Karolinerbloggen

Prince Augusts formar och felaktiga grenadjäruniformer

Postat den 21 oktober 2012 av Örjan Martinsson

Prince August meddelade i fredags att de nya formarna går att beställa från hemsidan och beräknas bli leveransklara i slutet av månaden. Då ska även en instruktionsvideo läggas upp på hemsidan och den kan kanske skingra de återstående tvivlen om vad figuren i mitten sysslar med. Det är nu klart att det är frågan om en officer men jag undrar fortfarande över varför han lutar sig framåt med en utsträckt hand.

På bilden ovan är figurerna målade och eftersom grenadjärerna har röda uppslag på mössorna framgår det nu mycket tydligt varifrån inspirationskällan till dessa figurer kommer ifrån. Nämligen David Rickmans illustration från Ospreyboken om Poltava (se bild till höger).

Man kan ju tycka att Prince Augusts hade kunnat ägna sig åt lite mer efterforskningar så att de hade kunnat slippa ge ut en form med felaktiga rockar (ej uppvikta rockskört) och en helt ohistorisk mössa. Färgsättningen på Rickmans mössa är felaktig och bygger på en missuppfattning av bildtexten till en svartvit bild. Jag har kommenterat det tidigare i den här tråden.

Rickman gjorde också det obegripliga misstaget att avbilda grenadjären med en blågul uniform trots att mössan hade röda uppslag vilket rimligen bör ha varit regementsfärgen istället för gult. Nu vidarebefordrar Prince August detta misstag så att ännu en missuppfattning om svenska grenadjärer vinner spridning.

Den riktigt stora missuppfattningen är dock att grenadjärer inte hade uppvikta rockskört och den förekommer i otaliga illustrationer trots att det inte finns ett tillstymmelse till bevis eller indicier att deras rockar skilde sig från det övriga manskapet. Prince August är inte heller den enda tillverkaren av karolinska grenadjärfigurer som har anammat dessa rockar:

Av bilden ovan från Wargames Foundry framgår det tydligt att deras inspirationskälla är en hundra år gammal teckning av Knötel (bilden till höger). Exakt var Knötel har fått sina upplysningar är inte helt klart. Vlad Velikanov har i sin blogg berört ämnet flera gånger och han har hittat en bild av Einar Storkirsch från 1911 som överensstämmer med Knötels bild. Det finns dock ytterligare bilder av den typen. En läsare av den här bloggen har till exempel skickat mig en sådan bild av Carl Hellström (1841-1916).

Den troliga förklaringen är att ursprunget till missuppfattningen med rockarna kommer från ingen mindre än Gustaf Cederström som gjorde många målningar med karoliner och är mest känd för Karl XII:s likfärd.

karolin målad av Gustaf Cederström med ouppvikta rockskört och bröstrevärer

När han målade Likfärden var han dock verksam i Frankrike. Utan tillgång till källor om svenska uniformer utgick han istället från sin egen fantasi. Resultatet blev uniformer som aldrig varit i närheten av ett fältslag under stora nordiska kriget, eller något annat fältslag för den delen. Blandningen av gammalt och nytt (ouppvikta rockskört och bröstrevärer) gjorde att de tidsmässigt inte hörde hemma i någon epok överhuvutaget. Icke desto mindre blev Cederströms karoliner väldigt populära och målningarna fick en mycket stor spridning när reproduktioner och vykort med dessa motiv kom ut i stora upplagor under decennierna runt omkring sekelskiftet. För dåtidens svenskar var det så som karoliner skulle se ut.

Numera vet vi bättre och svenska uniformer avbildas mer realistiskt i våra dagar. Fast bilder på grenadjärer med ouppvikta rockskört envisas dock fortfarande att dyka upp i flera sammanhang. I utländska sammanhang kan vi lägga skulden på Knötelbilden som ännu har en stor spridning i militärhistoriska kretsar. Men jag har en affisch inköpt från Armémuseum för några år sedan som avbildar uniformer och fanor från Armfeldts tåg 1719. Den har uppenbarligen hämtat sin information från Höglunds böcker, men en grenadjär utan uppvikta rockskört har ändå slunkit med. Det verkar nämligen som om bristen på specifik uniformsinformation för just grenadjärer gör att sentida illustratörer väljer att kopiera äldre illustrationer istället för att dra den logiska slutsatsen att de såg ut som det övriga manskapet. Cederströms arv från 1800-talet vilar därmed fortfarande tungt och förs i år vidare av Prince August.

Grenadjärer tecknade av Carl Hellström (1841-1916) i Cederström-stil

Grenadjärer tecknade 1911 av Einar Storkirsch i Cederström-stil och inspirationskälla till Knötel

Publicerat i Prince August, Uniformer | 6 kommentarer

Formar, fångar, pikar och en billig kamera

Postat den 14 oktober 2012 av Örjan Martinsson

Ännu en vecka har gått, eller rättare sagt flugit förbi eftersom jag är mitt inne en väldigt hektisk period. Tyvärr har det inget att göra med tennsoldater och hemsidan så jag har inte gjort så mycket. Det har dock andra gjort.

Jag har blivit uppmärksammad på att Prince August återigen säljer form DK-103 (den med fanbärare och trumslagare för karolinermotståndare). Detta är mycket glädjande nyheter eftersom den har varit ”unavailable” i nästan två år och jag fruktade att de var på väg att avveckla motståndarserien. De nya formar som Prince August har utlovat har dock inte kommit ut trots att de sade att det skulle ske i början av september. Men jag förstår att arbetet med den nya hemsidan upptar mycket av deras tid just nu och de håller på att lägga upp hela företagets produktsortiment på en enda uppfräschad hemsida istället för som tidigare på tre separata. Dessutom förväntade jag mig inte att de skulle hålla tidsplanen eftersom förra gången de kom ut med nya formar var budet att det skulle ske i slutet av sommaren men kom sedan att skjutas upp till början av februari.

Bengt Nilsson har under veckan bidragit med kommentarer på bloggen och bidragit med information som gör mig helt övertygad om att den ryska fånglistan som jag behandlade förra veckan är helt oanvändbar. Följaktligen har jag tagit bort dessa uppgifter från hemsidan.

Bengt Nilsson har även gett mycket intressanta uppgifter om användningen av pikar i den svenska armén. Det framstår som om det skedde en omfattande övergång till renodlade musketerar-regementen i Sverige medan Karl XII var frånvarande. Efter kungens återkomst återinfördes pikarna bara för att återigen börja försvinna efter kungens död. Bengt Nilssons kommentarer finns här.

Slutligen har jag gjort en pinsam upptäckt. Den billiga kamera som jag köpte visade sig inte vara så dålig trots allt. Det fanns nämligen en liten plastbit som skyddade linsen som jag missade att ta bort. Inte undra på att bilderna blev så suddiga….

Publicerat i Prince August, Vapen & harnesk | 6 kommentarer

Jag har 1322 tennsoldater

Postat den 7 oktober 2012 av Örjan Martinsson

Årets räkning av mina tennsoldater har resulterat i summan 1 322 tennsoldater. Jämfört med föregående års 1173 tennsoldater är det en ökning med 149 tennsoldater, och då har jag har även smält ner tre tennsoldater i år. Fjolårets ökning var på samma nivå (150) så det verkar som jag håller ett stabilt tempo på nästan en ny tennsoldat varannan dag. Men produktionen är förstås ojämnt fördelat under året och det mesta sker på sommaren. Under vintern brukar jag även gjuta en hel del tennsoldater men då brukar det också dröja långt in på vårkanten innan jag hinner måla klart dem.

Hösten är däremot en årstid då tenngjutningshobbyn får vila och den här hösten är inget undantag eftersom det är så mycket annat som upptar min tid då. Faktum är att det ser ut att dröja ytterligare några veckor innan jag kommer att kunna uppdatera tennsoldatsgalleriet med årets nyförvärv. Teknikstrul har förhindrat mig från att genomföra det under den lucka som jag hade tillgänglig och den här gången har jag bara mig själv att skylla. När kameran var kopplad till datorn råkade jag snubbla på sladden och kameran kraschlandade på golvet. Alla bilder blev därefter suddiga så jag var tvungen att köpa en ny. I ett exempel av ”snålheten bedrar visheten” valde jag att beställa en riktigt billig kamera på nätet, men när den väl anlände visade det sig vara helt omöjligt för mig att få några skarpa bilder med den. Jag vet inte om det berodde på en usel kamera eller på en usel fotograf (förmodligen lite av båda). Hursomhelst kände jag nu att jag inte hade något annat val än att bege mig till en fysisk butik och köpa en ordentlig kamera. Jag tog följande panoramabilder av min tennsoldatssamling för att testa min nya kamera:

Publicerat i Tennsoldater | 1 kommentar

Omvärdering av arméernas styrka vid Poltava – del 2

Postat den 30 september 2012 av Örjan Martinsson

I februari skrev jag ett inlägg om att nya uppgifter om arméernas styrka vid Poltava hade kommit i dagen. Framförallt var det en lista över vilka regementen de svenska krigsfångarna tillhörde som intresserade mig. Allt detta innebar att mina sidor om Poltava behövde skrivas om och jag utlovade att de skulle ske under sommaren. Nu har emellertid sommaren kommit och gått och det var hög tid att ta itu med detta arbete. Men när jag tittar närmare på siffrorna så får jag allt mer en känsla av att det är något som inte stämmer.

Redan i februari reagerade jag på att så många som 819 man av krigsfångarna uppgavs tillhöra Östergötlands regemente. Enligt von Weihes dagbok deltog dock detta regemente bara 390 man i slaget. Även om den siffran troligen är i underkant så är det faktum att de bara ställde upp med en bataljon varför det är mycket konstigt att så många som 819 man skulle ha överlevt det ragnarök som var Poltava. Jag tog för givet att det måste ha varit ett skrivfel, men för några dagar sedan hade jag mejlkontakt med författaren till den bok som innehöll uppgifterna (Nick Dorrell) och han uppgav att det faktiskt stod så i hans källa (en fransk utgåva av ett verk som kallas för Peter den stores journal). Eventuellt är det källan som har råkat ut för ett skrivfel, men när jag upplyste honom om hur osäkra de svenska uppskattningarna var så blev han allt mer benägen att tro på de ryska uppgifterna. Jag å andra sidan började bli mer osäker på ifall det gick att använda den ryska källan.

För om det inte gick att lita på östgöta-siffran, varför skulle man då lita på de övriga siffrorna? Flera av dessa är väldigt suspekta. Endast 14 upplänningar togs tillfånga och någonstans har jag läst att det var ungefär så många upplänningar som hade kommenderats till trossen. Innebär detta att inte en enda av de 600 upplänningar som stred i slaget överlevde? Skaraborg uppges bara ha haft 25 krigsfångar och detta överensstämmer visserligen med karolinska dagböcker som säger att 10 respektive 27 skaraborgare överlevde slaget. Jag utgick dock från att dessa vittnesmål bara hänvisade till dem som kom tillbaka från slaget och inte inkluderade dem som togs tillfånga på slagfältet. För av 51 officerare vid Skaraborgs regemente överlevde bevisligen 27. Men ska man tro den ryska fånglistan massakrerades manskapet vid Upplands, Skaraborgs och Västmanlands regementen. Andra regementen verkar däremot i praktiken ha kommit oskadda från striden. Förutom östgötarna så gäller detta Jönköpings regemente som Weihe uppgav var 300 man stark men som ryssarna tog 394 fångar ifrån. För de övriga regementena motsvarar skillnaden mellan uppskattad styrka före slaget och antalet fångar en halvering av styrka.

När jag sedan tittade på kavalleriet hittade jag liknande tendenser även där. Den ryska fånglistan kan vara sanningsenlig, men jag skulle gärna vilja veta mer om vad ”Peter den stores journal” är för sorts källa innan jag accepteras dess uppgifter som sanna. Det är just de extrema skillnaderna mellan Östergötland och Uppland som stred bredvid varande som bekymrar mig och insikten om att det även finns andra udda siffror om än inte lika uppenbara som östgötarnas.

Just nu kan jag bara konstatera att den ryska fånglistan och uppskattningarna från Wennerholm och generalstaben skiljer sig så mycket att de i praktiken är oförenliga. Helt nya uppskattningar behövs göras och det är inget som jag kan göra i en handvändning. Men jag kan inte heller fortsätta att sitta på dessa högintressanta uppgifter utan att nämna dem på hemsidan. Så vad jag har gjort nu är att inkludera dem där, men med röd text och en förklaring till varför jag (än så länge) inte inkluderar dem i min analys.

http://www.tacitus.nu/karoliner/slag/Poltava/svensk-styrka.htm

Publicerat i Uppdateringar på hemsidan | 10 kommentarer

Prince August firar ny hemsida med 50 % rea

Postat den 23 september 2012 av Örjan Martinsson

De av er som prenumererar på Prince Augusts nyhetsbrev har vetat om rean sedan i fredags och har fram till tisdagen att utnyttja detta gyllene tillfälle. De som inte prenumererar på nyhetsbrevet omfattas dessvärre inte av erbjudandet.

Jag som är en av de lyckliga som får nyhetsbrevet har nu fått möjlighet att bunkra upp ett metallförråd, 100 tackor är beställda plus formar. 50 % rabatt på storköpet borde rimligen innebära att Prince August går med förlust på affären. Men i vilket fall som helst så tackar jag och tar emot.

Intressant nog handlade jag en ny bildskärm i fredags hos Expert. Detta företag har ju gått i konkurs och jag hoppades göra ett fynd när de hade utförsäljningsrea. Men jag var inte ensam om att hoppas på det och jag fick stå i över en timme i kö bara för att komma in i butiken. Och när jag gjorde det upptäckte jag att den utlovade rean på 25 % på hela sortimentet var bara ett genomsnitt. På datortillbehör var det bara 15 % rea, vilket kändes ganska futtigt för att komma från ett företag som gått i konkurs. I jämförelse med detta framstår Prince Augusts 50 % verkligen som manna från himlen.

Och nu till något helt annat…

Jag har fått mejl från mina läsare som vill tipsa om diverse filmprojekt:

Stefan Elkington skickade mig en länk till en dokumentär som han har varit med om att göra. Den handlar om skånska Borgeby slotts historia. Den är 1 timme och en kvart lång och är lika mycket en dokumentär om Skånes historia som om själva borgen. Statister med tidstypiska kläder och uniformer förekommer i riklig mängd samt stridsscener från Skånska kriget. Den är väl värd att ses:

Borgeby Slott – Ett tusenårigt drama

Mattias Lindbland tipsade mig om ett pågående filmprojekt. En kortfilm vid namn ”Två herrars högmod” som utspelar sig under det stora nordiska kriget. den ska spelas in sommaren 2013 med skådespelare från både Sverige och s:t Petersburg samt ett hundratal svenska och ryska reenactors. Bakom projektet står Frozen Peak Filmproduktion och det går att följa dem på Facebook:

Frozen Peak Filmproduktion

Själv kan jag inte göra det eftersom jag inte är medlem i Facebook. Det är nämligen min dröm att en dag bli den enda människan i hela världen som inte finns på Facebook.

Publicerat i Prince August | 10 kommentarer

Norska arméns uniformer 1670-1730

Postat den 16 september 2012 av Örjan Martinsson

Idag blev jag äntligen klar med sidan den norska arméns uniformer. Som allt annat är det dock ett pågående arbete så det kan nog bli några justeringar av text och bilder inom den närmaste tiden.

http://www.tacitus.nu/karoliner/armeer/danmark/norge.htm

Tidsintervallet är 1670-1730 eftersom de fåtaliga källorna gör att man får en bättre helhetsbild om man tar med åren före och efter det stora nordiska kriget. På detta sätt får man även med skånska kriget vilket kan vara av intresse. 1730 är en bra slutpunkt eftersom det är då källorna blir mer tydliga (närmare bestämt Worgewitz och Zimmers uniformsplancher från 1728 respektive 1730).

Som en följd av detta har jag även utökat de danska sidorna så att dessa omfattar tiden fram till 1730. För danskt vidkommande är det en bra slutpunkt eftersom lantmilisregementena upplöstes detta år. Tanken är också att försöka sträcka ut startpunkten till 1670 även för danskarna. Här handlar det inte bara om skånska kriget. Jag har ju tänkt att översätta sidorna till engelska och jag har märkt att det finns ett stort intresse för danska uniformer från 1689 bland engelskspråkiga eftersom danska regementen deltog i de brittiska tronstriderna på Irland som kulminerade med slaget vid Boyne.

Men med tanke på hur utdraget arbetet med de norska uniformer har varit så längtar jag inte alls med att sätta igång och kartlägga danska 1600-talsuniformer. I våras hade jag även funderingar på att göra sidor om den preussiska armén men det är något som nu ligger långt i framtiden.

Publicerat i Uppdateringar på hemsidan | 2 kommentarer

Dansk-norska dragonuniformer

Postat den 9 september 2012 av Örjan Martinsson

Jag har återupptagit arbetet med den norska arméns uniformer. Andra åtaganden gör dock att tempot inte är så högt och dessutom har det datorprogram jag använder mig av börjat strula. Men förhoppningsvis kommer jag att vara klar nästa vecka.

Som vanligt brukar jag fastna på olika småsaker som kräver vissa efterforskningar och ofta resulterar i att jag måste ägna tid åt att ändra mina befintliga sidor. Ett sådant exempel är de dansk-norska dragonuniformena. Tidigare har jag avbildat deras rockar på exakt samma sätt som de övriga truppslagen. Men genom mejl-kontakt med Torstein Snorrason fick jag reda på att dragoner hade vita axelsnören på högra axeln som kännetecken. Följaktligen har jag ägnat den här söndagen åt att rita axelsnören på mina danska dragonbilder och uppdatera hemsidan. Det färdiga resultatet ser ut på detta sätt:

Jag är inte särskilt bra på att rita komplicerade detaljer men min avsikt var att axelsnörena skulle se ut som dem på följande målning från 1762. Den visar en norsk dragon från det Nordanfjällska regementet. Förhoppningsvis såg snörena likadana ut under det stora nordiska kriget:

Publicerat i Uniformer, Uppdateringar på hemsidan | 3 kommentarer

Magnus Stenbock avslutar sommaren

Postat den 2 september 2012 av Örjan Martinsson

När jag gjorde om min stora ryska skvadron till bohuslänningar blev två officerare över. Den ena av dessa har jag nu målat om till Magnus Stenbock. Idén till detta fick jag genom att Anders Larsson mejlade bilder på kavalleriofficerare efter att jag berättade att jag ville använda Holger Erikssons gamla formar för kavalleriofficerare eftersom dessa har uppvikta rockskört. Bilderna visade dock att det förekom även på den svenska sidan att officerare lät sina rockskört hänga fritt. Ingen mindre än Magnus Stenbock bar rocken på ett sådant sätt i följande självporträtt:

Detta porträtt visar att officern i form 934 faktiskt går att använda till svenskar (även om jag trots allt är fortfarande inställd på Holger Erikssons formar). Fast likheten mellan porträttet och form 934 är faktiskt ganska anmärkningsvärd. Kan det vara så Prince August utgick från just denna målning när de skulpterade 900-seriens kavalleriofficer? Jag har alltid undrat över varför de valde en pose som inte passar ihop med de övriga formarna och varför den inte fick en ”äkta” karolinerrock med uppvikta rockskört.

För övrigt kan man konstatera att Prince Augusts skulptör Chris Tubbs är mycket bättre på att avbilda hästar med rätt proportioner än vad den gamle amatörmålaren Magnus Stenbock var. Stenbock får dock poäng för att hans häst är mer livfull än Chris Tubbs. Bristen på livfullhet är också Chris Tubbs svaghet när man jämför honom med föregångaren Holger Eriksson som var mycket bättre på att skapa figurer som ger intryck av att befinna sig i rörelse. Det är synd att Holger Eriksson inte använde sig av en bättre tillverkningsteknik så att skärpan på detaljerna hade varit bättre.

Nåväl, med detta avslutar jag sommarens tenngjutning och målning. All utrustning ska nu läggas tillbaka i sina trälådor och jag kommer nog inte plocka upp dem igenom förrän under vintern.

Allt som jag hade tänkt göra under sommaren har jag dessvärre inte hunnit med. Hemsidan har inte fått någon uppmärksamhet överhuvudtaget och där finns det mycket att göra. Så mina planer drabbas av lite förskjutningar och det jag hade tänkt göra under hösten får nog vänta tills vintern (närmare bestämt översättningen av karoliner-delen till engelska). Det här påverkar förstås också hur många tennsoldater jag kommer att hinna med då, men jag hoppas ändå att kunna presentera flera figurer som jag aldrig gjort innan när tenngjutningen väl återupptas.

Publicerat i Tennsoldater | 4 kommentarer

Jättelik preussisk grenadjär

Postat den 26 augusti 2012 av Örjan Martinsson

Den sista tennsoldaten som jag lät gjuta under sommaren blev en preussare tillhörande Fredrik Vilhelms berömda jätteregemente (”Potsdamgrenadjärerna”) Se bilden bredvid. Uniformen överensstämmer också i stort sett med IR 19 vars grenadjärer ingick i en sammansatt bataljon vid Stresow. Så troligen är den här tennsoldaten det första steget till en Stresow-bataljon.

Anledningen till att jag gjorde den här tennsoldaten just nu är att jag behövde gjuta ytterligare två handtag till min mörsare som jag målade för några veckor sedan. Eftersom jag inte hade tillräckligt med tenn kvar för att fylla formen smälte jag ned två tennsoldater som jag inte hade någon nytta av. När handtagen var färdiga gjorde jag sedan av med det återstående tennet genom att gjuta preussaren.

Den preussiska grenadjärsformen (nr. 68) hade jag för övrigt ägt en lång tid utan att använda den. Jag köpte den i samband med en rea som Prince August hade på utvalda formar och det var på tiden att jag fick valuta för mina pengar.

De tre dalkarlarna på bilden ger en sista hälsning till sina två fallna kamrater. Det var dessa som jag smälte ned för att gjuta handtagen och grenadjären. Karpuserna sparade jag dock och dessa kommer jag att återanvända nästa gång jag behöver göra karpus-soldater. De ursprungligen fem pikenerarna var gjutna med officersformen nr. 903 men jag ersatte dem med riktiga pikenerare när Prince August nya formar kom ut och sedan dess har jag inte haft någon användning för dem. Och även om det är kul att spara dem som minne så behöver jag inte spara alla fem.

Mörsaren med sina nya handtag från Dalarna ser numera ut så här:

För att återgå till den preussiska grenadjären så blev jag överraskad över hur stor den var. När jag i våras skrev om att använda Rossbach-serien för att gjuta motståndare till karolinerna så var det visserligen en läsare som kommenterade att figurerna i Rossbach-serien var för stora för att passa ihop med karoliner-serien. Jag trodde dock att kommentaren bara syftade på längden eftersom de Rossbachfigurer som jag gjutit tidigare passade väl ihop med karolinerna bortsett från att de var två mm längre. En sådan skillnad är försumbar men grenadjären i form 68 är inte bara lite längre än de andra han är dessutom betydligt mer välnärd. Se jämförelsen nedan:

På pappret är alla tre figurer halvrunda men Rossbach-grenadjären skulle i mina ögon kunna passera som en rund figur. Skillnaden återspeglas även i vikten. Rossbach-grenadjären väger 24 gram medan karolinen väger 17 gram och dansken längst till höger väger bara 14 gram. Preussaren är alltså nästan dubbelt så stor som dansken från DK-serien!

I och för sig är det inte orimligt att låta grenadjärer vara en storlek större än andra soldater, men det blir nog problematisk att blanda så stora Rossbach-figurer med andra serier i en och samma bataljon. Så länge man inte ställer dem bredvid varandra är dock skillnaden inte iögonfallande. Så jag är trots allt fortfarande inte avskräckt från att i framtiden använda Rossbach-formar till att gjuta karoliner-motståndare.

Som avslutning kan jag visa baksidan på min nya grenadjär. Intressant nog är den utrustad med en fältflaska. Förmodligen var den av glas men jag visste inte hur jag skulle måla glas så jag lät måla den som om den var av plåt och använde humbrol 53 (gun metal):

Publicerat i Tennsoldater | 4 kommentarer

Bohuslänningar och Poltava-fanor

Postat den 19 augusti 2012 av Örjan Martinsson

Min stora ryska skvadron tillhörande Ingermanländska regementet har nu målats om till bohuslänningar. Eller rättare sagt 19 av 22 ryttare har målats om. De två officerarna hade inga uppvikta rockskört så de kunde inte passera som svenskar och den ena standarbäraren lät jag behålla utifall de Ingermanländska dragonerna kommer att återvända i framtiden. Min tanke med den nya bohuslänska dragonskvadronen är att den ska bestå av tjugo ryttare och därmed representera fyra kompanier i den skala som jag huvudsakligen använder mig av. Den tjugonde ryttaren kommer att bli en officer från en av de gamla Holger Eriksson-formarna. Jag har dock ingen av de två kavalleriofficersformarna i min ägo så det lär dröja ett tag innan skvadronen blir komplett.

Någon gång i framtiden hoppas jag även att utvidga alla mina små tiomanna-skvadroner till tjugomanna-skvadroner. Eftersom varje skvadron enbart bestod av ett kompani i den svenska armén borde detta innebära fem ryttare per skvadron i min skala. Jag valde dock att låta varje miniskvadron representera två stycken i verkligheten för att formationerna inte skulle bli alltför små. Men även tio ryttare är ganska litet och eftersom varje fana i mina infanteribataljoner representerar fyra kompanier skulle jag uppnå symmetri ifall jag gjorde samma sak med kavalleriet. Dessa utvidgningar ligger dock mycket långt i framtiden. Det går åt så himla mycket metall när man gjuter kavallerister och dessutom är de besvärliga att måla så andra projekt är mer lockande.

Slutligen har jag ersatt de två fanbärarna till vänster med de två till höger. De vänstra fanorna är m/1686-fanor medan de högra överensstämmer med de ryska trofébeskrivningarna. Kalmarfanan har utsatts för kraftig blekning medan skaraborgsfanan har ett helt annat utseende än den senast kända fansvit som delades ut 1689. Även tillverkningstekniken skiljer sig från 1689 års svit.

De ryska trofébeskrivningarna finns översatta till svenska i Bertil Wennerhoms bok ”Emporterade troféer” från 2000 och för de två aktuella fanorna har jag använt mig av följande noteringar:

”16. En fana i taft delad på snedden, den ena hälften gul och den andra svart. Ett lejon är utsytt på det svarta med gul och på det gula med svart taft. Ovanför lejonet och nedtill 2 vita stjärnor utsydda med svart silke. Förgylld järnspets. Från två sidor fäst med ett gult och svart band och förgyllda spikar. Tagen av kaptenen vid Pskovska regementet Pjotr Kosjelov.”

”29. En fana i vit taft, på den är en rundel och mot rundeln flammor i gul taft isydda. I rundeln ett lejon med armborst sytt i klarröd taft med silke. Förgylld järnspets, vit stång. Fäst med ett sidenband och förgyllda spikar och sidenband. Tagen av adjutanten vid Narvska regementet Neljubov.”

Publicerat i Fanor & standar, Tennsoldater | 5 kommentarer