Nya kavallerister

Postat den 1 juli 2012 av Örjan Martinsson

Här kommer sommarens första nyförvärv. Fem drabanter, sju östgötar och två smålänningar. Av dessa är elva tennsoldater helt nya medan tre är ommålade. Drabanternas trumpetare var nämligen ryss i ett tidigare liv (och sedan en lång tid tillbaka ersatt med en pukslagare). Två smålänningar har blivit ommålade till östgötar eftersom de var gjutna med min gamla 931-form som hade en trubbig värja. De övriga ryttarna i min Smålandsskvadron var gjutna med en ny 931-form som i likhet med andra formar har blivit omskulpterade så att värjor och bajonetter blev spetsigare. Jag tyckte det var lämpligt att alla ryttare i samma skvadron hade samma typ av värja så jag göt två nya smålänningar.

De nya östgötaryttarna som blev klar i den här veckans omgång består av fyra meniga och tre underofficerare. Med dessa nytillskott får min stora östgötaskvadron en komplett uppsättning befäl och en manskapsstyrka som motsvarar en tredjedel av en fulltalig skvadron. Fotot ovan visar hur mina underofficerares schabrak numera ser ut, dvs. silvergaloner istället för som tidigare en gul kant. Huruvida förändringen gör dem mer korrekta är dock oklart. Höglund nämner bara att schabraken var blå, men jag gissar att officerarna hade guldgaloner och underofficerarna silvergaloner.  Jag har skrivit om mitt schabrakproblem i ett tidigare inlägg.

Med denna omgång gör även drabantkåren sin debut i min samling. Eftersom mina tiomannaskvadroner representerar två skvadroner vardera i den skala jag använder och drabanterna bara utgjorde en enda skvadron vid Poltava blev det endast fem ryttare. Denna mini-miniskvadron har dessutom ingen standarbärare eftersom drabanterna förde något standar.

Drabanternas hästar är målade med Vallejos svarta färg. Remtyget, sadel och stövlar med mera är dock målade med Humbrols svarta färg. Min förhoppning var att det skulle uppstå en kontrast men efter mitt första försök var den knappt märkbar. Plan B blev att blanda Humbrols svarta färg med vitt så att den skulle bli något gråare. Detta är en teknik som jag ogärna använder mig av eftersom jag ofta ändrar detaljer i efterhand och det är svårt att blanda färger så att man får samma nyans varje gång.  Men eftersom jag bara skulle måla fyra svarta hästar kunde jag göra ett undantag och resultatet blev lyckosamt. På bilden ovan kan kontrasten framstå som liten men skillnaden jämfört med den oblandade färgen är stor. Dessutom är det inte meningen att det ska vara någon stor kontrast heller eftersom svart är en färg som inte kommer i så många olika nyanser.

Det här var allt för den här gången. Detta inlägg publicerades väldigt sent på söndagen eftersom jag utöver kavalleriet även försökte måla klart 29 svenska infanterister idag. Men dessa får vänta tills nästa söndag.

Publicerat i Tennsoldater | Lämna en kommentar

Hemsidan firar tio år!

Postat den 24 juni 2012 av Örjan Martinsson

I förra veckan utlovade jag nya tennsoldater men det får vänta eftersom jag insåg att min hemsida har blivit tio år gammal och det förtjänar ett helt eget inlägg. Här följer historien om hur min hemsida blev till:

Något exakt datum för när jag skapade hemsidan kan jag inte ge utan den utvecklades långsamt under 2002. Faktum är att de första stegen togs bara ett par månader efter att jag fick mitt första Internet-abonnemang. Jag var i vanlig ordning sen med att haka på tekniska trender. Jag hade visserligen surfat en hel del på skolans datorer när jag gick i gymnasiet 1995-98, men på den tiden var Internet inte särskilt imponerande och var man historieintresserad så fanns det inte så mycket att hämta. Det intryck jag fick av Internet var att det definitivt inte var något som jag var beredd att betala för. Men med tiden utvecklades Internet och jag fann mig själv bli tråkad även av folk i medelåldern för att jag inte hade en mejl-adress. När jag sedan upptäckte att Uppsala universitet (som jag studerade vid) erbjöd gratis Internetabonnemang till sina studenter beslöt jag mig för att hoppa på tåget.

Detta skedde i slutet av 2001 och det fanns rätt många historiska hemsidor då, kanske rent av fler än vad det finns idag. Jag tror att wikipedia-kollektivets framväxt har trängt undan en stor del av småskaliga privatsidorna. Fast kvalitén låg oftast på skolarbete-nivån på dessa sidor och jag tänkte upprepade gånger att jag skulle kunna göra ett bättre jobb än den.

Tanken på att skapa en egen hemsida började mogna o9ch i januari 2002 fick jag reda på att mitt Internetabonnemang även innehöll ett hemsidekonto. Detta aktiverades och jag publicerade omgående en excelfil som innehöll Sifos opinionsundersökningar. Den filen finns fortfarande kvar på en hemlig plats och är därmed den allra äldsta delen av hemsidan.  Men någon riktig hemsida kunde jag inte skapa förrän jag lärde mig programmera html. Jag hittade en sajt som lärde ut grunderna och lade i februari upp en startsida som innehöll löften om en framtida historiesajt samt länkar till andra användbara sajter. Rubriken på den sidan var ”Stora nordiska kriget”. Tanken var att jag skulle fokusera på den tiden men tidsepoken vidgades snabbt till ”Stormaktstiden” och sedan till ”Svensk historia”. Det kom faktiskt  att dröja ända till 2009 innan jag i någon större utsträckning började skriva om det som hemsidan från början var tänkt att uteslutande handla om.

Mina försök att lära mig html gick dock väldigt långsamt och jag började leta efter alternativ. När man sökte frasen ”stora nordiska kriget” på google våren 2002 kom min hemsida på första plats, detta trots att den bara innehöll några länkar! Detta bidrog till känslan av att det var bråttom att få igång sajten så jag spenderade 2 000 kr på att köpa Frontpage, vilket var ett program som gjorde  det lika lätt att skapa hemsidor som att använda office-paketet. Numera har Microsoft ersatt Frontpage med SharePoint Designer som man kan ladda ned gratis på deras egen hemsida.

Med hjälp av Frontpage började jag under påsklovet att lägga till innehåll på hemsidan. Det mesta var dock diverse uppsatser och mindre arbeten som jag hade skrivit i gymnasiet och på universitetet. Det var först under sommarlovet som jag ägnade mig åt nyproduktion i en större skala. Vid midsommar 2002 skedde sålunda en större uppdatering och jag ansåg då att jag äntligen kunde förklara hemsidan ”invigd”. Samma dag anmälde jag hemsidan till Yahoo som lade till den i deras katalog.  Fast det var först i augusti som besökarna började hitta hemsidan.

Under hösten fortsatte jag att utveckla hemsidan. Det var framförallt skrivandet av minibiografier över de svenska kungarna som jag ägnade det första året åt. Från och med den 7 november 2002 började jag redovisa alla uppdateringar på hemsidan på en särskild uppdateringssida vilket gör att man kan följa hemsidans utveckling från detta datum.

Det viktigaste datumet i min hemsidas historia är dock den 18 december 2003 då den flyttades till den nuvarande adressen och fick namnet Tacitus.nu. Namnvalet kanske inte var så lyckat eftersom många är osäkra på hur det ska uttalas (Tasitus) och det är faktiskt en hel del som läser det som Taktikus! Det gamla namnet ”Svensk historia” var emellertid alltför fantasilöst och det användes dessutom av flera andra privatsidor. Jag ville gärna  döpa min hemsida till ”Svearike” men det namnet användes då av en annan privatsida, vilket i efterhand bara var bra eftersom Tacitus.nu numera även täcker in internationell historia.

Nåja, jag får väl sätta punkt här innan jag blir alltför långrandig. Men det är häpnadsväckande hur snabbt tio år flyger förbi. När jag började var jag 22 år gammal och tio år var då en helt ofantligt lång tidsperiod. Det var då som jag  upptäckte något som kallades för Wikipedia. Jag minns att jag himlade ögonen och tänkte: ”en blind leder en blind”. Jag var inte imponerad av artiklarnas kvalitet och trodde inte alls på idén. Numera är dock  wikipedia hur stort som helst och det är svårt att föreställa sig Internet utan det. Hade jag väntat ytterligare några år med att skaffa mitt första internetabonnemang hade jag kanske valt att inte skapa Tacitus.nu utan istället nöjt mig med att läsa wikipedia och göra enstaka rättelser på dess artiklar.  Som tur är anlände jag till Internet vid rätt tidpunkt, för jag tvivlar starkt på att jag skulle ha lärt mig lika mycket och fått samma kontakt med mina läsare om jag valt den andra vägen.

Publicerat i Övrigt | 1 kommentar

Nyheter från Prince August och franska dragoner med mera

Postat den 17 juni 2012 av Örjan Martinsson

Prince August har valt att satsa på en helt ny period, slaget vid Boyne på Irland 1690 som avgjorde ett brittiskt tronföljdskrig mellan protestanten Vilhelm av Oranien och  katoliken Jakob II.  Uniformerna i detta krig var i princip av samma snitt som under det skånska kriget och Prince Augusts nya figurer skulle kunna användas till detta  krig.  De skulle även kunna målas som sachsare i ett tidigt skede av stora nordiska kriget då de ännu inte bara trekantiga hattar.

Tyvärr  är dock inte detta nytillskott riktat till dem som håller på med karoliner-serien. Skalan är 54 mm istället för 40 och dessa figurer säljs färdiggjutna och inte som formar. Prislappen är också väl tilltagen, varje figur kostar 19,95 euro! Vill man köpa dem målade blir kostnaden ännu högre. Detta är samlarfigurer och inte beståndsdelar till några formationer. Tydligen tänker Prince August ge sig in i den marknad som domineras av Britains (vars figurer är ännu dyrare: 21,99 pund styck).

Nej, jag kommer även i fortsättningen att hålla mig till Prince Augusts traditionella formar i 40-mm skalan. Just nu har jag målat om de felaktiga schabraken på mina ryttare som jag nämnde i ett tidigare inlägg och jag har även påbörjat målningen av de tennsoldater som blev gjutna i våras. Den första omgången lär bli klar nästa vecka.

Franska dragoner med mera

Förra veckan skrev jag för övrigt om det mystiska Franska dragonregementet som deltog i Stralsunds belägring . Bengt Nilsson letade då reda på Karolinska förbundets årsbok från 1948 som innehöll en artikel av Herman Brulin om dess regementschef (som hette Villelongue och inte Longville). I denna framgår det att detta yngre franska dragonregemente bildades i Bender av soldater från det äldre regementet som sökt sig dit istället för till Pommern där det äldre regementet upplöstes enligt Höglund.

Detta regementet har den i särklass mest intressanta historien av alla regementen som deltog i stora nordiska kriget.  Från början var det ett franskt grenadjärregemente som deltog i slaget vid Blenheim 1704 där det togs tillfånga av sachsiska hjälptrupper i kejsarens tjänst.  Enligt tidens sed valde de att gå i sachsisk tjänst för att slippa fångenskap och ingick i den sachsiska armé som stred vid Fraustadt 1706. Även detta slag var katastrofalt för deras arbetsgivare och återigen togs de tillfånga och bytte sida.  Historien upprepade sig sedan samma år då de deltog i slaget vid Kalisz. Men eftersom Sachsen hade slutit fred vid Altranstädt krävde Karl XII att få tillbaka ”sina” soldater och det franska regementet i svensk tjänst återupprättades 1707, denna gång som ett dragonregemente (hästgrenadjärer). De kom att ingå i Krassows kår som stannade kvar i Polen och sedan tågade mot Pommern 1709 där det tydligen blev upplöst. En del franska dragoner ingick dock i en styrka som leddes av kronofältherren Josef Potocki som sökte sig till Karl XII i Bender (enligt Höglund var de ett tiotal). På vägen dit blev de tvingade att bistå ungerska rebellers strider mot de kejserliga trupperna, vilket orsakade diplomatiska förvecklingar mellan Österrike och Sverige.

Till Bender kom även den franske översten Villelongue som 1709 hade blivit tillfångatagen av holländerna och frigiven mot löfte att inte strida mot dem. Efter ett mellanspel i August den starkes tjänst i Polen begav han sig till Bender där Karl XII utnämnde honom till överste för de franska dragonerna den 27 mars 1712. Tre år senare tog han sig till Stralsund och skulle nu rekrytera och organisera sitt regemente. Det gick emellertid trögt och enligt egen uppgift uppnådde han bara en styrka på 200 man (enligt styrkebeskedet från juni 1715 var de endast 95 man). Regementet deltog dock flitigt i försvaret av Pommern fram till och med Rügens fall då de kapitulerade till de allierade och gick i preussisk tjänst. Om någon av de ursprungliga fransmännen från Blenheim fortfarande fanns kvar i rullorna då så hade de tjänstgjort i inte mindre än fyra olika nationers arméer (ungerska rebeller oräknade). Villelongue kvarstod emellertid i svensk tjänst och Franska dragonregementet fortsatte att existera organisatoriskt i flera år till även om det inte längre var ett tjänstdugligt militärt förband.

Detta yngre franska dragonregemente har alltså Höglund missat i sin uniformsbok. Det finns dessutom ytterligare ett regemente som deltog i Stralsunds belägring och som saknas i Höglunds förteckning. Det är Wrangels kombinerade regemente som bildades  i Wismar 1713 (under Klingstedts befäl) och som då bestod av omkring 1 100 indelta soldater som av olika anledningar inte följde med Stenbock till Tönningen (de flesta av dem hade sårats vid Gadebusch).  Enligt det danska generalstabsverket bestod det i slutet av 1713 av 78 södermanlänningar, 141 västmanlänningar, 139 älvsborgare, 172 dalkarlar, 70 man från Västgöta-Dal, 183 från Hälsinge regemente, 83 från Närke-Värmland och 85 östgötar. Tillsammans med Jönköpings regemente täcker detta in det mesta av egentliga Sverige. Lägger man även till  alla regementen från Sveriges tyska provinser,  de ca 400 vallackerna från Polen, franska, holsteinska och rhenländska regementen så kan vi konstatera att den geografiska spridningen i Stralsunds garnison var mycket god.

Publicerat i Litteratur, Prince August, Stora nordiska kriget | 1 kommentar

Sidorna om slaget vid Stresow klara

Postat den 10 juni 2012 av Örjan Martinsson

Efter att ha ägnat en månad åt detta slag är jag nu klar med alla Stresow-sidorna. Den sida som jag lade upp förra veckan har jag dock tagit bort och innehållet har fördelats om på tre andra sidor.

Stresows förstasida innehåller en kort historik om slaget. Den anti-svenska koalitionen har sedan fått två olika sidor. En som skildrar styrkan under slaget vid Stresow och som visar de två olika kartorna över lägret. Sedan har jag en kompletterande sida som visar uniformerna för samtliga regementen som deltog i expeditionskåren och som redogör storleken på kåren.

Slutligen har jag en sida om den svenska armén. Trots att den svenska styrkan var mycket liten är sidan en av de större i den delen av hemsidan. Eftersom det är svårt att avgöra vilka regementen som deltog i slaget och hur bataljonerna och skvadronerna var fördelade så har jag vidgat omfattningen på sidan så att den täcker in hela den svenska armén i Pommern.

Troligen var de två svenska bataljonerna vid Stresow sammansatta av manskap från flera olika regementen. Jag utesluter inte att även avsuttna dragoner ingick i dessa bataljoner.  Så trots att armén var pytteliten bestod den av ett stort antal regementen med högst varierande uniformer. Det fanns till och med holsteinska soldater med röda rockar på Rügen.

Ett regemente har dock väckt mitt intresse mer än de andra. Nämligen det franska dragonregementet som hade 95 man i juni 1715. Vad är det för regemente? Lars-Eric Höglund nämner ett franskt dragonregemente som även kallades för Grenadjärer till häst och som sattes upp 1707. Men Höglund uppger att detta regemente, som ingick i Krassows kår i Polen, upplöstes 1709 efter reträtten till Pommern. Fast sex år senare fanns uppenbarligen ett regemente med det namnet fortfarande kvar i Pommern. Deras major hette tydligen Clausen och efter en snabb googling fann jag namnet på översten (Longville) och auditören (Carl Lilliestierna). Än mer uppseendeväckande var att jag hittade en notis på Bengt Nilssons hemsida om att Robert Felix de Petival blev utnämnd till kapten vid Franska dragonregementet på julafton 1717. Inte nog med att detta regemente inte upplöstes 1709 såsom Höglund har skrivit, det överlevde även Pommerns fall 1715! (Förutsatt att det verkligen är samma regemente och inte tre olika med samma namn förstås)

Publicerat i Uppdateringar på hemsidan | 2 kommentarer

De preussiska problemen är över

Postat den 3 juni 2012 av Örjan Martinsson

Jag har haft en hektisk helg som tyvärr har förhindrat mig från att arbeta med hemsidan. Men tidigare under veckan har jag ändå hunnit med att göra en ny sida helt och hållet tillägnad den preussiska arméns uniformer under fälttåget på Rügen:

Preussiska kontingenten på Rügen

Med stor hjälp av Bengt Nilsson som har kommenterat förra veckans blogginlägg har jag lyckats skingra alla osäkerheterna kring de preussiska regementena. Han fann den digitaliserade boken ”Baltische Studien” från 1905 som innehöll en artikel om fälttåget på Rügen. Förteckningen av regementen var identisk med Generalstabsverket även om beskrivningen av bataljonernas placering överenstämmer med kartan som finns i artikeln från 1969. Generalstabsverket har dock i en fotnot förklarat att det finns två olika kartor. Den som de använder sig kan beläggas i en källa medan den andra kommer från militärhistorikern Vaupells verk och  har en ”okänd proviniens”.

Vaupell skrev på 1800-talet om den dansk-norska arméns historia och är än idag flitigt använd. Men han hade en väldigt hög felprocent och var redan i sin samtid hårt kritiserad. Tydligen finns det också rätt många uppgifter i hans verk som man inte har kunnat spåra källan till, så kartan över slaget vid Stresow är inte ensam om titeln ”okänd proviniens”.

Vaupell var dock långt ifrån ensam om att göra misstag. När Baltische Studien redovisar bataljonernas placering vid Stresow så saknas en preussisk bataljon i den vänstra flygeln. Och sedan har vi det mystiska ”Dörstings  dragonregemente” som jag inte kunde identifiera i förra veckan. Det visade sig vara resultatet av en felläsning av Dörffling som är en variant på namnet Derfflinger.

Baltische Studien var också till väldigt stor nytta eftersom den angav från exakt vilka regementen grenadjärbataljonernas manskap kom ifrån.  Så vill man måla en preussisk grenadjärbataljon med fem olika uniformer så är det bara att kika på den sida jag lade till idag.

Men för att fortsätta på fel-spåret hade jag ett visst besvär med att identifiera ett av de regementen som bidrog med grenadjärer, nämligen Prins Georgs regemente.  Jag kunde inte hitta ett regemente med det namnet,  men jag misstänkte att det kunde vara IR 10 vars regementschef var en prins av Hessen-Kassel. Jag kunde även i tyska wikipedia hitta en Georg av Hessen-Kassel som var i preussisk tjänst fram till 1730. Problemet var bara att den här sidan angav att regementschefen var ingen mindre än blivande kung Fredrik I av Sverige. Han lämnade visserligen uppdraget 1715  (undrar varför…) men efterträddes tydligen av en släkting med samma namn. Hemsidan hänvisade till Kurszgefasste Stamm- und Rangliste aller Regimenter der Königlich-Preussischen Armee från 1786. Jag kollade vad som stod där och mycket riktigt uppgav boken att ”vår” Fredrik av Hessen efterträddes av sin bror Fredrik. Fast, vänta nu… bror! Vilka föräldrar döper två söner till Fredrik? Det måste vara en felskrivning och eftersom denne mystiske Fredrik lämnade preussisk tjänst samma år som Georg (som också var bror till Fredrik I) är jag tämligen säker på att de är samma person. Med denna slutsats rätades det sista frågetecknet ut och det ska nu bli skönt att slippa behöva tampas med preussarna på ett bra tag.

Som avslutning kan jag visa denna Knötel-bild på ”Dörstings dragonregemente”, mer känt som Derfflingers grenadjärer till häst innan det 1724 blev Schulenburgs:

Publicerat i Uppdateringar på hemsidan | 2 kommentarer

Det stresowska eländet

Postat den 27 maj 2012 av Örjan Martinsson

Jag gjorde ett besök i Stockholms stadsbibliotek i torsdags och lånade band 7 av det danska generalstabsverket om det stora nordiska kriget. Tanken var att räta ut de frågetecken som jag stötte på när jag skulle göra sidor om slaget vid Stresow för ett par veckor sedan. Men i vanlig ordning verkar det alltid som om det finns fler versioner av händelser eller uniformer än vad det finns böcker skrivna om dem!

Det hela började med att jag kikade på en dansk artikel från 1969 om slaget vid Stresow som Daniel Schorr hade översatt och publicerat på sin numera nedlagda hemsida. Jag trodde det var hur lätt som helst att med hjälp av denna artikel göra uniformssidor om slaget. Jag påbörjade arbetet men stötte på problem när det gällde att identifiera de preussiska regementena. Ett dragonregemente (Dorstings) fanns inte med i Höglunds bok och ett infanteriregemente hade ett namn som bars av två olika regementen (Anhalt).

Jag tog då hjälp av en annan hemsida som också hade skrivit om Stresow. Dess upphovsman, Nick Dorrell, hade också använt sig av artikeln från Schorrs hemsida men även av något som han kallade för ”The regimental histories”. Enligt dessa var det infanteriregementet Anhalt-Zerbst som deltog i slaget och troligen du Portails kyrassiärregemente som var identiskt med Dorstings dragonregemente. Men det framgick även att dessa regementshistoriker i de övriga fallen uppgav helt andra preussiska infanteriregementen än de som omnämndes i artikeln på Schorrs hemsida. Med andra ord hade jag fullständigt motstridig information från två håll och jag kunde inte med gott samvete komplettera den ena källan med uppgifter från den andra.

Detta var alltså anledningen till att jag lånade det danska generalstabsverket i hopp om att få ”facit”. Och enligt detta verk var det inte alls Anhalt-Zerbst utan Anhalt-Dessau som deltog vid Stresow. I övrigt överensstämde generalstabsverkets uppgifter i hög grad med den danska artikeln så jag utgick ifrån att det var detta verk som hade legat till grund för artikeln. Men när jag gick igenom listan på regementen såg jag avvikelser. Det preussiska regementet Alt-Dohna som artikeln nämnde fanns inte med i generalstabsverket som istället hade Alt-Dönhoff.  Hade en förväxling ägt rum? Båda omnämnde regementet Jung-Dohna så det är mycket möjligt att Alt-Dönhoff av misstag blivit Alt-Dohna, antingen när artikeln skrevs 1969 eller när Daniel Schorr översatte den. Men sen kikade jag i generalstabsverkets bilagor som innehöll en karta över slagfältet. I den fanns inget Jung-Dohna utan istället Jung-Dönhoff. Med andra ord har vi tre kombinationer av regementen från två olika verk, och räknar vi med Nick Dorrells hemsida så har vi fyra kombinationer. Det blir inte heller bättre av att Höglunds uniformsbok är oklar över vilka regementen med samma namn som är ”Alt” respektive ”Jung”.

Men problemen slutade inte där.  Generalstabsverkets karta skiljde sig en hel del från artikelns. Först trodde jag det bara handlade om formen på det befästa lägret. Men när jag kikade närmare så var även bataljonerna placerade i en annan ordning. När det gäller det mystiska dragonregementet så framgår det av generalstabskartan att det hette ”Dörstings”. Troligen försvann prickarna över ö:et när Schorr översatte artikeln till engelska. Men detta namn förekommer bara i den bifogade kartan. I Generalstabsverkets brödtext räknas tre dragonregementen upp men det framgår inte vilket av dessa som hann landstiga och delta i slaget (under befäl av en officer vid namn Dörsting?).  Givetvis deltog det regemente som Nick Dorrell har identifierat Dorsting med inte alls i fälttåget på Rügen enligt generalstabsverket…

Ja, jag kan fortsätta ett tag till. Jag har ännu inte tagit upp problemet med att lista ut vilka uniformer de preussiska grenadjärbataljonerna bar. Och jag har ingen information om exakt vilka svenska regementen som deltog i slaget. Dessa var färre än hälften av den styrka som fanns på Rügen. Så det kan nog dröja ett tag innan det blir några sidor om Stresow. Tyvärr är problem som dem jag har med Stresow inte ovanliga utan det känns ofta som om det är min vardag.

Publicerat i Litteratur, Stora nordiska kriget | 9 kommentarer

Preussiska uniformer

Postat den 20 maj 2012 av Örjan Martinsson

Förra veckans utkast till den anti-svenska koalitionens uniformer vid Stresow var första gången jag gjorde preussiska uniformer. Dessa var speciella och skilde sig en hel del från de övriga nationerna som deltog i slaget. Egentligen borde jag skriva ”kanske” eftersom det inte är säkert ifall de bar den klassiska preussiska uniformen vid denna tid. Om det inte var fallet så bör de snarare ha haft väldigt typiska uniformer för det tidiga 1700-talet och sett ut så här:

Livgardister vid Fredrik I:s kröning i Königsberg 1701

Så såg de preussiska regementena ut när de deltog i det spanska tronföljdskriget.  Det enda som gjorde dem preussiska var den blå färgen på rockarna och med annan färgsättning kunde de tillhöra nästan vilken armé som helst vid denna tid. Prince August formar för karoliner-motståndare duger alldeles utmärkt för att avbilda dessa soldater. Fast de hade fungerat ännu bättre ifall rockarna var knäppta som på bilden.

När Fredrik I dog 1713 efterträddes han av sonen Fredrik Vilhelm som hade egna idéer på hur uniformer skulle se ut. Han vill spara pengar genom att minska mängden tyg som gick åt för att tillverka uniformerna. Dessutom ville han göra uniformerna mer färgglada genom att låta regementsfärgen synas mer. Den minskade tygmängden till rockarna gjorde att väst och byxor i regementsfärgen syntes mer och genom att i likhet med svenskarna vika upp rockskörten syntes även fodret. Dessutom införde han bröstrevärer (även kallade rabatter) som kunde vara i regementsfärgen och som innehöll ytterligare dekorationer. Resultatet blev den klassiska preussiska uniformen som vann ryktbarhet under Fredrik den stores krig och inspirerade den svenska m/1765-uniformen:

Glasnaps, Marwitz och Arnims regementen 1729

Frågan är bara vilken tidpunkt de nya uniformerna infördes.  Enligt den bok som jag hämtat ovanstående Knötel-bilder ifrån (”The Prussian Army 1675-1743” av Philip Cranz) skedde det omedelbart efter Fredrik Vilhelms trontillträde. Men Höglund uppger att det fortfarande år 1714 gick åt mer tyg till en preussisk uniform än till en svensk och att det är först 1717/18 som det i form av en målning finns belägg för de nya stramare uniformerna.

Så som källäget ser ut är det fritt fram att välja om man vill avbilda preussarna vid Stresow med äldre eller yngre uniformer. Och ställd inför det valet är det ett enkelt beslut att välja de yngre uniformerna eftersom de är… ja, ”häftigare”. Prince August har också en Rossbach-serie med preussare i de klassiska yngre uniformerna som i så fall kan användas till Stresow. Den enda invändningen som man kan ha är att de nya uniformerna inte var fullt så strama som de var under Fredrik den stores tid. Höglunds uppgifter om tygåtgången kan inte tolkas som något annat än en evolution: 1714 bestod rocken av 5 elle kläde, 1718 av 3,5 elle kläde och 1725 av 2,75 elle kläde. Men ska man göra tennsoldater i 40 mm-skalan kan man inte vara så kräsen och det skulle vara väldigt intressant att i framtiden använda Rossbach-serien till att göra preussiska Stresow-bataljoner. Inte heller bekymrar jag mig över att de egentligen bara stod och tittade på under det slaget medan danskar och norrmän höll ställningarna…

Publicerat i Uniformer | 8 kommentarer

Anti-svenska uniformer

Postat den 13 maj 2012 av Örjan Martinsson

Jag har nu reviderat sidan om den ryska hjälpkåren 1704-06. Organisationsuppgifterna är nu korrekta medan jag i stort sett har tagit bort all information om uniformer då Bespalovs uppgifter inte är pålitliga.

Jag var ett tag på väg att göra klar en sida om den norska armén eftersom jag från olika håll upptäckte att det fanns folk som sökte efter just information om norska uniformer. Men precis som tidigare störs jag av att litteraturen inte är samstämmig och vill helst få tag i mer information. kanske blir det en resa till Oslo i sommar och ett besök på Försvarsmuséet. Kanske kommer jag då ha samma tur som ifjol då jag besökte Töjhusmuseum i Köpenhamn och i museumshopen  hittade Karsten Skjold Petersens bok om danska armén under 1700-talet.

Fast när jag läste om den norska armén upptäckte jag att två norska regementen deltog i slaget vid Stresow 1715. Eftersom detta dessutom var det enda fältslag so preussare deltog i blev jag väldigt intresserad av att ta med det slaget på min hemsida.  För även om den svenska styrkan var väldigt liten var det ändå Karl XII:s sista fältslag och motståndet utgjordes av en respektingivande koalition av danskar, norrmän, preussare och sachsare.

Även arbetet med att göra sidorna om slaget vid Stresow visade sig dock vara besvärligare än väntat med en hel del motstridig information. Så även här jag skjutit upp färdigställandet till sommaren för att få tid till att göra lite mer efterforskningar. Men jag kan ändå visa upp det jag har gjort istället för att bara låta det samla damm på skrivbordet:

Anti-svenska koalitionens uniformer i slaget vid Stresow (sidan är ej länkad från hemsidan)

Publicerat i Uppdateringar på hemsidan | 2 kommentarer

Ytterligare förberedelser och farväl till en gammal tidning

Postat den 6 maj 2012 av Örjan Martinsson

Nya pikar och nyinköpt råvara till pikar

Jag har gjort ytterligare förberedelser för sommaren och gjort slut på min gamla rulle med bindtråd för att måla pikar. Det som återstod av rullen räckte till 26 nya pikar, vilket är något mer än vad jag behöver just nu eftersom jag har bara har gjutit 23 pikenerare. Men eftersom jag sannolikt kommer att behöva göra fler pikenerare i framtiden passade jag på att köpa en ny rulle. Det går ju inte att helt utesluta att den storlek som jag använder mig kommer att sluta tillverkas i framtiden så det är lika bra ha en rulle i lager.  Den gamla rullen räckte till sammanlagt 170 långa pikar (12,5 cm) och 71 korta (9 cm). Den nya 30-metersrullen kan räcka till ytterligare 240 långa pikar och det kommer att dröja mycket länge innan jag behöver köpa en till rulle. Ja, det är inte ens säkert att jag någonsin kommer att behöva en till.

När jag köpte den nya rullen upptäckte jag också att tjockleken på mina pikar är inte 1 millimeter utan 1,4 millimeter. Prince August rekommenderar 1 mm och de kopparstavar som kommer med deras formar är också något tunnare än mina. Men jag tycker att mina 1,4 mm tjocka pikar bättre matchar storleken på underofficerarnas hillebarder och fanbärarens fanstång.

Det var för övrigt inte bara min gamla bindtrådsrulle som jag idag säger farväl till. Ända sedan jag började måla med matta färger 1996 har jag använt samma tidning som underlag. Anledningen till detta är att den tidningen råkade vara daterad den 30 november. Jag upptäckte inte detta förrän jag hade målat klart min stora Livgardesbataljon. Men jag tyckte att det datumet var så passande för Karl XII:s karoliner så jag har gång på gång återanvänt tidningen när jag målar mina tennsoldater. Nu har dock alla färglager på tidningen gjort dess yta allt mer ojämn och jag förkortar mina penslars livslängd genom att av nostalgiska skäl fortsätta att använda den som underlag. Så idag kastar jag Svenska dagbladet från den 30 november 1996 i soptunnan.

Publicerat i Övrigt | 7 kommentarer

Dåliga nyheter från Ryssland

Postat den 29 april 2012 av Örjan Martinsson

Den ryska militärhistoriska bloggen Oderint Dum Probent publicerade igår oroväckande information om historikern Alexander Bespalov. Det är denne historiker som Lars-Eric Höglund samarbetade med när han skrev om den ryska arméns uniformer. Tydligen är Bespalovs viktigaste bidrag till rysk forskning en artikel om den ryska hjälpkår som bistod Sachsen 1704-06. Beskrivningen av dess styrka och uniformer utgör ett eget avsnitt i Höglunds bok och tillsammans med uppgifter från Oskar Sjöströms bok om slaget vid Fraustadt använde jag den informationen till en sida på Tacitus.nu. Fast har jag tolkat kommentarerna på den nämnda bloggen rätt så kommer även Sjöströms uppgifter från Bespalov.

Så vad är problemet? Jo, enligt Gromoboy (= Vlad Velikanov) som är upphovsmannen till bloggen så är Bespalovs artikel ett fuskverk:

”Bespalov falsified both the list of regiments & data about its uniforms. The most of regiments never were a part of the Corps or acted in Poland. Archive documents state very clear about Corps organization & it doesn’t meet with Bespalov’s data.”

Istället för sjutton regementen skulle hjälpkåren som mest ha bestått av elva regementen. Så för mig innebär detta att jag har ytterligare en sida som är i stort behov av revidering.

Att ryska historieböcker skrivna under sovjettiden är opålitliga är ingen hemlighet, men jag trodde att detta förändrades med Sovjetunionens fall. Tyvärr tycks det fortfarande vara vanligt att hitta konstigheter i ryska böcker.  Svensk militärhistoriskt bibliotek publicerade till exempel för ett par år sedan en bearbetad översättning av Valerij Moltusovs bok om slaget vid Poltava. Trots ett samarbete med flera svenska historiker skrev Moltusov att det svenska infanteriet bestod av 24 bataljoner (istället för 18) och att 18 av dessa deltog i slutstriden (istället för 12). Bertil Wennerholm skrev kommentarer till översättningen och han konstaterade att Moltusovs uppgifter inte hade något stöd i vare sig svenska eller ryska källor. Den bibliografiska genomgången som Moltusov tillhandahöll visar också att siffrorna för den svenska arméns styrka varierar på ett till synes godtyckligt sätt i verk skrivna av ryska historiker. Det tycks därför finnas god anledning att än idag ta rysk historieskrivning med en nypa salt.

Vlad Velikanov har i sin blogg bara sågat Alexanders Bespalovs forskning om den ryska hjälpkåren. Men om Bespalov är opålitlig på det området så undrar man ju ifall det går att lita på de övriga uniformsuppgifter som han har tillhandahållit Lars-Eric Höglund. Jag får allt större skäl till att avvakta med att måla ryska tennsoldater tills mer litteratur publiceras på språk som jag kan läsa.

Snarare än att öka kommer antalet ryska tennsoldater i min samling att minska den närmaste tiden. Mina fyra Preobrazjenska grenadjärer har felaktiga mössor och kommer därför att konverteras till svenska karpus-soldater. Till skillnad från min stora Östgötaskvadron har jag dessutom inget intresse av att successivt utöka den stora ryska skvadronen till skala 1:1. Men det känns inte meningsfullt att ha en ensam skvadron i en helt annan skala än de övriga enheterna och jag vill inte heller stycka upp den i mindre skvadroner. Istället lutar jag åt att måla om dem till bohuslänningar, 20 ryttare i min lilla skala skulle motsvara de 504 man som Bohusläns dragonskvadron bestod av .

Publicerat i Litteratur | 4 kommentarer