Livgardets uniformer

Livgardets uniform 1707-1709

Under veckan som har gått har jag försökt avsluta arbetet med sidorna om svenska uniformer. Jag gjorde en inventering av färgen på halsdukarna i den svenska armén för att lägga till de pusselbitar som fortfarande saknas. Men i samband med detta upptäckte jag att Livgardets uniformer inte alls såg ut som jag har målat dem.

Höglund nämner ingenting om Livgardets halsdukar och jag har väl därför någon gång i tidernas begynnelse gjort en gissning och målat dem vita. Men det visade sig att det fanns rätt mycket information om halsdukar i Erik Bellanders verk som inte finns med i Höglunds bok. För livgardets del innebär det att halsdukarna var svarta från och med 1706. De var visserligen vita på 1690-talet (knutna framtill med blått halsduksband) men redan 1697 tros de ha ersatts med blå halsdukar. Enligt m/1716 skulle Livgardet visserligen ha både en svartgul halsduk och en vit halsduk men den uniformen blev inte utdelad förrän efter norska fälttåget 1718. Så, jag kommer att behöva måla om halsdukarna på mina livgardister. Men det slutar inte där…

När jag tog en närmare titt på Livgardets uniformer så visade det sig att den så kallade m/1699 som bestod av blå byxor (och okänd väst) inte följdes när regementet fick nya uniformer i Sachsen 1707. Väst och byxor var då av gult kläde (inte blå byxor och skinnväst som på mina tennsoldater). Höglund hade lurats av tabellen i Tor Schreber von Schreebs artikel ”Lifgardets beklädnad och beväpning från Christina till Carl XII” där ingenting nämns om någon avvikelse 1707 från det han kallar m/1699. Även i brödtexten är det lätt att bli förvillad då von Schreeb skriver att uniformen som delades ut 1707 ”var till alla delar lik m/1699”, detta trots att han skriver att gula västar och byxor troligen tillverkades i Sachsen. Folke Wernstedt som senare skrev om Livgardets historia är inte det minsta tveksam och skriver att Livgardets västar och byxor från och med 1707 var gula. Men det slutar inte där…

Livgardets patronväska m/1716 tolkad av Göte Göransson.

Livgardets patronväska har ett utseende som är beskrivet av källorna och den var inte svart som på mina tennsoldater. Den hade ett lock som var överdraget med gult kläde från mitten av 1690-talet. Från och med 1699 bestod det av både gult och blått kläde. Efter slaget vid Poltava nämns återigen bara gult kläde. Motivet var kungens namnchiffer med palmblad och små kronor i hörnen. På bilden ovan har vi Göte Göranssons tolkning av denna beskrivning. Färgen på motivet nämns inte men blått på gult fält verkar vara en rimlig gissning eftersom det liknar utseendet på officerarnas ringkragar. Var någonstans det blå klädet kommer in i bilden är mer osäkert, kanske som en blå kant längs locket eller överdraget på den del av väskan som inte är lock. Jag har valt att inte avbilda det på mina uniformsikoner eftersom jag dels är osäker på hur det såg ut. dels osäker på hur länge den brukades och dels på grund av att ett sådant tillägg skulle göra bilden otydlig (blått kontrasterar inte bra mot uniformsrocken). Jag var också tvungen att göra ”XII” i namnchiffret av mörkt guld istället för blått för att annars skulle bilden se ut som ”myrornas krig”.

Som en följd av detta har jag inte bara ändrat uniformsikonerna utan även skrivit om sidan om Livgardets uniformer. Istället för Höglunds text har jag nu istället valt att ordagrant återge Tore Schreber von Schrebs tabell samt kompletterande information. Den engelska versionen kommer dock även i fortsättningen ha Höglunds text (med kompletterande information) då von Schrebs text är svår att översätta och förmodligen onödigt detaljerad för mina engelskspråkiga läsare.

Så nu har jag en hel del målning att se fram emot. Exakt hur många livgardister har jag i min tennsoldatssamling? Jo, jag gjorde en inventering och kom fram till att jag har 245 stycken!!!

Publicerat i Uniformer, Uppdateringar på hemsidan | Lämna en kommentar

Ny sida om fanor och planer för 2023

Jönköpings kompanifana från 1710 som togs av danskarna när Stralsund kapitulerade 1715.

Bit för bit går jag igenom alla mina gamla sidor för att fixa till problem som finns ”under huven” för att försöka få sidorna att se ut som jag vill ha dem på fler skärmar än min egen. Men under arbetets gång hittar jag även en del halvfärdiga sidor som jag aldrig har publicerat. En av dessa är en tabell som visar de olika uppsättningar fanor som delades ut till de indelta infanteriregementena. Den såg ut att vara nästan klar så jag tänkte att det här borde väl inte ta så lång tid att göra färdig. Men, men, jag hade fel…

Tabellen var baserad på en artikel av Leif Törnquist från 1979 men när jag jämförde dessa uppgifter med hans böcker om m/1686 från 2015 och 2017 så visade det sig att en hel del av dem behövde korrigeras. Detta satte igång en kedjereaktion där jag började revidera mina övriga sidor om fanor & standar. I samma veva lade jag även till bilder på fanor och standar som inte är bevarade i Armémuseum men som finns tillgängliga i Leif Törnquists böcker (till exempel Jönköpings-fanan ovan). Det finns fler sådana bilder att lägga till, men jag kan inte hålla på med detta hur länge som helst, så en mer fullständig revision får vänta till ett senare tillfälle.

Själva sidan om fansviter blev dock klar:

Indelta infanteriregementens fansviter 1674-1760

Kvar från 2022

Jag har fortfarande inte översatt de reviderade sidorna om uniformer till engelska och jag har inte heller satt igång med att uppdatera de danska, sachsiska och preussiska uniformsikonerna (vilket med största sannolikhet kommer att resultera i en revidering av texten på dessa sidor). Detta var saker som jag hade hoppats bli klar med under det föregående året.

Gamla planen för 2023

Planen för 2023 var annars att jag skulle fokusera på att måla tennsoldater. Jag har nämligen ett berg av såväl omålade som målade tennsoldater i behov av korrigeringar. Detta kommer nu inte att bli av, även om jag hoppas måla lite grann för att sedan fokusera fullt ut på målningen under 2024 istället. Dessvärre har jag märkt att min syn har försämrats under det långa uppehållet så att jag nu behöver läsglasögon och starkare lampor när jag målar. Jag kan därför inte skjuta upp målningen hur länge som helst.

Nya planen för 2023

Nu är planen att göra klart de ovannämnda uniformssidorna och slutföra översynen och underhållet av hemsidan. ”Svensk historia”, ”Historiska källor” och ”Karoliner” är redan färdiga (med undantag för tennsoldatssektionen där vissa saker får vänta tills jag har blivit klar med målningen). Det grundläggande arbetet har även gjorts med den ”historiska atlasen” så egentligen är det bara den engelska versionen av Tacitus som är kvar. Men jag tänker ändå fortsätta med en lite större revidering av den historiska atlasen under våren för att göra sidorna bredare och kartorna större.

Nytt material ska också komma på hemsidan. Jag har nämligen ett stort antal kartor om Tysklands historia som jag gjorde för länge sedan. Tanken var att skildra Tysklands gränsförändringar från Frankerrikets upplösning till idag, men jag övergav detta projekt och gick vidare till andra saker istället. Förhoppningen är dock att detta påbörjade projekt ska bli klart i år. Sedan tidigare har jag även sidor om Österrike och Preussen, och om allt går väl så blir det kanske kartor om andra tyska småstater också.

Slutligen vill jag även avsluta serien om det diplomatiska spelet under stora nordiska kriget. Jag har köpt den nödvändiga litteraturen för länge sedan men ännu inte läst den. Får jag tid till detta i år så kommer även perioden 1710-1721 att skildras på min hemsida.

Ja, detta är mina rätt så ambitiösa planer för kommande år. Men i vanlig ordning kan mycket förändras. Jag kan få helt andra idéer eller bara bli lat om det är andra saker i mitt liv som blir mer intressanta.

Publicerat i Fanor & standar, Statusrapporter, Uppdateringar på hemsidan | Lämna en kommentar

Vad är en lantmilis?

År 1701 sattes en ”lantmilis” upp i Estland och Livland som rekryterades genom utskrivning av estniska och lettiska bönder. Det sätt som denna rekrytering genomfördes framstår som näst intill identiskt med hur svenska och finska infanteriregementen rekryterades i det äldre indelningsverket (det som Gustav II Adolf skapade). Kalle Kroon, som har forskat i detta ämne och även skrivit en artikel om det i Karolinska förbundets årsbok 2008, hävdar bestämt att termen ”lantmilis” är missvisande och inte bör användas eftersom den innefattar det traditionella bondeuppbådet medan det som sattes upp 1701 var reguljära arméförband. Istället ska dessa förband kallas för ”utskrivna” eller ”land-” regementen. Men det leder då till frågan: exakt vad är egentligen en ”lantmilis”.

Ordet lantmilis som i samtida texter oftast stavades ”Land Milice” består av två komponenter. Det sista ordet är egentligen bara en synonym till ”militär” även om betydelsen av ordet milis i modern svenska har fått en mindre respektingivande betydelse. Det första ordet användes normalt för att markera att det var armén och inte flottan som åsyftades. Men ordet ”land” kunde även användas i motsättning till ”kronan” och då syfta på vilka det är som ansvarar för rekrytering och försörjning. 1711/12 fick till exempel trumslagarna i Björneborgs regemente trummor av ”Cronan” och bantlärer av ”Landet”.

Svenska akademins ordbok har följande definitioner av milis:

  • (†) krigsmakt; äv. konkret: krigsfolk; trupp; militär (se d. o. II 2, 3). Efter såsom Riksens wärn består på Milicen til Lands och Sjös. HC11H 10: 9 (1662). Major (Luckoinen) för foot Dragonerne, som är een irregulair milice, (har) blifvit .. fången. HFinlÖ 212 (1711). (Brabantska ständerna sammanträda) under betäckning af Kejserlig Milice. SP 1792, nr 9, s. 2. Den Milice som ligger vid Ystad. KrigVAH 1816, s. 90. Ekbohrn (1868).
  • (om utländska förh.) häruppbåd med vanl. ofullständig (l. ingen) utbildning; folkhär; landstorm (se d. o. o. 2); motsatt: reguljär armé, yrkesarmé, stående trupper. PT 1758, nr 20, s. 2 (i Frankrike). Några fästningar eller någon stående här har Schweiz icke, endast en värnpligtig milis. Carlson 2Skolgeogr. 46 (1887). En parad (i Rom) av den fascistiska milisen. SvD(A) 1932, nr 295, s. 7.

Enligt den första definitionen, som inte längre används i det svenska språket, är milis bara en synonym till krigsmakt som kunde användas till att beskriva alla sorters militär personal. Den andra definitionen beskriver en militärstyrka som inte ingår i den reguljära armén och som vanligen är av lägre kvalitet.

Den första definitionen inkluderar alla regementen i den svenska armén under stora nordiska kriget och den andra definitionen ger inte en rättvis bild av den baltiska lantmilisen som var fungerade som reguljära infanteriregementen. Hittills verkar det som om Kalle Kroon har helt rätt, så varför envisas jag då med att använda ordet lantmilis?

En del av förklaringen är att jag är språkligt konservativ och vill behålla den terminologi som används i litteraturen om den inte är olämplig. Och historiker kan i likhet med andra vetenskapsmän ge en term en något annorlunda definition än den som används i vardagsspråket om det fyller ett behov av att ge texten en högre grad av precision (till exempel att ge synonymer olika betydelser). Och jag anser att ordet lantmilis är ett lämplig ord att använda eftersom den används för att markera en viktig distinktion bland de olika regementena i den svenska och andra arméer. Medan Kalle Kroons ambition är att framhäva likheterna mellan lantmilisen och de övriga regementena så har jag en helt egen käpphäst som går ut på att inte blanda ihop Karls XI:s yngre indelningsverk med utskrivning/värnplikt.

I grund och botten finns det nämligen två sätt att rekrytera soldater, antingen med tvång eller genom att locka frivilliga med god betalning. Frivilliga förband under stora nordiska krigets tidsålder kallas för ”värvade” medan utskrivna förband kallas för ”lantmilis”. Danmark och Sachsen hade förband av den sistnämnda typen och de kallas allmänt för just lantmilis i litteraturen (den danska lantmilisen sattes upp samma år som den baltiska). I Sverige är det dock bara utskrivna förband i de baltiska och tyska provinserna som kallas för lantmilis i litteraturen. Varför benämns de svenska och finska förbanden som ”indelta” och inte som lantmilis av historikerna?

Det som gör Karl XI:s yngre indelningsverk speciellt är att till skillnad från det äldre indelningsverket, som baserades på utskrivning, så slöt Karl XI avtal med bönderna som gjorde att de slapp utskrivning i utbyte mot att de själva värvade soldater till landskapsregementena. Indelta soldater under stora nordiska kriget var nämligen frivilliga. Det var böndernas uppgift att rekrytera dem och de fick betala en värvningspeng till rekryten för att locka honom att skriva under kontraktet. Hur mycket de betalade berodde på tillgång och efterfrågan. Samma sak upprepades med männingsförbanden som rekryterades på exakt samma sätt. För mig är detta en viktig distinktion eftersom många tycks ha en vanföreställning om att Karl XI:s indelningsverk var en form av värnplikt, vilket det i allra högsta grad inte var. Det var en utveckling bort från värnplikt.

Men om jag vill skilja lantmilisen från de indelta regementena, varför kallar jag dem inte bara för ”utskrivna” regementen i likhet med Östra skånska, Västra skånska och Hallands regementen som sattes upp 1711. Ja, det är helt befogad synpunkt. Men som jag nämnde tidigare så används begreppet lantmilis även för förband av motsvarande karaktär i Danmark och Sachsen så jag ser ingen anledning att skrota termen helt och hållet (språkligt konservativ). Dessutom har lantmilisen fördelen av att vara kortare än ”de utskrivna regementena” eller ”utskrivningsregementena”. I de fall jag använder denna term skriver jag också först att de rekryterades genom utskrivning för att sedan använda det kortare ordet lantmilis som en kollektiv benämning på dem. Den eftergift som jag har gjort är att inte använda benämningen lantmilis som en del av regementsnamnet, istället har de kallats för ett lantregemente (vilket förstås är kortare än lantmilisregemente) för att separera dem från både värvade och indelta regementen. Ordet ”lant-” kan i det här fallet tolkas som att rekryterna erhålls från ”landet” utan värvning från vare sig bönder eller kronan.

Att sedan den moderna betydelsen av milis kan uppfattas som nedvärderande ser jag inte som ett problem då jag skriver om historiska förhållanden och jag räknar med att min läsekrets kan skilja mellan modernt och historiskt. I litteraturen benämns bondeuppbåd som just uppbåd medan ordet milis för såväl svenska som utländska arméer används för att beskriva utskrivna/värnpliktiga soldater som var organiserade i militära förband och fick regelbunden övning i syfte att försvara hemlandet.

Slutligen, en liten detalj vid sidan av. Österbottens regemente rekryterades med utskrivning ända fram till 1733 eftersom de avböjde det första erbjudandet om att gå över till det ”ständiga knektehållet” som var den egentliga benämningen på Karl XI:s indelningsverk. Tydligen fanns det en god tillgång på frivilliga rekryter i Österbotten så att den som mot sin vilja blev utskriven kunde alltid leja en annan person i dennes ställe. Detta innebar att i praktiken var även Österbottens regemente ett ”frivilligregemente”, i alla fall under fredstid. Kanske var det erfarenheten av stora nordiska kriget som fick dem att ändra sig. Men anledningen till att Österbotten hade så många frivilliga kan kanske ha något samband med nutida regionala stereotyper. Österbottningar har nämligen rykte om sig att vara ilskna och stridslystna medan tavaster är sävliga och karelare är sociala och pratglada.

Publicerat i Stora nordiska kriget | Lämna en kommentar

Uniformsikonerna uppdaterade (igen) samt mer omfattande sidor om svenska uniformer

Istället för att gå vidare till karolinernas motståndare har jag fortsatt att göra ändringar på de svenska uniformsikonerna. Designen har förändrats så till vida att uppslagen på de äldre bilderna har ändrats till samma storlek som de yngre uniformerna. Även om det finns tecken på att uppslagen var större i början av kriget än i slutet så är detta inte självklart. Dessutom var min avbildning av de äldre uppslagen baserad på ett kopparsnitt som föreställde drabanter i Altranstädt 1706. Jag har sedan dess blivit allt mer övertygad om att uniformerna inte är korrekta i det kopparsnittet (mer om det i ett framtida inlägg). Sedan har jag även gjort byxorna mer synliga på kavalleribilderna eftersom det var en stor brist.

Men i samband med allt detta arbete insåg jag att jag behövde ha alla bilder samlade på ett ställe så jag kan få en bra överblick över dem, samt ha förklarande text som visar vad som är känt och vad som är spekulativt. Och när jag väl gjorde detta så kunde jag lika gärna komplettera dem med nya bilder så att man för åtminstone de indelta regementena får en komplett bild av hur uniformerna såg ut under kriget. Med andra ord har det blivit en mycket omfattande uppdatering av ”översikten” av de svenska uniformerna under stora nordiska kriget:

Jag har inte hunnit uppdatera fältslagssidorna med de reviderade bilderna som även innehåller korrigeringar och nytolkningar, men jag kommer göra detta under de kommande veckorna samt översätta alltsammans till engelska. Det är mycket hektiskt just nu så sachsare, danskar och preussare får vänta tills nästa år.

Men medan jag gör detta så är det min plan att nästa blogginlägg kommer att handla om min definition av lantmilis. Detta apropå ett återkommande klagomål från Kalle Kroon som har forskat om just den baltiska lantmilisen (som han hävdar inte ska kallas för lantmilis).

Publicerat i Uppdateringar på hemsidan | Lämna en kommentar

Svenska uniforms-ikoner uppdaterade

Äldre karolin
Yngre karolin

Då har jag äntligen uppdaterat alla ikoner för svenska uniformer på hemsidan. Bredvid ser ni en del av resultatet. Nämligen en äldre och en yngre variant av Livgardets uniformer. Jag har även utökat översikten över svenska uniformer från 1700 och 1709 samt lagt till text:

(Sidorna har ersatts med ett nytt upplägg, se nästa inlägg)

Detta har varit ett arbete som har tagit mycket lång tid. Faktum är att jag har hållit på med detta ända sedan hösten 2013. Men det blev inte klart förrän nu eftersom jag ville göra klart samtliga mallar för samtliga arméer innan jag bytte ut dem (vilket jag ännu inte har gjort, preussarna saknas). Dessutom har jag också haft viss ambivalens angående vilka poser jag skulle ha och deras utformning (framförallt kavalleriet). Sedan saktade arbetet med hemsidan ned för att till slut upphöra helt och hållet när jag gjorde ett sex år långt uppehåll. Men nu har jag äntligen nått ända fram till målet. Eller rättare sagt det svenska målet för jag har fortfarande sachsarna, danskarna och preussarna kvar.

Jag hoppas bli klar med alla nationer före årets slut, men det kan vara ett väldigt ambitiöst mål eftersom jag känner att jag börjar tröttna på allt detta pyssel. Det är nämligen en stor mängd ikoner som har och ska bytas ut, och när de revideras måste jag även kolla upp alla uppgifter i källorna för att rätta till eventuella misstag (vilket förekommer). Även en del texter har behövts skrivas om. Och till sist måste jag översätta allt och byta ut ikonerna på de engelskspråkiga sidorna (dagens uppdatering berör enbart de svenska sidorna).

Publicerat i Uppdateringar på hemsidan | 2 kommentarer

Del två om den antisvenska koalitionen publicerad

Trekungamötet mellan August den starke av Sachsen, Fredrik I av Preussen och Fredrik IV av Danmark i Potsdam sommaren 1709

Då har jag äntligen översatt och publicerat den 14 sidor långa artikeln som jag skrev för sex år sedan. Denna del skildrar det diplomatiska spelet mellan slagen vid Narva och slaget vid Helsingborg. För den som är intresserad av stora nordiska kriget bör detta vara väldigt intressant läsning eftersom den visar hur små marginalerna var under hela kriget. Flera gånger var en stor antisvensk koalition på väg att bildas igen, bara för gå upp i rök när Karl XII återigen segrade på slagfältet. Och även när den antisvenska koalitionen återupprättades 1709 var det inte självklart att den skulle hålla ihop bättre än förra gången.

Återupprättandet av den antisvenska koalitionen

Vid sidan av denna artikel har jag även gjort en översyn av ”Svensk historia”-delen på hemsidan. Ett stort antal sidor har slagits ihop och/eller flyttats i syfte att göra hemsidan lättare att underhålla. De gemensamma kantlinjerna har modifierats något och länkar har införts längst ned på sidorna. Annonserna har även tagits bort. Liknande förändringar kommer att ske på de övriga delarna efterhand.

I samband med detta arbete så förändras även namnet på min hemsida. Jag har valt att förkorta det från Tacitus.nu till bara Tacitus.

Mina sidor med länkförteckningar har också tagits bort eftersom de under mitt långa uppehåll har förvandlats till en kyrkogård för nedlagda hemsidor. Att ha länkförteckningar kräver alldeles för mycket underhåll och känns som en kvarleva från den gamla tidens internet då Google inte fanns.

Publicerat i Uppdateringar på hemsidan | Lämna en kommentar

Artikel om bildandet av den antisvenska koalitionen

Fredrik IV av Danmark-Norge, August den starke av Sachsen, Peter den store av Ryssland

De senaste två veckorna har varit produktiva då jag dels har äntligen översatt mina sidor om ryska uniformer till engelska (samt uppdaterat den engelska slagfältsdelen med de nya uniformsikonerna). Men för svenska läsare är den viktigaste uppdateringen att jag har översatt en artikel om bildandet av den antisvenska koalitionen från engelska till svenska och publicerat båda på hemsidan.

I likhet med min artikel om karolinska uniformen skrev jag artikeln om den antisvenska koalition för sex år sedan. Tanken var att de skulle ingå i volym 3 av ”The Great Northern War Compendium” vars tidigare volymer hade inkluderat artiklar av mig som handlat om svenska arméns organisation och slaget vid Poltava. Men den tredje volymen blev inte av och jag gjorde ett långt uppehåll från min hemsida som först i år har avslutats så alla dessa artiklar samlade istället virtuellt damm i min hårddisk.

Den artikel som har publicerats idag är nio sidor lång i word-format och är egentligen del 1 i en serie. Den skildrar det diplomatiska spelet som ledde fram till anfallskriget mot Sverige 1700. Del 2 som också skrevs för sex år sedan tar upp det diplomatiska spelet 1700-1709 som ledde till att den antisvenska koalitionen återuppstod 1709. Den artikeln är 14 sidor lång i word-format och jag ska nog hinna bli klar med översättningen lagom till nästa blogginlägg. Någon del 3 och 4 har dock inte blivit skriven än så länge, även om jag har samlat på mig den nödvändiga litteraturen från olika antikvariat. Det ska förhoppningsvis inte dröja sex år tills de blir klara, men jag har inga omedelbara planer på att börja skriva dem.

Något som också har blivit uppdaterat (för tre veckor sedan) är mina sidor om svensk politik där de senaste valresultaten har lagts till. Det kanske inte låter så märkvärdigt men valresultaten från 2018 lades inte upp förrän 2021 så nu var jag tidig! Sedan blev det extra mycket arbete denna gång eftersom valmyndigheten har inte varit snälla nog att redovisa de nationella totalsifforna för region- och kommunalvalen. Jag har därför varit tvungen att själv addera ihop valresultaten för 20 regioner och 290 kommuner för att uppdatera mina tabeller och diagram som jämför hur partierna presterade i de olika val som hölls samtidigt. Det tog mycket tid!

Publicerat i Uppdateringar på hemsidan | Lämna en kommentar

Artikeln om karolinska uniformens evolution

Ja, nu har jag äntligen översatt min artikel om den karolinska uniformen till svenska och publicerat den på hemsidan, både i html-format och i word-format. Det tog bara drygt sex år efter att jag skrev den ursprungliga artikeln!

Det förstnämnda formatet innehåller bilder men inga fotnoter medan word-filen innehåller fotnoter och inga bilder. Jag hade först tänkt mig att även html-filen skulle innehålla fotnoter men de gav sidan ett väldigt rörigt intryck i min webbläsare så jag tog bort dem. För den som vill se fotnoterna och även ha ett utskriftsvänligt format hänvisar jag till word-filen.

Samma upplägg kommer att finnas i den engelska versionen av hemsidan så det innebär att min artikel kommer att finnas i fyra versioner. Varje gång jag gör ändringar måste jag därför uppdatera fyra olika filer och ladda upp dem hemsidan. Varför har jag gjort det så besvärligt för mig? Ja, wordfilerna existerar eftersom jag skrev dem först och då kan jag lika gärna publicera dem för att få med fotnoter och ett utskriftsvänligt format. Men när det blir dags för en större revidering av artikeln lär jag nog göra det lättare för mig genom att ersätta både html- och word-filen med en pdf-fil istället. Det är dock ett format som jag aldrig har arbetat med tidigare så det blir en ny färdighet som jag måste lära mig. Men kanske blir det framtiden för min hemsida eftersom det program som jag använder mig för att skriva html-sidor genererar en ålderdomlig kod som bara lär orsaka mer problem allt eftersom tiden går.

Just nu är jag dock trött på den här artikeln och så fort den engelskspråkiga html-sidan är klar kommer jag att gå vidare med andra saker som har väntat länge på att bli klart. Jag kommer dock att fortsätta arbeta med uniforms-artikeln så småningom (både med att lägga till mer innehåll och fler referenser) och förhoppningsvis ska det inte dröja sex år innan nästa omgång följer. Men, men, man vet aldrig med mig…

Publicerat i Uppdateringar på hemsidan | 2 kommentarer

Altranstädts slott

I juni var jag i Tyskland och besökte olika svenskminnen i Sachsen. Ett av dessa är Karl XII:s gamla högkvarter i Altranstädt utanför Leipzig (och som ligger väldigt nära Lützen). Till skillnad från de flesta andra sevärdheter kan man besöka Altranstädts slott utan att betala något inträde. Men nackdelen är rätt begränsade öppettider (endast lördagar och söndagar mellan kl. 14 och 17). En annan nackdel är att man kan inte räkna med att guiden kan engelska. På mitt första besök för några år sedan fick jag klara mig med min rostiga skoltyska men den här gången blev kommunikationen lättare när jag fick prata med en lokalhistoriker som kunde engelska.

Själva byggnaden är förhållandevis liten. Det var ett gammalt kloster som konverterades till en herrgård och som tydligen var i lagom storlek för Karl XII:s behov år 1706. En senare tillbyggnad var en kyrka som jag vid mitt första besök trodde var en kvarleva från klostertiden men som jag under mitt andra besök fick reda på att den kom till först i mitten av 1700-talet.

Utsidan av Altranstädts slott, sedd från sydväst. Karl XII:s sovrum var på andra våningen (dubbelfönstrena i bildens mitt). Fredsrummet där fredsavtalet undertecknades ligger bredvid sovrummet (den del av huskroppen som sticker ut. Bakom trädet finns en tillbyggnad i tegel som är en kyrka.
Flygbild av slottet. Originalslottet bildade en öppen fyrkant men senare förlängdes den södra längan med en kyrka.

Sovrummet är inrett med en äldre säng som dock inte är original samt har en massa andra prylar för turister att titta på. Jag har bilder på dessa också men jag kan lika gärna hänvisa till slottets eget bildgalleri som har bättre kvalitet på sin foton. Korridoren utanför fredsrummet finns dock inte i bildgalleriet så den kan ni kika på nedan:

Dörren framför i den här korridoren leder till kyrkan som kom till senare

Något som inte heller finns i slottets bildgalleri är videoklipp, så har jag mitt eget videoklipp nedan där jag försökte åskådliggöra hur det känns att befinna sig inne i rummet där historia bokstavligt talat skrevs ned (Min blogg verkar inte kunna hantera videoklipp så jag lade upp det på Youtube istället).

Rummet där freden i Altranstädt undertecknades. Möblerna ska vara i original och på golvet finns märken efter sporrar och en bläckfläck som sägs komma från Karl XII.

Förutom freden med August den starke som slöts den 14/24 september 1706 så tvingade Karl XII även den tyskromerske kejsaren att ett år senare underteckna ett fördrag som garanterade protestanterna i Schlesien religionsfrihet i samma rum. Kejsar Josef I hade blivit hårt pressad av Karl XII som hade hotat att gå i krig mot honom ifall protestanternas rättigheter inte garanterades. Eftersom de österrikiska trupperna var fullt upptagna med kriget mot Frankrike och kejsarens protestantiska allierade inte hade någon som helst sympati för hans vägran att erkänna villkoren i Westfaliska freden så skulle han ha varit chanslös ifall Karl XII korsade gränsen. Faktum är att självaste August den starke ville att det skulle bli krig så att han kunde alliera sig med Sverige och erövra österrikiskt territorium. Josef I gick med på Karl XII:s krav och när påven klagade på att detta svarade kejsaren att ifall Karl XII hade krävt att han skulle konvertera till katolicismen så skulle han inte ha vetat vad han skulle göra.

Under ett helt år befann sig alltså Altranstädt i den europeiska storpolitikens centrum och vid 200-årsjubileumet restes en obelisk i slottets innergård med följande minnestavla:

Publicerat i Sevärdheter | Lämna en kommentar

Hur man fixar ekrar på hjulen

Vissa formar är lätta och vissa är svåra att gjuta, men det absolut svårast att gjuta är nog hjulen till kanoner. En vanlig fråga till mär är nämligen hur man ska göra för att gjuta hjul där alla ekrar är hela? Själv har jag nog bara lyckats med den bedriften två gånger under min karriär trots att jag har 11 hjulpar med till synes intakta ekrar i min samling. Istället för att tipsa mina frågeställare om metaller, ventilering av formar eller placering av klämmor så avslöjar jag att jag mina hjul har gjorts hela med hjälp av en ”fuskmetod”. Jag använder Karlssons klister för att göra de brutna ekrarna hela. En sträng med klister (eventuellt behöver man flera lager för att få rätt tjocklek) är väldigt effektivt och när man väl målar över det så syns det inte att man har ”fuskat”.

Eftersom jag fick den hår frågan alldeles nyligen så tänkte jag att det kunde vara ett bra idé för ett blogginlägg där jag steg för steg redovisar processen. Men för den som är trött på alla instruktionsfilmer där en hantverkare får det att se super-enkelt och sedan när man gör det själv så blir det så många misstag att slutresultatet inte alls ser ut som på bilden (Homer Simpson: ”Why doesn’t mine look like that!”), så kan jag lugna er. Bilderna nedan är gjorda av en klåpare som har blivit rostig efter ett mångårigt uppehåll från hobbyn och som dessutom hade för bråttom med att bli klar. Det ska inte vara några problem med att upprepa eller överträffa resultatet nedan. Har ni bara tålamod så kommer hjulen bli helt perfekta och inte se ut som på bilderna nedan.

Steg 1: Gjutning

Okej, jag använde Prince Augusts modellmetall och på sju gjutningsförsök fick jag dessa sex hjul. Det misslyckade försöket berodde på att metallen inte var tillräckligt varm när jag hällde i den så att det inte var bara ekrar utan hjulet som var brutet.

Detta får betraktas som ett normalt gjutnings-resultat, men jag hade för bråttom och borde ha gjort fler försök för att få bättre gjutningar. Ska man använda klistersträngar för att göra ekrarna hela bör ”stubbarna” helst inte vara för korta och flera av dessa hjul har knappt några stubbar alls.

Steg 2: Klister

När jag applicerade klister blev det som synes väldigt kladdigt. Det är framförallt ekrarna med väldigt små ”stubbar” som har blivit mycket tjocka. Jag hade dessutom för bråttom och applicerade klistret samtidigt på alla hjulen och lät det torka utan övervakning. Här måste man ha tålamod och hålla hjulet medan klistret torkar och ta bort klister som hamnar på fel ställe. Och blir det inte snyggt så får man ta bort klistret helt och hållet och börja om från början, vilket jag inte gjorde eftersom jag tänkte att det inte kommer att synas när man målar över det.

Steg 3: Målning

Även vid målningen hade jag lite för bråttom men det går åtminstone att snygga till i efterhand (om jag har lust). Den som vet att en del ekrar är fejkade har inga större problem med att identifiera dem på den här bilden. Men monterade på lavetter och omgivna av artillerister så kommer de inte vara särskilt iögonfallande.

Men om man gör allt detta med större noggrannhet än vad jag har gjort på den här sidan, så är det mycket svårt att upptäcka vilka ekrar som är gjorda av klister även när man letar efter dem. På mina gamla kanoner är det till exempel bara några enstaka ekrar som jag kan upptäcka om jag tittar väldigt noga, och om man inte visste om att de fanns skulle absolut ingen lägga märke till dem.

Nästa inlägg kommer kanske att innehålla bilder på dessa hjul monterade på lavetter tillsammans med helt nymålade artillerister. Men jag har lärt mig av den här episoden att det inte blir några bra resultat om man har bråttom med att hinna med en deadline, så målningen får ta den tid det tar och ska inte påverkas av bloggens behov.

Publicerat i Tennsoldater | Lämna en kommentar