Underhåll av hemsidan

Postat den 19 november, 2023 av Örjan Martinsson
Ännu en bild från ”Sagan om Grålle” som jag har använt till min nya presentationsida om medeltiden

De senaste veckorna har jag fixat och donat på hemsidan. Jag gjorde samma sak för exakt ett år sedan, men hann inte med allt då och jag har inte hunnit med allt nu heller. Det här kommer nog att bli en återkommande novembertradition.

Nytt för i år är att jag har delat upp sektionen om ”Svenska kungar” i tre stycken: vikingatiden, medeltiden och nya tiden. Dessutom har jag gjort ytterligare sammanslagningar av sidor. I ett fall innebar det även en utökning av innehållet. Sidorna om medeltida drotsar och marskar blev en sida om riksämbetsmännen som leder upp till inrättandet av statsministerämbetet 1876. Syftet med dessa förändringar är att göra sidor med mer fördjupat innehåll mer framträdande, istället för som tidigare då man fick klicka sig förbi sidor med mer översiktlig information för att hitta dem.

Jag kan även passa på att nämna en förändring med mina rubriker. Om någon har fått för sig att jag har ändrat typsnittet på mina sidors huvudrubriker så har de fel. Jag har ända sedan starten 2002 använt mig av ett och samma typsnitt, nämligen Batang som då var standard i alla Microsofts produkter. På den tiden var Internet explorer lika dominerande bland webbläsare som Google är bland sökmotorer. Efterhand tappade dock Microsoft marknadsandelar till andra webbläsare som inte hade Batang förinstallerat och till slut försvann typsnittet även från Microsofts produkter. Jag blev då tvungen att ladda ned Batang från nätet varje gång jag skaffade en ny dator eller surfplatta så att min hemsida skulle se ut som jag hade tänkt mig. Men mina läsare var inte medvetna om detta och i deras webbläsare ersattes det icke existerande Batang med ett helt annat typsnitt.

För att komma till rätta med typsnittsproblemet ersatte jag först sidhuvudets ”Tacitus.nu” med en bild, men det var först i november förra året som jag började byta ut rubrikerna på varje enskild sida med bilder. Jag har nu gjort detta på alla svenskspråkiga sektioner utom den om regentlängder. På engelskspråkiga Tacitus har jag inte hunnit med mer än att skrapa lite på ytan.

Nu kan ni förstås undra varför jag har gjort det så besvärligt för mig. Varför inte bara byta ut Batang mot ett annat typsnitt? Jo, jag tänkte på det, men jag lyckades inte hitta ett som jag gillade. Dessutom finns risken att samma problem upprepar sig i framtiden om det typsnitt jag väljer som ersättning också försvinner från grundsortimentet. Med bilder får man en större kontroll över hemsidans utseende och det är därför som jag även ersätter länkarna på den gula kantlisten med bilder. I det fallet är det inte på grund av typsnitt utan för att slippa problem med oönskad radbrytning då textens storlek varierar i olika webbläsare.

Nästa november blir jag kanske helt klar med övergången till bilder och då kan mitt årliga underhåll fokusera på andra saker. Som till exempel fler bilder och en översyn av själva texterna.

Publicerat i Uppdateringar på hemsidan | Lämna en kommentar

Kriget mot Danmark 1700

Postat den 5 november, 2023 av Örjan Martinsson
Bertil Almquists tolkning av landstigningen vid Humlebæk (från barnboken ”Sagan om Grålle”)

Danmarks första deltagande i stora nordiska kriget blev väldigt kort. De invaderade Holstein-Gottorp i mars 1700 och inledde en belägring av Tönningen i april som de tvingades avbryta när en svensk-lüneburgsk undsättningshär invaderade Holstein i maj (holländare anslöt sig också efteråt). Därefter blev det en tids stiltje i kriget innan Karl XII landsteg på Själland den 25 juli under beskydd av en kombinerad svensk-holländsk-engelsk flotta. Med detta var spelet förlorat för Danmark som tvingades avsluta kriget genom att underteckna fördraget i Traventhal den 8 augusti.

Man skulle kunna tro att allting gick precis som Sverige hade planerat och att Danmark aldrig hade en chans inför en så mäktig koalition av garanter för Holstein-Gottorps självständighet. Men riktigt så enkelt var det inte. Danmark hade kalkylerat med att Sjömakterna inte skulle agera som garanter för Altona-fördraget från 1689 som hade återupprättat Holstein-Gottorps självständighet efter den senaste danska ockupationen. Tanken var att Danmark skulle lova att bistå dem med hjälptrupper i ett kommande krig vilket Sverige hade visat sig vara ovillig att göra. Men det första som skedde efter den danska inmarschen i Holstein-Gottorp var att Karl XII ratificerade ett färdigförhandlat alliansfördrag med sjömakterna. Sverige var en starkare stat än Danmark så för Sjömakterna var det enkelt val att välja Sverige ifall båda länderna ville alliera sig med dem. Men helst ville de ha hjälptrupper från både Sverige och Danmark så de ville därför inte förstöra relationen med Danmark alltför mycket. Av den anledningen var de ute efter att få ett snabbt slut på konflikten och återgå till status quo, till skillnad från Karl XII som ville lösa den holstein-gottorpska frågan en gång för alla.

Även Lüneburgarna hade Danmark hoppats avskräcka från att delta i det holsteinska fälttåget. I detta fall genom att hota dem från söder med en sachsisk hjälpkår. Men August den starke var mannen som alltid lovade mer än han tänkte hålla och hjälpkåren som danskarna fick var i ett bedrövligt dåligt skick. Deras attack mot Lüneburgarnas territorier slutade med ett fiasko och misslyckades med att förmå lüneburgarna att dra tillbaka trupper från undsättningsarmén. Lägg sedan till det faktum att norrmännen inte lyckades genomföra några avlastningsattacker mot Sverige som det var planerat så stod det klart att Danmarks strategi hade råkat ut för ett präktigt misslyckande.

Men det hade inte gått enligt plan för svenskarna heller. Karl XII:s ursprungliga plan var nämligen inte att landsätta armén på Själland. Han ville landsätta den i Tyskland och förstärka undsättningshären för att sedan gå till attack mot den danska huvudarmén. Detta motarbetades av Sjömakterna som inte ville hjälpa honom med att skydda överskeppningen från den danska flottan. Anledningen var rädslan för att Karl XII i så fall skulle kunna agera alltför självständigt och omintetgöra förhoppningen om en snabb fred. De föreslog istället en landstigning på Själland eftersom den svenska arméns säkerhet då skulle bli beroende av närvaron av sjömakternas flotta. Slöt Danmark fred skulle Karl XII inte ha något annat val än att acceptera detta eftersom hans armé då skulle bli strandsatt på en dansk ö som den danska huvudarmén lätt skulle kunna skeppas över till.

Landstigningen av Själland var inte heller någon riskfri operation även när Sjömakternas flotta stod till förfogande. Den svenska landstigningsstyrkan bestod av 8 bataljoner (4 800 man) som landsattes i två omgångar. Den danska styrkan som försvarade stranden utgjordes av ca 350 ryttare och lika många uppbådade bönder. De försvarade sig så gott de kunde, men mot en så överlägsen styrka var utgången given på förhand. Svenskarna tog kontrollen över stranden och byggde ett befäst läger. Men därefter började problemen för svenskarna. Dåligt väder förhindrade landsättningen av fler svenska trupper. Den medhavda provianten skulle bara räcka för fem dagar och då de inte hade något kavalleri var det alltför farligt att skicka ut provianteringspatruller. Det danska kavalleriet höll sig i närheten och tog tillfånga svenskar som ändå försökte. Det svenska försörjningsläget höll på att bli väldigt kritiskt men den 30 juli tillät äntligen vädret att man återupptog överskeppningen.

Medan svenskarna hoppades på bättre väder bestod Köpenhamns garnison av 5 000 fotsoldater och 700 ryttare. Dessutom tillkom flottans personal. Det höjdes röster för att skicka ut en mobil styrka på 8 000 soldater och matroser för att bekämpa den svenska armén när den fortfarande var sårbar. Tanken var att borgare och matroser skulle kunna försvara Köpenhamn mot en överraskningsattack medan de reguljära trupperna var borta. En mindre incident vid Dragør kom dock vid ett psykologiskt olämpligt tillfälle. En svensk flottstyrka gjorde nämligen ett försök att lägga beslag på några danska skutor. Räden slogs visserligen tillbaka men den skrämde upp danskarna så mycket att de övergav alla planer på att skicka iväg trupper från Köpenhamn. Därmed var det bara vädret som kunde rädda Danmark och även det svek dem till slut, varför den danske kungen fick bråttom att sluta fred innan den svenska armén kunde sätta sig i rörelse.

Karta som visar Karl XII:s befästa läger i mitten. Humlebæk till vänster, Espergærde i det högra hörnet och Tibberup längst upp (bifogat som en bilaga i band 1 av det danska generalstabsverket).
Publicerat i Stora nordiska kriget | Lämna en kommentar

Landstigningen som inte ägde rum vid Humlebæk

Postat den 22 oktober, 2023 av Örjan Martinsson
Röd linje anger stranden där svenskarna landsteg

En gång för länge sedan åkte jag bil från Helsingör och Köpenhamn. Jag passade då på att göra ett stopp vid Humlebæk för att se hur platsen för Karl XII:s landstigning såg ut. Dumt nog hade jag inte läst på om ämnet innan jag besökte Humlebæk. Jag upptäckte nämligen att stranden vid Humlebæk var väldigt brant och det kunde rimligen inte ha varit där Karl XII landsatte sina trupper. I somras gjorde jag ett nytt besök och beväpnad med generalstabsverkets kartor hade jag bättre lycka med att finna platsen som alltså inte låg vid Humlebæk utan strax norr om det i ett område som heter Tibberup. Dessvärre är det inte så mycket man kan se eftersom hela området är bebyggt med dyra villor och med undantag av någon enstaka snutt är stranden helt privatiserad.

Resterna av en skans bland träden (fotograferat från stranden). Sannolikt fanns det inga träd vid skansen när landstigningen ägde rum, men resten av området kan nog ha sett ut sådär innan alla husen byggdes.

För den som inte är militärhistoriskt intresserad är Humlebæk mest känt för konstmuseet Louisiana som ligger vid den allra nordligaste änden av tätorten. Går man ner till stranden vid Louisiana och promenerar norrut så har man på ena sidan en väldigt fin badstrand och på den andra sidan en riktig gammal lövskog (eller kanske rättare sagt skogsdunge). Detta ställe ger förmodligen den bästa uppfattningen om hur det kan ha sett ut när karolinerna landsteg där. Bland träden på kullen finns rester av en gammal skans som var i bruk när svenskarna landsteg.

Stranden sedd från kullen där skansen var belägen.

Men denna skans bör ha beskjutit svenskarnas södra flank som befann sig ett stenkast längre norrut. Dessvärre går det en kommungräns just där och Helsingörs kommun har bebyggt allting på sin sida om gränsen. Ägarna till villatomterna har varit noga med att förse alla ingångar till stranden med grindar och skyltar som upplyser folk om att det är privat mark.

”Privat område”
Privat badstrand. Det fanns inget hus på tomten men likväl var det inhägnat och skyltat som privat! Detta var inte heller det enda stället som man hade gjort så här.

I mitten av landstigningsområdet fanns det visserligen en smal badstrand som var öppen för allmänheten och längst norrut fanns det en än så länge obebyggd tomt där det gick att promenera ned till stranden. Det sistnämnda stället skulle enligt generalstabsverkets karta ha kunnat vara den norra änden av den strand som upplänningarna landsteg i under den andra vågen (tillsammans med Kalmar regemente på den södra sidan, Livgardet och en bataljon av Malmö garnisonsregemente utgjorde den första vågen).

Den nordligaste änden av landstigningsområdet? (fotografen har ryggen mot norr)

Att just ”Humlebæk” valdes som plats för landstigningen berodde på att stranden där var förhållandevis flack och att det dessutom var nära till kustvägen mellan Helsingör och Köpenhamn.

Nästa inlägg kommer att innehålla färre semesterbilder och mer historia om landstigningen vid Humlebæk (jag var faktiskt på väg att glömma att jag skulle skriva ett blogginlägg idag).

Publicerat i Sevärdheter | Lämna en kommentar

Holstein-Gottorps armé (igen) och kommande planer

Postat den 8 oktober, 2023 av Örjan Martinsson

De senaste två veckorna har jag fortsatt att arbeta med den nya sidan om Holstein-Gottorps armé, för jag var tydligen inte alls klar med den. Dagen efter att jag hade publicerat sidan googlade jag efter ”Holstein-Gottorps armé” och fann en gammal diskussionstråd på Skalman om just detta ämne. En av deltagarna var ingen mindre än Ben som har kommenterat på den här bloggen under sitt riktiga namn Bengt Nilsson. Han hade letat upp en bok som heter ”Das Heerwesen des Fürstentums Schleswig-Holstein-Gottorf 1600-1715” och redovisade uppgifter från den. Jag noterade att bland dessa fanns ett regemente som inte alls var inkluderat i min sida, nämligen von Dürings regemente som existerade 1696-1698. Jag insåg att jag var tvungen att leta upp just den boken och komplettera min egen sida.

När jag väl fick tag på boken, som varken fanns i krigsarkivets eller armémuseums bibliotek men väl i Stockholms stadsarkiv (!), kunde jag konstatera att det var inget mer regemente som jag hade missat. Men jag fick en bättre översikt över hur den holsteinska arméns organisation hade utvecklats och lade till ett sådant avsnitt. Och när jag väl höll på att skriva om sidan lade jag även till text som beskrev den holsteinska arméns fälttåg med fokus på de två belägringarna av Tönningen 1700 och 1713-1714. Dessutom lade jag även till ett avsnitt om fanor (med bilder!) eftersom jag uppmärksammade motstridig information om detta i min litteratur, men som även skulle kunna ge ledtrådar till regementenas uniformer (främst Livregementet). Någon gång i framtiden lär jag väl behöva göra en djupdykning i de källor som Höglund och Steve Kling har använt sig av för att reda ut vem det är som har missförstått vad om holsteinarnas fanor och uniformer. Sedan återstår det även frågetecken om holsteinska regementschefer eftersom vissa av dem dog innan deras kända efterträdare tog över. Men allt detta kommer med största sannolikhet vänta till en väldigt avlägsen framtid eftersom jag redan nu har ägnat långt mycket mer tid åt detta projekt än vad som var tänkt från början.

Jag har tidigare fått önskemål om att även skildra Hannovers armé, vilket jag då bedömde som mindre sannolikt. Men nu när jag har inkluderat Holsteins armé känns det väl som oundvikligt att även Hannovers armé måste redovisas. Fast med tanke på att sidorna om Preussen och Holstein tog mycket längre tid än beräknat så är detta ett lågprioriterat projekt.

Högsta prio nu är att ta itu med den danska armén (efter ett par månaders höstpaus) och jag bävar för hur lång tid det kommer att ta. Min förhoppning är att kunna utöka tidsperioden så att den även innefattar skånska kriget (vilket redan är fallet med den norska armén), redovisa exakt vilka platser varje regemente befann sig under stora nordiska kriget, samt gå igenom alla dess organisationsförändringar. Detta kan kanske vara för ambitiöst så vi får väl se om det blir verklighet.

Publicerat i Uppdateringar på hemsidan | Lämna en kommentar

Den isländska… nej, holsteinska armén!

Postat den 24 september, 2023 av Örjan Martinsson
Livfana för von Bautzens regemente och kompanifana för Prins Christian August regemente (bilden tagen från Höglund/Sallnäs)

Ja, då är jag äntligen klar med min sida om Holstein-Gottorps armé. Eller nästan klar, det blev stressigt i slutet och det återstår lite småfix. Sedan kommer jag nog även att putsa lite på sidan under den kommande veckan. Men sidan är i ett presentabelt skick och all den viktiga informationen finns där. Ja, förutom fanorna då som jag nog inte kommer att inkludera inom den närmaste framtiden. Det har nämligen sedan länge varit min plan att ta itu med fanorna för de olika arméerna i ett samlat svep. Men det är alltid en massa andra saker som behöver göras först så jag har aldrig ens vågat mig på en prognos för när det kommer ske. Men jag lovar, någon gång kommer det att ske!

Fast det som är intressant med den holsteinska arméns fanor är att de ser ut som den danska arméns fanor, men med en isländsk flagga i hörnet istället för Dannebrogen. Jag har aldrig lyckats luska ut historien bakom detta. Men 1774 fick Oldenburg en flagga som var mörkblå med rött kors. Vilket är intressant eftersom det var samma år som hertigen av Holstein-Gottorp bytte sin andel av Holstein till den danske kungen och fick Oldenburg istället. Med stor sannolikt är det därför Holsteins-Gottorps gamla flagga (i ny utformning?) som blev Oldenburgs nya flagga vid maktskiftet. Att ett furstehus som härstammar från danska kungar och som gifte in sig i det svenska kungahuset väljer att ha en korsflagga är väl inte så konstigt. Men jag vet inte när det skedde och varför de valde just de isländska färgerna.

För övrigt är jag även klar med uppdateringen av den svenska uniformsöversikten så att det nu finns information om varenda regemente i den svenska armén.

Publicerat i Fanor & standar, Uppdateringar på hemsidan | Lämna en kommentar

Fler svenska uniformer på hemsidan

Postat den 10 september, 2023 av Örjan Martinsson
Stades garnisonsregemente. En av dess bataljoner var i Holsteinsk-Gottorps tjänst 1699-1714.

Jag håller på för fullt med att uppdatera hemsidan så att den innehåller uniformsbeskrivningar för samtliga svenska regementen. Den uniformsöversikt som jag gjorde i vintras inkluderade bara de indelta regementena och de regementen som deltog i de fältslag som redovisas på hemsidan. Men har jag kompletta beskrivningar för de övriga arméerna så bör jag även ha det för Sverige. Jag hade hoppats bli kvar idag, men det saknas fortfarande främst männingsförband på infanterisidan. Kavalleriet är dock komplett.

Anledningen till att gör detta just nu beror på en kedjereaktion. Jag har nämligen varit i krigsarkivet och fotograferat varenda sida av de tio banden i det danska generalstabsverket: ”Bidrag til den Store Nordiske Krigs Historie”. Detta verk håller hög klass och är riktig guldgruva för den som vill studera stora nordiska kriget. I och med att jag tänker revidera mina sidor om den danska armén så kommer den att vara till mycket stor nytta. Jag upptäckte dock att den innehöll mycket information om Holstein-Gottorps armé så jag fick idén att bryta ut de holsteinska regementena från redovisningen av den svenska armén och skapa en särskild sida för den holsteinska armén. Detta är något jag önskat göra länge, men jag har tvekat eftersom jag har haft svårt att kombinera de fragmentariska uppgifter om den som jag har hittat från olika håll.

Nåväl, jag satte igång med miniprojektet och eftersom de holsteinska armén även bestod av utlånade regementen från Wismars och Stades garnisoner behövde jag även skildra dem, vilket jag inte hade gjort tidigare. Och med tanke på att jag skulle bryta ut de holsteinska regementena från de svenska sidorna innebar det att både en utökning och en ommöblering blev oundviklig. Och när jag väl satte igång insåg jag att det var lika bra att göra sidorna helt komplett. Vilket var bra eftersom när jag började rota i mina digitala anteckningar blev jag påmind om att jag satt på uniformsuppgifter om den baltiska lantmilisen som inte finns i Höglunds böcker

Så det är detta jag har hållit på med i en dryg vecka och förhoppningsvis är allting färdigt (svenskar och holsteinare) när det är dags för nästa blogginlägg. Därefter tänker jag ta en höstpaus från hemsidan innan jag tar itu med danskarna under vintern.

Publicerat i Statusrapporter, Uppdateringar på hemsidan | 2 kommentarer

Preussiska uniformer och slaget vid Stresow

Postat den 27 augusti, 2023 av Örjan Martinsson

Sommarlovet är över, men jag jag har inte hållit mitt löfte till mig själv att inte pyssla med hemsidan under sommaren. I tron att det skulle gå fort så valde jag att revidera de preussiska uniformsikonerna. Men detta resulterade även i en större revisions av sidorna om den preussiska arméns fälttåg och slaget vid Stresow. Trots att innehållet har utökats så har de nu slagits ihop till en sida vardera.

Istället för att ha två sidor om preussiska arméns fälttåg 1702-1715 respektive 1740-1763 har de nu blivit en enda sida som dessutom innehåller ett avsnitt om den preussiska arméns uniformer under stora nordiska kriget (1715-1720). Sidan består därmed av tre separata delar och jag hade kunnat göra ett bättre jobb att knyta ihop dem. Men det skulle ha inneburit ett mycket mer omfattande arbete, vilket jag inte är beredd att göra för en armé som trots allt hade en mycket begränsad roll under stora nordiska kriget. Kanske gör jag det i framtiden istället (långt i framtiden i så fall).

Det enda slag som preussarna deltog i var Stresow och jag hade inte mindre än fyra sidor som behandlade det slaget. Men när jag reviderade sidorna för att göra dem mer lättöverskådliga så insåg att jag att det var bäst att slå ihop dem till en enda sida. Innehållet i den sidan har dessutom utökats rejält så att man nu ska få en nära nog fullständig redogörelse av slaget. Till skillnad från sidan om den preussiska armén är jag väldigt nöjd med resultatet av Stresow-sidan. I framtiden kommer jag att revidera sidorna om de övrigs fältslagen på ett liknande sätt.

I och med att armésektionen kommer att innehålla fullständiga redogörelser av arméernas uniformer så är det läge för fältslagssektionen att byta fokus. Istället för uniformer blir fokuset att redogöra vilka regementen som deltog, var de befann sig, hur starka de var och hur höga deras förluster var. Detta är information som det finns stort behov av eftersom de siffror som cirkulerar, inte bara på nätet utan även i litteraturen, har dels högst varierande grad av pålitlighet och dels ofta jämför äpplen med päron. Jag har gjort en första preliminär tabell över de deltagande arméernas styrka i de olika slagen. Jag har efter bästa förmåga försökt jämföra äpplen med äpplen, men tabellen kommer helt garanterat att revideras allt eftersom jag får möjlighet att närmare studera de olika fältslagen.

Publicerat i Uppdateringar på hemsidan | Lämna en kommentar

Mer uniformer, men nu sommarlov

Postat den 18 juni, 2023 av Örjan Martinsson
Livgardets m/1765-uniformer

Det här blir mitt sista inlägg innan jag tar sommarlov från hemsida och blogg. Nästa inlägg kommer inte förrän den 27 augusti. Det finns ju långt bättre saker att göra under sommaren än att sitta hemma framför datorn.

Nåväl, den sista uppdateringen innan jag tar ledig är en översyn av mina fördjupningsartiklar om Livgardet och Närke-Värmland. Framförallt den förstnämnda har blivit rejält utökad. Syftet är att göra dem mer kompletta och dessutom enhetliga så att man hittar samma typ av information i båda artiklarna (och i framtida regementsartiklar).

Även om mitt fokus förblir stora nordiska kriget har jag även breddat sidorna så att de även täcker in frihetstiden (därav bilderna på regementenas m/1765-uniformer). Anledningen är att den karolinska uniformen fortsatte att brukas i nästan oförändrat skick fram till 1765. Det blir därför ett minimum av ansträngning från min sida att göra uniformsikoner för den perioden. Vilket kan vara till glädje för någon som vill använda Prince Augusts gjutformar till att återskapa hattarnas ryska kriget eller pommerska kriget. Dessutom har Prince August, till skillnad från stora nordiska kriget, faktiskt ett bra utbud av gjutformar för Sveriges motståndare i de krigen.

Och det blir även passande att avsluta unifomsbeskrivningarna med Jacob Gillbergs fina modellritningar av m/1765 som jag kan använda istället för att göra egna. Det finns förvisso även liknande modellritningar för den gustavianska periodens uniformsförordningar, men jag sätter punkt med m/1765 då det är just frihetstidens uniformshistoria som har blivit styvmoderligt behandlad medan det är ganska lätt att hitta information om gustavianska uniformer. Se till exempel wikipedia-artiklen om m/1779. Det finns dessutom en relativt nyutkommen bok om Gustav III:s armé av Martin Markelius. Sedan har vi också en hemsida om gustavianska uniformer och fanor som dessvärre är nedlagd sedan 2019 men som fortfarande är tillgänglig via Internet Archive. Den hade ett liknande upplägg som min hemsida och det var därifrån jag först fick idén att täcka in frihetstiden för att på så fylla igen luckan mellan våra två hemsidor.

Om jag täcker in frihetstidens uniformer måste jag förstås även täcka in dess fanor också, vilket är en enkelt sak tack vare Leif Törnquists böcker. Men genomgången av regementenas rörelser, rekrytering och förluster kommer även fortsatt att begränsa sig till stora nordiska kriget.

Det jag inte kan svara på är när nästa fördjupningsartikel kommer att komma. Förutom mitt behov av sommarlov har jag fortfarande inte gjort klart revisionen av uniformssidorna med danskar och preussare. Och sedan är det även min förhoppning att få pyssla med den historiska atlasen. Men jag kan inte heller vänta hur länge som helst med att måla färdigt mina tennsoldater och tills nya regementsartiklar läggs till är det bara livgardister och närke-värmlänningar som jag kan åtgärda (vilket i och för sig kan hålla mig sysselsatt ganska länge).

Nåväl, nu är det sommarlov!

Närke-Värmlands m/1765-uniformer
Publicerat i Uppdateringar på hemsidan | 2 kommentarer

Fördjupningsartikel om Närke-Värmland

Postat den 4 juni, 2023 av Örjan Martinsson
Färgerna anger var de olika kompanierna roterades. Bergslagen i grått ingick inte i indelningsverket och rekryterade därför inga soldater.

Min fördjupningsartikel om Livgardet har nu fått sällskap av liknande artikel som går igenom Närke-Värmlands organisation, rekrytering, uniformer och fanor under stora nordiska kriget.

Anledningen till att jag gjorde denna uppdatering är att regementets historia under kriget kompliceras av det faktum att det i praktiken var delad i två delar som levde sina egna liv. När jag läste på om regementshistoriken för att ta reda på exakt vilka kompanier som deltog i Stenbocks fälttåg (det var exakt samma som i Karl XII:s fälttåg) upptäckte jag att det fanns uniformsuppgifter som inte omnämns i Höglunds bok. Dels halsduksfärger men också det faktum att de två delarna av regementet inte hade identiska uniformer mellan 1704 och 1728 (eller rent av ännu tidigare med tanke på att hemmakompanierna donerade mycket av sin utrustning till fältkompanierna 1701). Denna omständighet gör att man behöver mycket mer sammanhang när man tolkar uniformsuppgifter om Närke-Värmlands regemente. Så jag skrev en artikel för att få en klarare bild av hur uniformssituationen såg ut för närkingar och värmlänningar under kriget.

Egentligen är jag trött på att skriva om uniformer och vill helst gå vidare till andra områden. Men när jag väl ska börja måla om mina tennsoldater någon gång i framtiden behöver jag ha rett ut alla detaljer så att jag slipper ändra tennsoldaterna i efterhand (igen). Därför kommer jag nog inom en inte alltför avlägsen framtid skriva fler sådana här artiklar. Men jag kommer att begränsa mig till regementen som deltog i slaget vid Poltava och fokusera på infanteriet.

Publicerat i Uppdateringar på hemsidan | Lämna en kommentar

Stresow

Postat den 21 maj, 2023 av Örjan Martinsson
Stresow sedd från havet (jag stod längst ute på en brygga när jag tog fotot). Byn är inte så mycket större än så här.

Det har inte hänt så mycket på hemsidan de senaste månaderna. Jag har dock pysslat lite grann med de preussiska uniformsikonerna så förhoppningsvis kommer det inte dröja alltför länge innan jag kan uppdatera de preussiska uniformerna på mina sidor om slaget vid Stresow. Men tills dess får ni nöja er mid mina semesterbilder från just Stresow som togs i somras.

Fram och bak på den gamla statyn från 1855, skölden föreställer Rügens vapen.

Även om själva byn Gross Stresow är tämligen oansenlig så har den ett påkostat monument över slaget som restes första gången 1855. Nämligen en 3,4 meter staty av preussiske kungen Fredrik Vilhelm som står på en hög pelare (staty + pelare = 15 meter). 1991 monterades den ned eftersom järnstängerna inne i monumentet hade rostat sönder och skadat konstruktionen (dessutom hade erosion från vind och regn samt blixtnedslag skadat statyn). Det fanns en akut risk att monumentet skulle kollapsa. Statyn skadades ytterligare under själva nedmonteringen och transporten till stället som skulle restaurera monumentet. Det blev istället en kopia av den gamla statyn som restes när renoveringen var klar. Men på grund av penningbrist dröjde detta ända tills 2014. Den gamla statyn har dock inte kastats utan finns att beskåda inne i byn bredvid ett hus som kallas för ”Förrädarhuset”.

Den gamla statyn i mitten och bakom det har vi ”Förrädarhuset”

”Förrädarhuset” ska enligt traditionen ha fått sitt namn eftersom den som bodde där 1715, Johan Meußling, ska ha visat den fientliga flottan vägen genom att sätta upp ett vitt lakan på taket. Men trots den antisvenske Johan Meußlings insats blev ockupation av Rügen endast tillfällig. Svenskarna kom tillbaka 1720 och behöll kontrollen över ön i nästan hundra år till. Meußling blev därmed ihågkommen som en förrädare.

Det 15 meter höga restaurerade monumentet som syns på bilden ovan var besvärligt att fota eftersom det var omgivet av höga träd. Man blir tvungen att fotografera det från detta avstånd eller stå direkt vid pelaren och fotografera rakt uppåt, Hade det inte varit för alla träden så skulle den visuella upplevelsen ha varit mäktigare. Det kanske ser bättre ut under vinterhalvåret när träden är kala.

När det gäller själva slagfältet har jag två olika kartor på min hemsida och jag försökte gå runt och kolla hur terrängen överensstämde med dem.

Satellitbild av Gross Stresow med omgivningar. Den röda kartnålen visar ”förrädarhuset” med den gamla statyn av Fredrik Vilhelm medan den gröna kartnålen ovanför visar det restaurerade monumentet över samme kung. Den orangea kartnålen är Klein Stresow,
Kartan från Daniel Schorrs nedlagda hemsida
Kartan från det danska generalstabsverket.

Det var i det nordöstra hörnet som striderna ägde rum och båda kartorna visar en kulle däruppe. När jag besökte Gross Stresow kunde jag också från stranden upptäcka en kulle i nordöst som även en person med mycket begränsad fältherretalang skulle försöka ta kontroll över så snabbt som möjligt efter en landstigning. Dessvärre kunde jag inte bege mig dit på grund av åkermark och stängsel. De följande två bilderna är mitt försök att ge en uppfattning om hur kullen såg ut från så nära håll som möjligt.

Närmare än så här kom jag inte till den högsta kullen i Stresow.
Samma plats som ovan men nu med kameran riktad mot havet.

Kartan från Schorrs hemsida innehåller en å som jag försökte lokalisera. Som tur är finns det en cykelväg längs stranden så där var det lättare att utforska. Någon å lyckades jag dock inte hitta, bara ett dike. Nu är det ju många vattendrag som har försvunnit eller förändrats på grund av att bönder har dränerat åkermark med diken och rätat ut åar så att vattnet ska rinna bort fortare. Så kanske var detta dike en gång i tiden en å, eller så är det bara ett dike.

Resterna av en å?

Nåväl, detta var den sista semesterbilden från Stresow. Om två veckor kommer det äntligen att bli en uppdatering på hemsidan. Det är ännu oklart vad för uppdatering det blir, men något kommer jag att bli klar med.

Publicerat i Sevärdheter | Lämna en kommentar