Karolinerbloggen

Ny variant av Holger Erikssons kavalleriofficer och Karl XII till häst

Postat den 18 november 2012 av Örjan Martinsson

Har nu målat klart en kvartett officerare. När jag köpte 100 tackor tenn från Prince August köpte jag även en gammal officersform av Holger Eriksson så att jag kunde komplettera min bohuslänska dragonskvadron med en officer som har en matchande uniform. Till skillnad från Chris Tubbs officer i form 934 så skulpterade Holger Eriksson sina kavalleriofficerare med rockar som hade uppvikta rockskört. Hans poser är dessutom mer livfulla. Om man bortser från att de har sämre skärpa på detaljerna än de nyare formarna så är den enda nackdelen med Holger Erikssons två kavalleriofficerare den att båda tittar bakåt. Att ha ett slagfält där samtliga officerare tittar bakåt skulle se väldigt märkligt ut. Men som synes på bilden så har jag lyckats tillverka framåtblickande officerare. Hur var detta möjligt? Ja, det var ganska enkelt. Istället för Prince Augusts vanliga gjutmetall göt jag de framåtblickande officerarna med 100 % bly. Eftersom bly är en väldigt mjuk och elastisk metall så går det att vrida utstickande delar flera varv innan de bryts av. I det här fallet behövde jag bara vrida huvudet 180 grader och voila så har jag en helt ny och mer användbar pose!

Jag är inte den ende som har gjort framåtblickande officerare med hjälp Holger Erikssons formar. Bloggen Tin Soldiering On har också ändrat riktning på huvudet på en Holger Eriksson-officer. Hans ”klippa-och-klistra”-metod kräver dock en mycket större arbetsinsats än min bly-metod. Nackdelarna med bly (bortsett från hälsorisken om man får för sig att svälja det) är att figurerna blir lite väl mjuka och lätt böjs. Dessutom kan det uppstå hål eller gropar på figurerna. Men med just denna form tycker jag att bly funkade bra som gjutmetall. Man får bara se till att undvika att röra värjan som är något sladdrig.

Blyet köpte jag för övrigt från en jaktbutik (egentligen avsett för att gjuta kulor) men Prince August har precis börjat sälja rent bly (samt rent tenn och vismut) så det går att köpa från deras webbutik. Allra billigast är det väl att köpa från en skrothandel men då måste man försäkra sig om att det verkligen är rent bly och inte uppblandat med antimon. Blandar man bly med antimon blir metallen hårdare och stelare, vilket är precis de egenskaper som man inte vill ha ifall man ska vrida huvudena 180 grader på tennfigurerna.

Förutom den bohuslänske officeren målade jag även en östgöte så att jag skulle ha en officer med en mer typisk karolinsk uniform i den posen. Dessutom lät jag göra en gående officer vilket jag kommer att förklara anledningen till vid ett senare tillfälle. Den mest intressanta figuren i kvartetten är dock den längst till vänster som har fått behålla sin ursprungliga huvudriktning. Den ska föreställa ingen mindre än Karl XII. Prince August gav Holger Erikssons gamla form namnet ”Charles VII” (sic) när de gjorde om hemsidan. Jag har även noterat att andra personer har identifierat formen med Karl XII och eftersom jag har målat Magnus Stenbock så kunde jag väl inte låta bli att måla Karl XII:

Till skillnad från Magnus Stenbock har jag inte använt något ryttarporträtt som förlaga. Jag har bara utgått från Karl XII:s bevarade uniform i livrustkammaren och målat en svart häst eftersom det är den färg som jag har målat drabantkårens hästar med. Till skillnad från de övriga har också Karl XII handskar på sig. Det är tydligt att Holger Eriksson-figuren har handskar på sig och då Karl XII inte red så mycket under slaget vid Poltava så tycker jag inte att jag behöver matcha honom med mina Poltava-skvadroner. Den här figuren kan kanske föreställa Karl XII under slaget vid Narva.

Jag har egentligen aldrig föreställt mig Karl XII som ridandes på häst under fältslagen, men rimligen var han i likhet med alla generaler hästburen så att han snabbt kunde förflytta sig från förband till förband. Jag antar att min bild av Karl XII är färgad av att han själv alltid ville bli avbildad som ståendes på fot i sina porträtt utan några som helst kungliga symboler. När jag gjorde en bildsökning på google upptäckte jag dock till min förvåning att det fanns flera stycken ryttarporträtt föreställande Karl XII. Inga av dem verkar emellertid vara officiella målningar eller särskilt porträttlika. De som har avbildat honom med en hermelinfodrad rock har dessutom helt och hållet missat att fånga Karl XII:s stil.

Karl XII av Anna Maria Ehrenstrahl (1666-1729)

Karl XII vid Narva

Med undantag för Anna Maria Ehrenstrahls målning har jag ingen aning om vilka konstnärerna är.

Publicerat i Metall, Tennsoldater | 4 kommentarer

Det bortglömda kriget 1688-1697

Postat den 11 november 2012 av Örjan Martinsson

Sverige utkämpade många krig under stormaktstiden och det finns på olika ställen listor som räknar upp dessa. Men ett krig som oftast utelämnas i dessa listor är det Pfalziska tronföljdskriget (1688-1697). Trots namnet handlade inte kriget så mycket om tronföljden i Pfalz utan det bröt ut som en reaktion mot Frankrikes självsvåldiga annekteringar av tyskt territorium som hade pågått ända sedan slutet av det föregående kriget (Holländska kriget 1672-1678). För att stoppa och återställa dessa bildades den Augsburgska ligan som bestod av en stor mängd stater, nämligen Tyskromerska riket (inklusive Österrike, Bayern, Brandenburg och Sachsen), Nederländerna, England (med Skottland och Irland), Spanien, Portugal, Savoyen och… lilla Sverige. Anledningen till att Sverige deltog var främst att ha goda relationer med stormakterna så att de skulle bistå Sverige med att försvara Holstein-Gottorps rättigheter gentemot Danmark. Men även Karl XI var drabbad av Frankrikes annekteringar. Furstendömet Pfalz-Zweibrücken som han ärvde 1681 hade nämligen varit ockuperat av fransmännen sedan 1677.

I kampen mot fransmännen bidrog Sverige sålunda med flera tusen man i hjälptrupper. Det var dock en ytterst motvillig kung som skickade ut dessa trupper eftersom han tyckte illa om tanken att soldater som behövdes för att försvara Sverige skulle dö i Flandern. Den enda riktigt stora krigshändelsen som svenskarna var inblandade i (slaget vid Fleurus i juni 1690) resulterade också i mycket höga förluster och fick Karl XI att sätta press på sina bundsförvanter så att svenskarna inte skulle utsättas för onödiga risker.

De regementen som deltog i detta krig var alla nyuppsatta och de enda förband som överlevde kriget var de som hamnade i utländsk tjänst. Mest känt är det franska regemente som sedermera skulle benämnas ”Royal Suédois”. Det sattes upp av svenska krigsfångar efter slaget vid Fleurus (526 man). Regementets svenska prägel bibehölls under 1700-talet ända fram till franska revolutionen så till vida att alla officerare skulle vara svenskar. Förutom Royal Suédois sattes även ett holländskt regemente upp av svenska soldater som inte ville återvända till Sverige när kriget slutade 1697 (650 man). Regementschefen hette Bengt Oxenstierna och han stupade under det spanska tronföljdskriget i vilket regementet deltog i slagen vid Oudenaarde och Ramillies samt kanske även Malplaquet. Båda dessa regementen var klädda i blå rockar med gula uppslag.

Om Royal Suédois har Margareta Beckman skrivit en bok 1995. Information om det mindre kända holländska regementet finns i denna diskussionstråd.

Av de svenska soldater som valde att återvända till Sverige och fortfarande var tjänstdugliga tycks 210 man ha hamnat i Österbottens regemente som låg i garnison i Riga. Vid krigsutbrottet 1700 skulle dessa överföras till ett nyuppsatt regemente under Magnus Wilhelm Nieroths befäl, vilket gick förlorat vid Revals fall 1710. Detta enligt denna diskussionstråd.

När det gäller den svenska hjälpkårens sammansättning under själva kriget har jag dock inga exakta uppgifter utan bara lite fragmentariska uppgifter. Vid Fleurus deltog tre svenska förband: Nils Bielkes regemente (876 man), Carl Gustaf Erskins regemente (också 876 man) samt fyra kompanier från Gustaf Mauritz Lewenhaupts regemente (292 man). Endast det sistnämnda förbandet bestod i någon större utsträckning av etniska svenskar (134 man). Under slaget förlorade Bielkes regemente 605 man i döda och tillfångatagna, Erskin förlorade 730 man i döda och tillfångatagna medan Lewenhaupts mannar kom lindrigt undan tack vare en lysande insats av en ung lovande major vid namn Magnus Stenbock (endast 49 man förlorades).

Fler regementen än dem som deltog vid fleurus var dock på väg till krigsskådeplatsen och i ett tidigare länkat forum har Daniel Schorr skrivit detta:

”The Swedes provided one cavalry regiment to the Netherlands 1694-98. The Colonel was Kjell Christoffel von Barnekow. It consisted of 6 companies each of 76 men. Raised primarily from excess personnel from the Pommerska kavalleriregementet and the Bremiska Kavalleriregementet.

Initially, 6 infantry regiments were provided. One of which was raised in Sweden, while the others were raised in the German provinces. The Swedish regiment was commanded by Gustav Moritz Graf von Löwenhaupt. It was raised partly through normal recruitment methods and partly from drafts from seven Swedish Indelta (National) regiments, as well as the Tyska Livregemente and Svenska Livregemente.”

Jag har även stött på en blogg som redovisade vilka uniformer de svenska regementena hade men tyvärr sparade jag inte den som ett bokmärke och trots många försök har jag inte lyckats hitta den igen. Jag vill dock minnas att rockarna var blå och grå med uppslag i de för svenska regementen typiska färgerna.

Den sanna historien om Englands ärorika revolution

När jag ändå skriver om det pfalziska tronföljdskriget vill jag passa på och tipsa om den här artikeln:

The Glorious Revolution was really a Dutch invasion

Engelsmännen vill gärna skryta om att inget land har lyckats invadera dem sedan 1066, men det påståendet kan bara upprätthållas av en mycket nationalistisk historieskrivning. Den ärorika revolutionen 1689 framställs vanligen i brittiska historieböcker som en intern engelsk angelägenhet där holländaren Vilhelm III blev ”inbjuden” tillsammans med en holländsk armé för att avsätta en impopulär katolsk kung. Men det folkliga stödet för detta var i själva verket långt ifrån så stort som historieböckerna vill hävda och England utsattes för en regelrätt holländsk invasion och ockupation. Jag rekommenderar verkligen att ni läser artikeln!

Publicerat i Allmän historia, Litteratur, Uniformer | 9 kommentarer

Ny karolinsk armé under upprustning

Postat den 4 november 2012 av Örjan Martinsson

De 100 tackor gjutmetall som jag beställde från Prince August kom för ett tag och jag har ägnat ledig tid åt att gjuta nya tennsoldater. Jag har nämligen bestämt mig för ett riktigt ambitiöst projekt. Fjolårets nya pikenerarformar ledde till att jag bytte ut ett stort antal marscherande pikenerare som nu står sysslolösa. Tillsammans med musketerare skulle dessa räcka till sex marscherande Poltava-bataljoner utöver de tre kompletta marscherande bataljoner som jag redan har. Så min idé är att återskapa de kolonner som skulle marschera förbi de ryska redutterna. Eftersom dessa bestod av sammanlagt 18 bataljoner så är det inget litet projekt. Det är dock min fromma förhoppning att kunna bli klar nästa sommar.

De tennsoldater som jag har gjutit hittills består av musketerare som nästan räcker till sex bataljoner samt nästan alla trumslagare, fanbärare och officerare som jag behöver. Räknar man även in de färdigmålade tennsoldater som jag hade innan jag började gjuta så har jag redan gjutit mer än hälften av det jag behöver. Gjutning går dock fort, det är målningen som tar tid, väldigt lång tid…

Jag har emellertid inte bara ägnat mig åt upprustning av min tennsoldatsarmé. Vissa figurer har drabbats av brutal nedrustning. Figurerna på bilden ovan har ni sett för sista gången eftersom de är figurer jag gjorde innan Prince August lanserade nya formar med just de poser som jag var ute efter när jag gjorde dessa. Då det går att ersätta dem med bättre tennsoldater har jag bestämt mig att smälta ned och bara behålla karpuserna som jag behöver till mina marscherande bataljoner.

Publicerat i Tennsoldater | Lämna en kommentar

Prince August nya formar (sista inlägget för i år)

Postat den 28 oktober 2012 av Örjan Martinsson

En vecka har gått och Prince August har nu på sin hemsida publicerat ett videoklipp med anledning av de nya formarna. Den innehåller dock bara gjutnings- och målningsinstruktioner och är därför av litet intresse för dem som hållit på med den här hobbyn ett bra tag. Svaret på förra veckans fråga: ”hur har Prince August tänkt sig att man ska använda den nya officersfiguren?”, besvaras istället i en schematisk plan över hur årets och fjolårets formar kan användas till att bygga ett regemente:

Allt som allt krävs 120 tennsoldater för att skapa den här formationen och jag antar att den nya officern är ”915b” som förekommer längst ut på kanterna tillsammans med de nya grenadjärerna (från form 916). Det verkar alltså som om officern är i full färd färd med att anfalla fienden tillsammans med grenadjärerna. För min del är jag fortfarande inte övertygad om att denna nya pose är ett bra nytillskott och min åsikt om grenadjärerna har jag meddelat tidigare (både med avseende på uniformerna och poserna).

Den nya uppställningen är för övrigt rätt underlig. Förutom de anfallande grenadjärerna och officerarna på flankerna består den av skjutande och laddande musketerare samt de nya pikenerarposerna från fjolåret. Jag tycker inte alls att flankposerna passar ihop med resten av ”regementet”. Allra underligast är dock att regementschefen står en bra bit framför formationen tillsammans med fanbärare och trumslagare. Detta motsvarar visserligen den uppställning som återfinns på sidan 156 i Åbergs och Göranssons bok ”Karoliner” (kompani på 150 man i ståndordning). Men i boken var det frågan om ett kompani som var uppställt inför en inspektion av sin chef och inte som här ett regemente som ägnar sig åt en eldstrid med fienden. Vid strid ska fanbärarna befinna sig tryggt i mitten av bataljonen och trumslagarna bakom den. Regementschefen skulle visserligen stå framför bataljonsformationen men skyddades då av grenadjärer som bildade en mänsklig mur.

Prince August uppger att de nya formarna har producerats med hjälp av råd från tennsoldatsklubben Drabanten så kanske är det dem man ska skylla på för de konstiga poserna och den konstiga uppställningen.

Nu är förstås Prince Augusts plan till uppställning bara ett förslag och det står var och en fritt att själv välja hur man ska ställa upp tennsoldaterna, så till skillnad från debaclet med grenadjäruniformerna är detta inget stort problem. Och även om jag är väldigt skeptisk till officerens och grenadjärernas poser så är jag väldigt nöjd med de övriga tre (samt fjolårets pikenerarposer). Nu hoppas jag bara på att Prince August inte sätter punkt med dessa nytillskott utan fortsätter att komma ut med nya formar även nästa år. För om Prince August bedömer att det finns en marknad för en framåtlutad officer som sticker ut handen, så borde det väl ändå finnas utrymme för att ge ut nya motståndarformar?

Publicerat i Prince August | 3 kommentarer

Prince Augusts formar och felaktiga grenadjäruniformer

Postat den 21 oktober 2012 av Örjan Martinsson

Prince August meddelade i fredags att de nya formarna går att beställa från hemsidan och beräknas bli leveransklara i slutet av månaden. Då ska även en instruktionsvideo läggas upp på hemsidan och den kan kanske skingra de återstående tvivlen om vad figuren i mitten sysslar med. Det är nu klart att det är frågan om en officer men jag undrar fortfarande över varför han lutar sig framåt med en utsträckt hand.

På bilden ovan är figurerna målade och eftersom grenadjärerna har röda uppslag på mössorna framgår det nu mycket tydligt varifrån inspirationskällan till dessa figurer kommer ifrån. Nämligen David Rickmans illustration från Ospreyboken om Poltava (se bild till höger).

Man kan ju tycka att Prince Augusts hade kunnat ägna sig åt lite mer efterforskningar så att de hade kunnat slippa ge ut en form med felaktiga rockar (ej uppvikta rockskört) och en helt ohistorisk mössa. Färgsättningen på Rickmans mössa är felaktig och bygger på en missuppfattning av bildtexten till en svartvit bild. Jag har kommenterat det tidigare i den här tråden.

Rickman gjorde också det obegripliga misstaget att avbilda grenadjären med en blågul uniform trots att mössan hade röda uppslag vilket rimligen bör ha varit regementsfärgen istället för gult. Nu vidarebefordrar Prince August detta misstag så att ännu en missuppfattning om svenska grenadjärer vinner spridning.

Den riktigt stora missuppfattningen är dock att grenadjärer inte hade uppvikta rockskört och den förekommer i otaliga illustrationer trots att det inte finns ett tillstymmelse till bevis eller indicier att deras rockar skilde sig från det övriga manskapet. Prince August är inte heller den enda tillverkaren av karolinska grenadjärfigurer som har anammat dessa rockar:

Av bilden ovan från Wargames Foundry framgår det tydligt att deras inspirationskälla är en hundra år gammal teckning av Knötel (bilden till höger). Exakt var Knötel har fått sina upplysningar är inte helt klart. Vlad Velikanov har i sin blogg berört ämnet flera gånger och han har hittat en bild av Einar Storkirsch från 1911 som överensstämmer med Knötels bild. Det finns dock ytterligare bilder av den typen. En läsare av den här bloggen har till exempel skickat mig en sådan bild av Carl Hellström (1841-1916).

Den troliga förklaringen är att ursprunget till missuppfattningen med rockarna kommer från ingen mindre än Gustaf Cederström som gjorde många målningar med karoliner och är mest känd för Karl XII:s likfärd.

karolin målad av Gustaf Cederström med ouppvikta rockskört och bröstrevärer

När han målade Likfärden var han dock verksam i Frankrike. Utan tillgång till källor om svenska uniformer utgick han istället från sin egen fantasi. Resultatet blev uniformer som aldrig varit i närheten av ett fältslag under stora nordiska kriget, eller något annat fältslag för den delen. Blandningen av gammalt och nytt (ouppvikta rockskört och bröstrevärer) gjorde att de tidsmässigt inte hörde hemma i någon epok överhuvutaget. Icke desto mindre blev Cederströms karoliner väldigt populära och målningarna fick en mycket stor spridning när reproduktioner och vykort med dessa motiv kom ut i stora upplagor under decennierna runt omkring sekelskiftet. För dåtidens svenskar var det så som karoliner skulle se ut.

Numera vet vi bättre och svenska uniformer avbildas mer realistiskt i våra dagar. Fast bilder på grenadjärer med ouppvikta rockskört envisas dock fortfarande att dyka upp i flera sammanhang. I utländska sammanhang kan vi lägga skulden på Knötelbilden som ännu har en stor spridning i militärhistoriska kretsar. Men jag har en affisch inköpt från Armémuseum för några år sedan som avbildar uniformer och fanor från Armfeldts tåg 1719. Den har uppenbarligen hämtat sin information från Höglunds böcker, men en grenadjär utan uppvikta rockskört har ändå slunkit med. Det verkar nämligen som om bristen på specifik uniformsinformation för just grenadjärer gör att sentida illustratörer väljer att kopiera äldre illustrationer istället för att dra den logiska slutsatsen att de såg ut som det övriga manskapet. Cederströms arv från 1800-talet vilar därmed fortfarande tungt och förs i år vidare av Prince August.

Grenadjärer tecknade av Carl Hellström (1841-1916) i Cederström-stil

Grenadjärer tecknade 1911 av Einar Storkirsch i Cederström-stil och inspirationskälla till Knötel

Publicerat i Prince August, Uniformer | 6 kommentarer

Formar, fångar, pikar och en billig kamera

Postat den 14 oktober 2012 av Örjan Martinsson

Ännu en vecka har gått, eller rättare sagt flugit förbi eftersom jag är mitt inne en väldigt hektisk period. Tyvärr har det inget att göra med tennsoldater och hemsidan så jag har inte gjort så mycket. Det har dock andra gjort.

Jag har blivit uppmärksammad på att Prince August återigen säljer form DK-103 (den med fanbärare och trumslagare för karolinermotståndare). Detta är mycket glädjande nyheter eftersom den har varit ”unavailable” i nästan två år och jag fruktade att de var på väg att avveckla motståndarserien. De nya formar som Prince August har utlovat har dock inte kommit ut trots att de sade att det skulle ske i början av september. Men jag förstår att arbetet med den nya hemsidan upptar mycket av deras tid just nu och de håller på att lägga upp hela företagets produktsortiment på en enda uppfräschad hemsida istället för som tidigare på tre separata. Dessutom förväntade jag mig inte att de skulle hålla tidsplanen eftersom förra gången de kom ut med nya formar var budet att det skulle ske i slutet av sommaren men kom sedan att skjutas upp till början av februari.

Bengt Nilsson har under veckan bidragit med kommentarer på bloggen och bidragit med information som gör mig helt övertygad om att den ryska fånglistan som jag behandlade förra veckan är helt oanvändbar. Följaktligen har jag tagit bort dessa uppgifter från hemsidan.

Bengt Nilsson har även gett mycket intressanta uppgifter om användningen av pikar i den svenska armén. Det framstår som om det skedde en omfattande övergång till renodlade musketerar-regementen i Sverige medan Karl XII var frånvarande. Efter kungens återkomst återinfördes pikarna bara för att återigen börja försvinna efter kungens död. Bengt Nilssons kommentarer finns här.

Slutligen har jag gjort en pinsam upptäckt. Den billiga kamera som jag köpte visade sig inte vara så dålig trots allt. Det fanns nämligen en liten plastbit som skyddade linsen som jag missade att ta bort. Inte undra på att bilderna blev så suddiga….

Publicerat i Prince August, Vapen & harnesk | 6 kommentarer

Jag har 1322 tennsoldater

Postat den 7 oktober 2012 av Örjan Martinsson

Årets räkning av mina tennsoldater har resulterat i summan 1 322 tennsoldater. Jämfört med föregående års 1173 tennsoldater är det en ökning med 149 tennsoldater, och då har jag har även smält ner tre tennsoldater i år. Fjolårets ökning var på samma nivå (150) så det verkar som jag håller ett stabilt tempo på nästan en ny tennsoldat varannan dag. Men produktionen är förstås ojämnt fördelat under året och det mesta sker på sommaren. Under vintern brukar jag även gjuta en hel del tennsoldater men då brukar det också dröja långt in på vårkanten innan jag hinner måla klart dem.

Hösten är däremot en årstid då tenngjutningshobbyn får vila och den här hösten är inget undantag eftersom det är så mycket annat som upptar min tid då. Faktum är att det ser ut att dröja ytterligare några veckor innan jag kommer att kunna uppdatera tennsoldatsgalleriet med årets nyförvärv. Teknikstrul har förhindrat mig från att genomföra det under den lucka som jag hade tillgänglig och den här gången har jag bara mig själv att skylla. När kameran var kopplad till datorn råkade jag snubbla på sladden och kameran kraschlandade på golvet. Alla bilder blev därefter suddiga så jag var tvungen att köpa en ny. I ett exempel av ”snålheten bedrar visheten” valde jag att beställa en riktigt billig kamera på nätet, men när den väl anlände visade det sig vara helt omöjligt för mig att få några skarpa bilder med den. Jag vet inte om det berodde på en usel kamera eller på en usel fotograf (förmodligen lite av båda). Hursomhelst kände jag nu att jag inte hade något annat val än att bege mig till en fysisk butik och köpa en ordentlig kamera. Jag tog följande panoramabilder av min tennsoldatssamling för att testa min nya kamera:

Publicerat i Tennsoldater | 1 kommentar

Omvärdering av arméernas styrka vid Poltava – del 2

Postat den 30 september 2012 av Örjan Martinsson

I februari skrev jag ett inlägg om att nya uppgifter om arméernas styrka vid Poltava hade kommit i dagen. Framförallt var det en lista över vilka regementen de svenska krigsfångarna tillhörde som intresserade mig. Allt detta innebar att mina sidor om Poltava behövde skrivas om och jag utlovade att de skulle ske under sommaren. Nu har emellertid sommaren kommit och gått och det var hög tid att ta itu med detta arbete. Men när jag tittar närmare på siffrorna så får jag allt mer en känsla av att det är något som inte stämmer.

Redan i februari reagerade jag på att så många som 819 man av krigsfångarna uppgavs tillhöra Östergötlands regemente. Enligt von Weihes dagbok deltog dock detta regemente bara 390 man i slaget. Även om den siffran troligen är i underkant så är det faktum att de bara ställde upp med en bataljon varför det är mycket konstigt att så många som 819 man skulle ha överlevt det ragnarök som var Poltava. Jag tog för givet att det måste ha varit ett skrivfel, men för några dagar sedan hade jag mejlkontakt med författaren till den bok som innehöll uppgifterna (Nick Dorrell) och han uppgav att det faktiskt stod så i hans källa (en fransk utgåva av ett verk som kallas för Peter den stores journal). Eventuellt är det källan som har råkat ut för ett skrivfel, men när jag upplyste honom om hur osäkra de svenska uppskattningarna var så blev han allt mer benägen att tro på de ryska uppgifterna. Jag å andra sidan började bli mer osäker på ifall det gick att använda den ryska källan.

För om det inte gick att lita på östgöta-siffran, varför skulle man då lita på de övriga siffrorna? Flera av dessa är väldigt suspekta. Endast 14 upplänningar togs tillfånga och någonstans har jag läst att det var ungefär så många upplänningar som hade kommenderats till trossen. Innebär detta att inte en enda av de 600 upplänningar som stred i slaget överlevde? Skaraborg uppges bara ha haft 25 krigsfångar och detta överensstämmer visserligen med karolinska dagböcker som säger att 10 respektive 27 skaraborgare överlevde slaget. Jag utgick dock från att dessa vittnesmål bara hänvisade till dem som kom tillbaka från slaget och inte inkluderade dem som togs tillfånga på slagfältet. För av 51 officerare vid Skaraborgs regemente överlevde bevisligen 27. Men ska man tro den ryska fånglistan massakrerades manskapet vid Upplands, Skaraborgs och Västmanlands regementen. Andra regementen verkar däremot i praktiken ha kommit oskadda från striden. Förutom östgötarna så gäller detta Jönköpings regemente som Weihe uppgav var 300 man stark men som ryssarna tog 394 fångar ifrån. För de övriga regementena motsvarar skillnaden mellan uppskattad styrka före slaget och antalet fångar en halvering av styrka.

När jag sedan tittade på kavalleriet hittade jag liknande tendenser även där. Den ryska fånglistan kan vara sanningsenlig, men jag skulle gärna vilja veta mer om vad ”Peter den stores journal” är för sorts källa innan jag accepteras dess uppgifter som sanna. Det är just de extrema skillnaderna mellan Östergötland och Uppland som stred bredvid varande som bekymrar mig och insikten om att det även finns andra udda siffror om än inte lika uppenbara som östgötarnas.

Just nu kan jag bara konstatera att den ryska fånglistan och uppskattningarna från Wennerholm och generalstaben skiljer sig så mycket att de i praktiken är oförenliga. Helt nya uppskattningar behövs göras och det är inget som jag kan göra i en handvändning. Men jag kan inte heller fortsätta att sitta på dessa högintressanta uppgifter utan att nämna dem på hemsidan. Så vad jag har gjort nu är att inkludera dem där, men med röd text och en förklaring till varför jag (än så länge) inte inkluderar dem i min analys.

http://www.tacitus.nu/karoliner/slag/Poltava/svensk-styrka.htm

Publicerat i Uppdateringar på hemsidan | 10 kommentarer

Prince August firar ny hemsida med 50 % rea

Postat den 23 september 2012 av Örjan Martinsson

De av er som prenumererar på Prince Augusts nyhetsbrev har vetat om rean sedan i fredags och har fram till tisdagen att utnyttja detta gyllene tillfälle. De som inte prenumererar på nyhetsbrevet omfattas dessvärre inte av erbjudandet.

Jag som är en av de lyckliga som får nyhetsbrevet har nu fått möjlighet att bunkra upp ett metallförråd, 100 tackor är beställda plus formar. 50 % rabatt på storköpet borde rimligen innebära att Prince August går med förlust på affären. Men i vilket fall som helst så tackar jag och tar emot.

Intressant nog handlade jag en ny bildskärm i fredags hos Expert. Detta företag har ju gått i konkurs och jag hoppades göra ett fynd när de hade utförsäljningsrea. Men jag var inte ensam om att hoppas på det och jag fick stå i över en timme i kö bara för att komma in i butiken. Och när jag gjorde det upptäckte jag att den utlovade rean på 25 % på hela sortimentet var bara ett genomsnitt. På datortillbehör var det bara 15 % rea, vilket kändes ganska futtigt för att komma från ett företag som gått i konkurs. I jämförelse med detta framstår Prince Augusts 50 % verkligen som manna från himlen.

Och nu till något helt annat…

Jag har fått mejl från mina läsare som vill tipsa om diverse filmprojekt:

Stefan Elkington skickade mig en länk till en dokumentär som han har varit med om att göra. Den handlar om skånska Borgeby slotts historia. Den är 1 timme och en kvart lång och är lika mycket en dokumentär om Skånes historia som om själva borgen. Statister med tidstypiska kläder och uniformer förekommer i riklig mängd samt stridsscener från Skånska kriget. Den är väl värd att ses:

Borgeby Slott – Ett tusenårigt drama

Mattias Lindbland tipsade mig om ett pågående filmprojekt. En kortfilm vid namn ”Två herrars högmod” som utspelar sig under det stora nordiska kriget. den ska spelas in sommaren 2013 med skådespelare från både Sverige och s:t Petersburg samt ett hundratal svenska och ryska reenactors. Bakom projektet står Frozen Peak Filmproduktion och det går att följa dem på Facebook:

Frozen Peak Filmproduktion

Själv kan jag inte göra det eftersom jag inte är medlem i Facebook. Det är nämligen min dröm att en dag bli den enda människan i hela världen som inte finns på Facebook.

Publicerat i Prince August | 10 kommentarer

Norska arméns uniformer 1670-1730

Postat den 16 september 2012 av Örjan Martinsson

Idag blev jag äntligen klar med sidan den norska arméns uniformer. Som allt annat är det dock ett pågående arbete så det kan nog bli några justeringar av text och bilder inom den närmaste tiden.

http://www.tacitus.nu/karoliner/armeer/danmark/norge.htm

Tidsintervallet är 1670-1730 eftersom de fåtaliga källorna gör att man får en bättre helhetsbild om man tar med åren före och efter det stora nordiska kriget. På detta sätt får man även med skånska kriget vilket kan vara av intresse. 1730 är en bra slutpunkt eftersom det är då källorna blir mer tydliga (närmare bestämt Worgewitz och Zimmers uniformsplancher från 1728 respektive 1730).

Som en följd av detta har jag även utökat de danska sidorna så att dessa omfattar tiden fram till 1730. För danskt vidkommande är det en bra slutpunkt eftersom lantmilisregementena upplöstes detta år. Tanken är också att försöka sträcka ut startpunkten till 1670 även för danskarna. Här handlar det inte bara om skånska kriget. Jag har ju tänkt att översätta sidorna till engelska och jag har märkt att det finns ett stort intresse för danska uniformer från 1689 bland engelskspråkiga eftersom danska regementen deltog i de brittiska tronstriderna på Irland som kulminerade med slaget vid Boyne.

Men med tanke på hur utdraget arbetet med de norska uniformer har varit så längtar jag inte alls med att sätta igång och kartlägga danska 1600-talsuniformer. I våras hade jag även funderingar på att göra sidor om den preussiska armén men det är något som nu ligger långt i framtiden.

Publicerat i Uppdateringar på hemsidan | 2 kommentarer