Det var en gång för länge sedan i slutet av 80-talet, under ett besök på Armémuseum som jag såg Prince Augusts tenngjutningsformar för första gången. Uppmuntrad och handledd av min storebror började jag därefter att gjuta tennsoldater hemma i köket. Jag fick ihop ett antal karoliner som jag ofta lekte med, men efter ett tag tröttnade jag på dem och de hamnade till slut på vinden. Dessa tennsoldater blev aldrig målade, men några år senare när jag gick på högstadiet fick jag ett återfall. Denna gång var jag mer ambitiös och målade en svensk infanteribataljon, kavalleriskvadron och sex kanoner med besättningar samt lika många ryska kanoner samt en rysk och en norsk bataljon. Allt enligt de instruktioner som medföljde Prince Augusts formar. Gjutandet och målandet ägde rum sommaren och hösten 1992 innan jag sedan återigen tröttnade och lät tennsoldaterna samla damm uppställda i sina formationer i mitt rum.
Eftersom alla dessa tennsoldater hade målats under en kort tidsperiod var kvalitén på målningen inte så bra. Efter några år tröttnade jag på att se alla dessa slarvfel så jag smälte ner alla tennsoldater för att gjuta nya som jag sedan 1996-97 målade med mer realistiska matta färger (istället för de blanka färger jag använt tidigare). Istället för en norsk bataljon gjorde jag denna gång en rysk kavalleriskvadron och det blev bara tre kanoner för vardera sida. Därefter tog jag återigen en lång paus från tenngjutningshobbyn.
Jag fick några enstaka korta återfall under årens lopp och 2009 ledde ett sådant till att jag på nytt började gjuta tennsoldater i stor skala. Under denna tid hade jag övergivit Prince Augusts bataljonsplaner med uppemot 100 tennsoldater i varje bataljon till förmån för egna minibataljoner på 23 man. Detta eftersom det annars skulle ta evigheter att framställa alla de regementen som jag önskade. Dessutom var det också en fråga om utrymme då min långsiktiga plan med mina 23 man starka bataljoner (och 10 man starka skvadroner) är att återskapa slaget vid Poltava, det allra största slaget under det stora nordiska kriget. Fast jag har inte kunnat hålla fingrarna i styr och begränsa mig till enbart detta slag utan jag har även målat danskar, norrmän och sachsare samt svenskar som befann sig på andra ställen.
Min tennsoldatssamling blev fördubblad under det intensiva året 2009 och det var också då som jag lade upp bilder på dem på hemsidan. Det var inte utan tveksamhet som jag beslöt mig för att visa upp mina tennsoldater för allmänheten. För jag är trots allt bara en glad amatör som inte är speciellt bra på att måla. I högstadiet fick jag tvåor i bild som jag sedan till min egen förvåning lyckades höja till en trea i slutbetyg. Gymnasiebetyget i estetisk verksamhet var i samma stil, ett G. I jämförelse med de tennsoldater som andra mer skickliga målare visar upp på olika ställen på nätet är mina väldigt enkelt gjorda. Men då det inte fanns någon hemsida som visade upp karolinska tennsoldater i en större mängd valde jag ändå att göra en sådan eftersom jag antog att det fanns andra som var lika intresserad av sådant som jag.
Antalet tennsoldater passerade i november 2010 tusen-strecket och jag förvarar samtliga i två Billy-bokhyllor. Vid fotograferingen till hemsidan gjorde jag det lätt för mig genom att bara ta bilder på dem i de formationer de är uppställda i i mina bokhyllor. Det har begränsat variationen och de enstaka figurerna syns inte så bra. Någon gång i framtiden ska jag försöka ta mig tid att plocka ut tennsoldaterna från bokhyllan och fotografera dem mer noggrant i dioramaliknande miljöer. Men till dess får nöja er med bilderna som finns här.
Hej!
Mycket bra och instruktiv hemsida för tennfigurmålare oavsett vilken typ av figurer de än målar. Själv målar jag främst 30 mm silhuettfigurer. Roligt också att få läsa om hur ditt arbete med förbanden kring Poltava fortskrider. Det enda jag saknar är beskrivningar av rytteriets olika schabrak. I samband med det kan jag tala om att det i Höglund/Sallnäs beskrivningar av dessa insmugit sig ett fel. Det svarta schabraket för Smålands kavalleri som visas är ett läderschabrak för serganter, manskapet hade helt gula schabrak med en 1 cm bred svart läderskoning runt om. Allt enligt handlingar i en arvstvist från Os bruk.
Mvh/Jean Claesson
__________________________________________________
Hej igen!
Minns fel om smålänningarna. Det helt gula schabraket med svart läderskoning finns uppgift om på Krigsarkivet. Den Bakiska arvstvisten och Oos bruk 1686–1705 kan man läsa om i Småländska kulturbilder 1976-77. Där finns en hel utrustningslista från 1704 för en indelt ryttare vid Jönköpings kompani. Av denna framgår att han var utrustad med tröja (väst) av bockskin, skinnbyxor, blå strumpor, blå nattmössa samt hatt med liten guldsnodd. I övrigt som hos Höglund. Ber om ursäkt för den tidigare förvirringen.
Mvh/Jean Claesson
___________________________________________________
Jean Claesson postade de två inläggen ovan på två olika sidor trots att de hör ihop. Jag tog mig därför friheten att flytta det ena inlägget hit.
/Örjan Martinsson
Hej där.
Jag håller på med att bygga Poltava 1709 inte med tennsoldater utan de blir med tanke på antalet soldater mindre men jättefina plast figurer från Ryssland ”Zvezda” i skala 1:72 som jag även lyckats få sponring på från en firma som direktinpoterar dom (Röda Stjärnan).
Vill passa på att tack för en bra site,tycker du sammlat bra med info här,bara en sak jag saknar kartor över Poltava slaget…..
Har en karta från Slagfälts teamet i Poltava,som grävt där flera sommrar och menar att den så kallde reduttlinjen inte såg ut som de berömda T:et som man gjort gällande,utan med som ett L med den utskjutande linjen till vänster på kartan…..
Kartan står kennet Stark för frågan är vad tror du? har du någon ny info kring detta,då jag närmast tänkt bygga slaget fram till jusst reduttlinjen.
Med vänlig hälsning Christer Pettersson medlem i Föreningen Drabanten.
Hej!
Jag känner till Zvezdas figurer och de är snygga (bättre än Strelets). Men skalan 1:72 är alldeles för liten för min begränsade målningstalang så jag har aldrig tänkt tanken på att själv måla dessa.
En karta över Poltava finns faktiskt i mer eller mindre färdigt skick (baserad på den i Peter Englunds bok). Men arbetet med sidorna om Poltava gick i stå efter att 300-årsjubileumet passerade och andra projekt slukade min uppmärksamhet. Kanske kommer kartan upp på hemsidan någon gån under hösten men jag lovar inget.
Om redutterna vet jag inte mer än de traditionella uppgifterna och vad som står i Valery Moltusovs artikel i KFÅ 2000 där han bland annat hävdar att det fanns ytterligare två (större) redutter söder om det ryska lägret. Så det är inte mycket jag kan hjälpa dig med tyvärr.
Mvh
Örjan Martinsson
Kommentaren flyttad till http://blogg.tacitus.nu/?p=826#comments /Örjan Martinsson