Karolinerbloggen

De senaste veckorna har jag fixat och donat på hemsidan. Jag gjorde samma sak för exakt ett år sedan, men hann inte med allt då och jag har inte hunnit med allt nu heller. Det här kommer nog att bli en återkommande novembertradition.

Nytt för i år är att jag har delat upp sektionen om ”Svenska kungar” i tre stycken: vikingatiden, medeltiden och nya tiden. Dessutom har jag gjort ytterligare sammanslagningar av sidor. I ett fall innebar det även en utökning av innehållet. Sidorna om medeltida drotsar och marskar blev en sida om riksämbetsmännen som leder upp till inrättandet av statsministerämbetet 1876. Syftet med dessa förändringar är att göra sidor med mer fördjupat innehåll mer framträdande, istället för som tidigare då man fick klicka sig förbi sidor med mer översiktlig information för att hitta dem.

Jag kan även passa på att nämna en förändring med mina rubriker. Om någon har fått för sig att jag har ändrat typsnittet på mina sidors huvudrubriker så har de fel. Jag har ända sedan starten 2002 använt mig av ett och samma typsnitt, nämligen Batang som då ingick i standardutbudet i alla Microsofts produkter. På den tiden var Internet explorer lika dominerande bland webbläsare som Google är bland sökmotorer. Efterhand tappade dock Microsoft marknadsandelar till andra webbläsare som inte hade Batang förinstallerat och till slut försvann typsnittet även från Microsofts produkter. Jag blev då tvungen att ladda ned Batang från nätet varje gång jag skaffade en ny dator eller surfplatta så att min hemsida skulle se ut som jag hade tänkt mig. Men mina läsare var inte medvetna om detta och i deras webbläsare ersattes det för dem icke existerande Batang med ett helt annat typsnitt.

För att komma till rätta med typsnittsproblemet ersatte jag först sidhuvudets ”Tacitus.nu” med en bild, men det var först i november förra året som jag började byta ut rubrikerna på varje enskild sida med bilder. Jag har nu gjort detta på alla svenskspråkiga sektioner utom den om regentlängder. På engelskspråkiga Tacitus har jag inte hunnit med mer än att skrapa lite på ytan.

Nu kan ni förstås undra varför jag har gjort det så besvärligt för mig. Varför inte bara byta ut Batang mot ett annat typsnitt? Jo, jag tänkte på det, men jag lyckades inte hitta ett som jag gillade. Dessutom finns risken att samma problem upprepar sig i framtiden om det typsnitt jag väljer som ersättning också försvinner från grundsortimentet. Med bilder får man en större kontroll över hemsidans utseende och det är därför som jag även ersätter länkarna på den gula kantlisten med bilder. I det fallet är det inte på grund av typsnitt utan för att slippa problem med oönskad radbrytning då textens storlek varierar i olika webbläsare.

Nästa november blir jag kanske helt klar med övergången till bilder och då kan mitt årliga underhåll fokusera på andra saker. Som till exempel fler bilder och en översyn av själva texterna.

De senaste två veckorna har jag fortsatt att arbeta med den nya sidan om Holstein-Gottorps armé, för jag var tydligen inte alls klar med den. Dagen efter att jag hade publicerat sidan googlade jag efter ”Holstein-Gottorps armé” och fann en gammal diskussionstråd på Skalman om just detta ämne. En av deltagarna var ingen mindre än Ben som har kommenterat på den här bloggen under sitt riktiga namn Bengt Nilsson. Han hade letat upp en bok som heter ”Das Heerwesen des Fürstentums Schleswig-Holstein-Gottorf 1600-1715” och redovisade uppgifter från den. Jag noterade att bland dessa fanns ett regemente som inte alls var inkluderat i min sida, nämligen von Dürings regemente som existerade 1696-1698. Jag insåg att jag var tvungen att leta upp just den boken och komplettera min egen sida.

När jag väl fick tag på boken, som varken fanns i krigsarkivets eller armémuseums bibliotek men väl i Stockholms stadsarkiv (!), kunde jag konstatera att det var inget mer regemente som jag hade missat. Men jag fick en bättre översikt över hur den holsteinska arméns organisation hade utvecklats och lade till ett sådant avsnitt. Och när jag väl höll på att skriva om sidan lade jag även till text som beskrev den holsteinska arméns fälttåg med fokus på de två belägringarna av Tönningen 1700 och 1713-1714. Dessutom lade jag även till ett avsnitt om fanor (med bilder!) eftersom jag uppmärksammade motstridig information om detta i min litteratur, men som även skulle kunna ge ledtrådar till regementenas uniformer (främst Livregementet). Någon gång i framtiden lär jag väl behöva göra en djupdykning i de källor som Höglund och Steve Kling har använt sig av för att reda ut vem det är som har missförstått vad om holsteinarnas fanor och uniformer. Sedan återstår det även frågetecken om holsteinska regementschefer eftersom vissa av dem dog innan deras kända efterträdare tog över. Men allt detta kommer med största sannolikhet vänta till en väldigt avlägsen framtid eftersom jag redan nu har ägnat långt mycket mer tid åt detta projekt än vad som var tänkt från början.

Jag har tidigare fått önskemål om att även skildra Hannovers armé, vilket jag då bedömde som mindre sannolikt. Men nu när jag har inkluderat Holsteins armé känns det väl som oundvikligt att även Hannovers armé måste redovisas. Fast med tanke på att sidorna om Preussen och Holstein tog mycket längre tid än beräknat så är detta ett lågprioriterat projekt.

Högsta prio nu är att ta itu med den danska armén (efter ett par månaders höstpaus) och jag bävar för hur lång tid det kommer att ta. Min förhoppning är att kunna utöka tidsperioden så att den även innefattar skånska kriget (vilket redan är fallet med den norska armén), redovisa exakt vilka platser varje regemente befann sig under stora nordiska kriget, samt gå igenom alla dess organisationsförändringar. Detta kan kanske vara för ambitiöst så vi får väl se om det blir verklighet.

Sommarlovet är över, men jag jag har inte hållit mitt löfte till mig själv att inte pyssla med hemsidan under sommaren. I tron att det skulle gå fort så valde jag att revidera de preussiska uniformsikonerna. Men detta resulterade även i en större revisions av sidorna om den preussiska arméns fälttåg och slaget vid Stresow. Trots att innehållet har utökats så har de nu slagits ihop till en sida vardera.

Istället för att ha två sidor om preussiska arméns fälttåg 1702-1715 respektive 1740-1763 har de nu blivit en enda sida som dessutom innehåller ett avsnitt om den preussiska arméns uniformer under stora nordiska kriget (1715-1720). Sidan består därmed av tre separata delar och jag hade kunnat göra ett bättre jobb att knyta ihop dem. Men det skulle ha inneburit ett mycket mer omfattande arbete, vilket jag inte är beredd att göra för en armé som trots allt hade en mycket begränsad roll under stora nordiska kriget. Kanske gör jag det i framtiden istället (långt i framtiden i så fall).

Det enda slag som preussarna deltog i var Stresow och jag hade inte mindre än fyra sidor som behandlade det slaget. Men när jag reviderade sidorna för att göra dem mer lättöverskådliga så insåg att jag att det var bäst att slå ihop dem till en enda sida. Innehållet i den sidan har dessutom utökats rejält så att man nu ska få en nära nog fullständig redogörelse av slaget. Till skillnad från sidan om den preussiska armén är jag väldigt nöjd med resultatet av Stresow-sidan. I framtiden kommer jag att revidera sidorna om de övrigs fältslagen på ett liknande sätt.

I och med att armésektionen kommer att innehålla fullständiga redogörelser av arméernas uniformer så är det läge för fältslagssektionen att byta fokus. Istället för uniformer blir fokuset att redogöra vilka regementen som deltog, var de befann sig, hur starka de var och hur höga deras förluster var. Detta är information som det finns stort behov av eftersom de siffror som cirkulerar, inte bara på nätet utan även i litteraturen, har dels högst varierande grad av pålitlighet och dels ofta jämför äpplen med päron. Jag har gjort en första preliminär tabell över de deltagande arméernas styrka i de olika slagen. Jag har efter bästa förmåga försökt jämföra äpplen med äpplen, men tabellen kommer helt garanterat att revideras allt eftersom jag får möjlighet att närmare studera de olika fältslagen.

Det här blir mitt sista inlägg innan jag tar sommarlov från hemsida och blogg. Nästa inlägg kommer inte förrän den 27 augusti. Det finns ju långt bättre saker att göra under sommaren än att sitta hemma framför datorn.

Nåväl, den sista uppdateringen innan jag tar ledig är en översyn av mina fördjupningsartiklar om Livgardet och Närke-Värmland. Framförallt den förstnämnda har blivit rejält utökad. Syftet är att göra dem mer kompletta och dessutom enhetliga så att man hittar samma typ av information i båda artiklarna (och i framtida regementsartiklar).

Även om mitt fokus förblir stora nordiska kriget har jag även breddat sidorna så att de även täcker in frihetstiden (därav bilderna på regementenas m/1765-uniformer). Anledningen är att den karolinska uniformen fortsatte att brukas i nästan oförändrat skick fram till 1765. Det blir därför ett minimum av ansträngning från min sida att göra uniformsikoner för den perioden. Vilket kan vara till glädje för någon som vill använda Prince Augusts gjutformar till att återskapa hattarnas ryska kriget eller pommerska kriget. Dessutom har Prince August, till skillnad från stora nordiska kriget, faktiskt ett bra utbud av gjutformar för Sveriges motståndare i de krigen.

Och det blir även passande att avsluta unifomsbeskrivningarna med Jacob Gillbergs fina modellritningar av m/1765 som jag kan använda istället för att göra egna. Det finns förvisso även liknande modellritningar för den gustavianska periodens uniformsförordningar, men jag sätter punkt med m/1765 då det är just frihetstidens uniformshistoria som har blivit styvmoderligt behandlad medan det är ganska lätt att hitta information om gustavianska uniformer. Se till exempel wikipedia-artiklen om m/1779. Det finns dessutom en relativt nyutkommen bok om Gustav III:s armé av Martin Markelius. Sedan har vi också en hemsida om gustavianska uniformer och fanor som dessvärre är nedlagd sedan 2019 men som fortfarande är tillgänglig via Internet Archive. Den hade ett liknande upplägg som min hemsida och det var därifrån jag först fick idén att täcka in frihetstiden för att på så fylla igen luckan mellan våra två hemsidor.

Om jag täcker in frihetstidens uniformer måste jag förstås även täcka in dess fanor också, vilket är en enkelt sak tack vare Leif Törnquists böcker. Men genomgången av regementenas rörelser, rekrytering och förluster kommer även fortsatt att begränsa sig till stora nordiska kriget.

Det jag inte kan svara på är när nästa fördjupningsartikel kommer att komma. Förutom mitt behov av sommarlov har jag fortfarande inte gjort klart revisionen av uniformssidorna med danskar och preussare. Och sedan är det även min förhoppning att få pyssla med den historiska atlasen. Men jag kan inte heller vänta hur länge som helst med att måla färdigt mina tennsoldater och tills nya regementsartiklar läggs till är det bara livgardister och närke-värmlänningar som jag kan åtgärda (vilket i och för sig kan hålla mig sysselsatt ganska länge).

Nåväl, nu är det sommarlov!