Dansk arméorganisation & grymma svenskar

”Dani ordinant et reordinant et tamen semper sine ordine vivunt”
”Danskarna organiserar och omorganiserar och lever ändå alltid utan ordning”

Den svenska översättningen av Axel Oxenstiernas citat kommer från Google translate eftersom Vaupells danska översättning har en snällare ordalydelse ”Naar Danskerne have iværksat noget, skulle de strax ved en ny Lov gøre det om igen” (sid 595). Vaupell har tagit med citatet i hans översikt av den danska regementshistoriken som säkerligen vållade honom viss frustration när han skrev den. För nu när jag håller på och skriver om den danska arméns organisation under 1600- och 1700-talet har jag kommit fram till samma insikt som Vaupell. Organisationen är sällan stabil under någon längre period och även under en kort period kan det ske många förändringar som går i olika riktningar. Min litteratur går inte igenom alla dessa utan ger en förenklad bild med detaljer som är motstridiga jämfört med de andra författarna och stundom även med sig själv. I och med att jag hela tiden måste lägga ner mycket tid på att räta ut frågetecken så går arbetet väldigt långsamt.

I början av det här året skrev jag en sida om dansk arméorganisation som täckte perioden 1660-1709 och jag lovade att innan året var slut skulle den täcka in hela perioden fram till 1730 och även den norska armén under samma tid. Detta kommer jag inte att hinna med eftersom jag kom igång sent och dessutom har ägnat väldigt mycket tid åt att studera historiken för de danska landskapsregementena som grundades 1615. Men i gengäld så kommer detta att resultera i att en riktigt lång artikel om dem läggs till på hemsidan om några veckor (med uniformer, fanor, fälttåg och allt). Och förhoppningsvis blir sidan om dansk-norska arméns organisation 1660-1730 också klar innan vintern är över.

Innan dess kan jag passa på att berätta om en av de mörkare episoderna i den svenska arméns historia som jag stötte på när jag läste om de danska landskapsregementena.

Grymma svenskar

Under Torstenssonkriget 1643-1645 ockuperade svenskarna den jylländska halvön, men danskarna gjorde sommaren 1644 ett försök att få ett fotfäste på halvön. Den 24 juli landsattes 1300 danska soldater vid Kielfjordens strand och började genast att bygga en skans. Svenskarna ville förstås inte tillåta detta och redan 28 juli stormades de av en svensk kavalleristyrka ledd av Carl Gustaf Wrangel. Danskarna flydde den halvfärdiga skansens för att ta sig till stranden där de kunde skyddas av flottans kanoner. Men de kom inte långt innan de omringades. Danskarna sköt en salva mot fienden men det stoppade inte svenskarna som inte hade några problem med att besegra de oerfarna danska soldaterna.

Men de svenska ryttarna var inte intresserade av att ta några infödda danskar tillfånga. De frågade samtliga vad deras nationalitet var och dödade alla som svarade att de var danskar. De som försökte rädda sig genom att säga att de var tyskar blev också dödade när svenskarna märkte att de talade tyska med dansk brytning. Endast en major och ca 80 värvade tyskar blev skonade. Wrangel försökte i efterhand förklara händelsen med att ryttarna var förbittrade över att danskarna hittills under kriget inte hade velat utväxla fångar och att danskfödda krigsfångar rymde vid första bästa tillfälle, även ifall de hade låtit sig värvas i den svenska armén.

Men detta logiska resonemang för att rättfärdiga en massaker på danskfödda soldater förklarar inte det ursinne och den blodtörst som de svenska ryttarna visade upp. För de nöjde sig inte med att bara döda dem. De passade även på att ha ”roligt” och misshandla dem. Ett exempel på en soldat som mot alla odds överlevde är Peder Enevoldsen. Han fick skador som utgjordes av ett sönderslaget kindben, ett hål i pannan och ytterligare tre hål i huvudet, ett skott som gått rakt igenom låret, fyra hål i vänstra armen, två hål i högra armen och tre avhuggna fingrar.

På 1600-talet var det si och så med kärleken mellan broderfolken…

Det här inlägget postades i Allmän historia, Övrigt. Bokmärk permalänken.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *