År 1188 kom Henrik II av England och Filip II av Frankrike överens om att starta ett korståg mot det heliga landet (vilket blev känt som det tredje korståget). För att särskilja sina respektive trupper enades de om att de franska riddarna skulle bära ett rött kors och de engelska riddarna skulle ha ett vitt kors. Det här arrangemanget blev dock inte långvarigt och redan under 1200-talet finns det belägg för att engelsmännen hade bytt till den röda färgen. Det blev därför engelsmännen som kom att föra fanor med ett rött kors på vit bakgrund (vilket används än idag som symbol för skyddshelgonet St. George/Göran), medan fransmännens skulle ha det vita korset som symbol på sina fanor fram till franska revolutionen. Den vita färgen ansågs syfta på renhet och Jungfru Maria.
Dessa medeltida färgval fick konsekvenser som var högst påtagliga även på 1600- och 1700-talets slagfält. För förutom regementsfanor så syntes färgerna även på den livbindel som bars som värdighetstecken av dessa länders officerare, vitt för Frankrike och rött för England. Man kan även tänka sig att det spelade roll i valet av uniformsfärgerna då den engelska armén hade röda rockar och den franska armén hade ljusgrå rockar som lätt kunde uppfattas som vita (och som senare under 1700-talet blektes för att verkligen bli kritvita). Ekonomiska skäl kan dock också anföras som högst troliga förklaringar till färgvalet då rött var den billigaste färgen och grått var egentligen ofärgat ylle. Färgvalen påverkade även andra länders arméer. Under 1600-talet blev det brukligt i nästan alla arméer att överstens kompani skulle ha en vit fana som kännetecken. Detta var dock en ren imitation av den franska armén som använde sig av sin nationella färg.
Det burgundiska korset
Englands röda kors kan också ha påverkat Spaniens val av symbol och dess röda livbindlar för officerare. Under hundraåriga kriget allierade sig hertigarna av Burgund med engelsmännen och valde då ett rött kors som symbol. Detta burgundiska kors hade dock en annan utformning än engelsmännens i och med att det var en hyllning till aposteln Andreas som enligt traditionen ska ha blivit korsfäst på ett snedställt kors bestående av taggiga grenar. Genom arv kom habsburgska ätten i besittning av hertigdömet Burgund och när den ätten även ärvde Spaniens krona 1506 blev det röda burgundiska korset också Spaniens symbol.
Eftersom spanska och engelska arméer förde fanor med röda kors och fransmännen hade vita kors så var det inte en långsökt tanke att även Sverige skulle ha korsfanor i sin armé. Mycket riktigt införde Erik XIV ett system för fanor med ett gult kors som gemensam symbol och där färger och geometriska mönster i fälten skulle skilja de olika regementen och fänikorna åt. Ett gult kors som symbol för Sverige hade troligen anor från 1400-talet och var sannolikt inspirerat av den danska Dannebrogen med färgen hämtad från riksvapnet. Till skillnad från England, Frankrike, Spanien och Danmark blev dock det gula korset inte någon långvarig symbol i den svenska armén utan den började sakta försvinna efter avsättningen av Erik XIV.
Några gula livbindlar har så vitt jag vet inte heller burits av svenska officerare. Karl XII:s officerare använde överhuvudtaget inte något sådant värdighetstecken utan det tycks först ha införts av Gustav III 1778 (då de skulle vara ljusblå och ha guldfransar). I andra länder valde man oftast att hämta livbindlarnas färger från det regerande furstehusets vapen. Som till exempel Brandenburg-Preussen som hade ätten Hohenzollerns färger (svart och silver) samt Danmark som hade ätten Oldenburgs gyllene och röda färger (från och med 1732). Den sachsiska armén som bekämpade Karl XII hade dock Polens nationella färger (rött och silver) på sin livbindlar. Och de österrikiska habsburgarna tog fasta på att de var tysk-romerska kejsare och använde därför svart och guld som var hämtade från det heliga romerska riket av tysk nations riksvapen (vilket var identiskt med den gyllene örn i svart fält som dagens tyska förbundsrepublik har som vapen). Den korta period under österrikiska tronföljdskriget då de inte hade kejsartiteln valde de att istället bära Ungerns nationella färger. Det mest originella färgvalet är däremot Hollands orangea färg. Det kommer från att deras första ståthållare även härskade över det lilla furstendömet Oranien i södra Frankrike vars franska namn är ”Orange”. Namnet har egentligen inget samband med färgen orange utan kommer från den keltiske guden Arausio. Men detta hindrade inte den orangea färgen från att redan under 1500-talet bli symbolen för Hollands självständighet.
PS. Det blev inget inlägg förra veckan och det finns risk att det kommer att upprepas den närmaste tiden.
