Något försenat visar jag upp bilder på mina nya tennsoldater: 20 pikenerare tillhörande Skaraborgs, Kalmar, Östergötlands och Närke-Värmlands regementen samt 11 västerbottningar. Av de sistnämnda är två stycken före detta ryska grenadjärer som jag har klippt av mösstopparna och målat om. Med dessa nytillskott har jag slutfört två saker. Den ena är den nedanstående skjutande Västerbottenbataljonen som långsamt har vuxit fram under det gångna året:
Förutom tillskottet av nya tennsoldater har jag även förändrat den här bataljonen genom att byta ut fanan mot en ljusare variant. Enligt ryska trofébeskrivningar hade ju Västerbottens mörkblå fanor blekts så att de uppfattades som ljusblå vid Poltava.
Den andra saken som jag har fullbordat är det svenska infanteriets slaglinje vid Poltava (med enhetliga poser). Detta projekt har jag ägnat halva mitt liv åt att färdigställa. Eller… det är kanske att ta i lite. Jag gjorde en Upplandsbataljon och påbörjade en Skaraborgsbataljon på 90-talet, men därefter tog jag en paus på ett decennium innan jag återupptog arbetet. Så egentligen har jag bara ägnat 3,5 år på denna slaglinje. En tidsperiod som jag dessutom använde till att upprepade gånger byta ut figurer och dessutom göra många andra formationer. Men hursomhelst, nu är jag klar! (nja, inte helt. Jag kommer nog att byta ut två fanbärare så att deras fanor överensstämmer med de ryska trofébeskrivningarna. Men sen är jag klar… jag lovar…)
På bilderna syns hela slaglinjen med sammanlagt 276 tennsoldater. De är så många att jag var tvungen att eliminera mellanrummen mellan bataljonerna för att de ska få plats på gräsmattan. Det är nog läge att köpa en till matta.
De fanbärare som är aktuella för att bytas ut är Kalmars fana vars röda färg hade utplånats så att den var vit vid Poltava. Även Skaraborgs fana ska bytas ut eftersom det verkar inte som om de hade reglementsenliga m/1686-fanor vid Poltava. Lagerkransen lyser nämligen med sin frånvaro i de ryska trofébeskrivningarna.
Ja, det här var allt för den här gången. Näst på tur är en bataljon jyllänningar. Sedan ska jag även hinna med lite artilleri också innan sommaren är över.
WOW! Häftigt att se alla bataljoner till ”huvudslaget” stå uppställda.
Känns det tomt inombords? (Jaha, det var det…å nu då???)
Eller är det en lättnad??
Hursom, jag är verkligen imponerad.
Någon tomhet känner jag inte eftersom det finns gott om lösa trådar i min samling. Jag har ju knappt påbörjat den ryska slaglinjen och det mesta av kavalleriet återstår att göra samt mycket annat. Men det känns skönt att äntligen kunna bocka av det svenska infanteriet.