Arbetet med att slutföra sidan om dansk-norsk organisation fortsätter. Men stigande ambitionsnivå gör att det går långsamt. Jag hade tänkt att jag skulle göra det lätt för mig genom att pussla ihop information om den norska armén från mina befintliga källor. Men jag insåg att det saknades pusselbitar och att samtliga författare har gjort förenklingar som gör det vanskligt att kombinera deras uppgifter till en enhet. Därför har jag besökt krigsarkivet och fotograferat sidorna från diverse böcker om den norska arméns historia. Det verkar som om min sida om den norska lantmilisen kommer att hamna i samma storleksklass som sidan om den danska lantmilisen 1614-1679. Sedan ska jag även skriva en sida om den danska lantmilisen 1701-1730, men den lär inte bli lika omfattande.
Det finns fortfarande ett par titlar om den norska armén som jag ännu inte har lyckats få tag i. Jag upptäckte till exempel i en källförteckning att J. O. Wahl ska ha skrivit en artikel med namnet ”Den Norske Hær 1680-1700”. Den låter intressant men den fanns inte i ”Norsk Militært tidsskrift 1909” som källförteckningen hade angivit.
Medan detta arbete har pågått har jag även fått ett stort antal mejl från Kalle Kroon om den baltiska lantmilisen. Han har upptäckt nya detaljer om deras uniformer som jag har lagt till på hemsidan. Däremot har jag ännu inte lagt till informationen om de dekorativa knapphål som dessa förband verkar ha haft. Någon gång skall väl även de baltiska utskrivna regementena få en egen sida, men det lär dessvärre dröja eftersom jag har en lång lista på saker som behöver göras. Fram till dess hänvisar jag till detta blogginlägg där jag har sammanställt innehållet i de mejl som Kalle Kroon har skickat till mig:
Baltisk uniformsinformation från Kalle Kroon
Här ser du en utförlig beskrivelse om den Livländska lantdragonens uniformering med persedlar, vars anskaffning var även obligatorisk för de rikare borgarna i staden Dorpat. Se Gadebusch, F. G Livländische Jahrbücher, Dritter Teil, sid. 135-136, under fotnot.
Petlitsa – tidigare omnämnda i svenska källor som ”litsor” – placerades mest kring knapphålen.
https://www.digitale-sammlungen.de/en/view/bsb10782402?page=144,145
https://www.digitale-sammlungen.de/en/view/bsb10782402?page=146,147
Den 12 oktober 1701 skrev Harriska lantregementets chef öv B von der Pahlen till H.M Konung att rockarna i hans regemente har gula litzor. Han motsatte sig O Rehbinders plan att förena två socknar av Harriska regementets rekryteringsdistrikt – Kohs och Kusal – med Jerviska lantregementets rekryteringsdistrikt och i detta syfte försökte von der Pahlen understryka Harriska regementets värdighet genom att nämna dess litzor (egentligen hade även Wieriska och tydligen även den Jerviska dessa litzor under de första krigsåren). Se RA, militära samlingen, admin. handlingar rörande armén, M 759.
Men hur placerades dessa litzor? När man tittar på en översikt av Livländska lantdragonernas uniform, återstår det ej annat än att förmoda att dessa var en slags breda klädestycken omkring knapphålen. Detta synes vara en ålderdomlig dekoration och förekommer inte efter 1703 på lantsoldaternas uniformer. Se även nedanstående bilder.
När jag gjorde värnplikt i sovjetiska armén hade jag sådana pelitsor på kragen:
http://kazakdar.ru/product/petlitsy-na-vorotnik-sukonnye-na-met-osnove-krasnye/
…men likväl kallades även sådana förstärkningar kring knapphålen som petlitsa pa ryskan:se
I svenska armén tillverkades dessa av färgat linne, enligt samma källor jag presenterade till dig, och således tror jag att dessa litzor var lite bredare klädesstycken omkring knapphålen än de knapphål av kamelhår med mera som var brukligt vid senare uniformer som vi har sett som vanliga…
Schabraken för den livländska lantdragonskvadron var – enligt Gadebusch se mitt förra brev (= Gadebusch, F. G Livländische Jahrbücher, Dritter Teil, sid. 135-136, under fotnot) –, av gul lake och ”borderat” med grön lake. Karpusen hade även en ”Zopf” pa mitten, d.v.s. en fläta eller ”bigtail ” på engelska. Egentligen kan jag inte riktigt tolka vad som man egentligen menade med Zopfen. Kanske något liknande som vid de franska dragonerna under ungefär samma tid:
Baltiska krigshändelser (från Kalle Kroon)
Under sommaren eller vintern 1701 kom Johan Friedrich von Lipharts lantbataljon i kontakt och avvärjde en stor hop av kosacker på 1500 man i en strid vid insjön Luban – se RA Schlippenbachs Saml. M 1379. Ett koncept till H.M. konung, tydligen under december 1701 –men likväl har antagligen samma händelse blivit markerad av en senare historiker O Sjögren i hans verk W A Schlippenbachs Lifländska här, sid. 304-305, J F von Liphart den 17 december 1701.
Den 19 juli 1702 vann Jerviska, Wiekiska och Wieriska lantregementena en seger vid Waskenarva, med stöd av Dorpat-flottan, man verkställde en desant-operation och attackerade ryska skansar, och ryssarna var tvungna att flykta, se Kelch
https://www.digar.ee/viewer/et/nlib-digar:130166/112939/page/323
Den Oberpahlenska lantbataljonen deltog i striden vid Hummelshof i 1702 och det var den enda enheten av infanteriet som fanns kvar när Schlippenbach retirerade mot Pernau, enligt journal förd av Schlippenbachs fältkansli, Krigsarkivet. Därefter skickades denna bataljon tillbaka till Dorpat.
En till historien obekant svensk seger vunnen den 13 juli 1703 under Petchury, deltagarna – jag menar infanteriet – var en del av öv. C G Skyttes eget regemente och Nyggienska samt Oberpahlenska lantbataljonerna. Se relation som finns i Tartus universitetsbibliotek,
https://dspace.ut.ee/server/api/core/bitstreams/07143c08-97e4-4872-be1a-e050acee723b/content
Samtidigt behärskade den Dorpatska örlogsflottan hela Pejpussjön och förhärjade svårt den ryska stranden samt kring Pskov. På flottan stred en del av Harriska lantregementet samt Dorpatska, Oberpahlenska och Nyggienska lantbataljonerna. Se KrA, Rullor 1703: 19, och kronist Chr Kelch, Livländische Historia, Continuation 1690-1706,
https://www.digar.ee/viewer/et/nlib-digar:130166/112939/page/375
Samt ytterligare en obekant svensk seger där major Freudenfeldt vid Karelska regementet till häst slog ryssar vid an Wöhhandu eller Wabst – idag Võhandu, nära Räppin eller Räpina:
https://dspace.ut.ee/server/api/core/bitstreams/f62b6ea9-491d-43b8-bc44-b8e693566417/content
Ännu en obekant drabbning och svensk seger mellan den Estniska Adelsfanan och Schlippenbachs dragoner samt ryska dragoner vid Noistfer – dagens Purdi– men som började redan 40 km norrut vid Mustilla eller Mustla, i 1705.
https://dspace.ut.ee/server/api/core/bitstreams/6c5b62df-d3b9-4b75-8dd5-9362982deb26/content