Drakenhielms uniform, bilden till vänster är från Erik Bellanders bok och den till höger är mitt eget foto.
Jag upptäckte nyligen att Armémuseum sedan ett år tillbaka har en specialutställning som heter ”Korsvägar: Sverige – Ukraina genom 1000 år”. Den inkluderar löjtnant Drakenhielms uniform från 1718. I vanliga fall förvaras den i Ludgo kyrka i Södermanland, men fram till den 30 september går den att beskåda i Armémuseum så jag skyndade mig dit för att ta bilder på den.
Snittet på Drakenhielms uniform skiljer sig från Karl XII:s uniform trots att de bars under samma fälttåg. Drakenhielms uniform saknar krage och har större uppslag. Detta skulle kunna tolkas som att det var en äldre uniform som blev återanvänd av den unge Drakenhielm. Men det kan också ha varit ett utslag av naturlig variation på uniformernas snitt i den svenska armén.
Något som samtliga tre bevarade uniformer från stora nordiska kriget har gemensamt är att bredden på uppslagen är lika stor som ärmen (Fredrik av Hessens uniform från 1716 är den tredje). På flera samtida illustrationer kan man dock se att uppslagen är bredare än ärmen. Detta gäller till exempel David von Kraffts porträtt av Karl XII från 1706 där han har bredare uppslag än den bevarade uniformen från 1718.
Bevarad uniform från 1718 längst upp och målning från 1706 längst ned.
Jag trodde först att de bredare uppslagen var en äldre variant av den karolinska uniformen och att frihetstidens uniformer hade samma uppslag som de bevarade uniformerna. Men fullt så enkelt var det inte när jag börjar kika närmare på detta. Det modellexemplar av m/1756-rocken som finns avbildad i Erik Bellander har nämligen breda uppslag. Var de bevarade uniformernas uppslag bara en tillfällig förändring? När jag sedan sökte i Digitalt museum såg jag dock att Armémuseum har två modellexemplar av m/1756-rocken (AM.023009 och AM.015493). De båda rockarna är helt identiska förutom just bredden på uppslagen. Hur det kan komma sig att modellrockarna skiljde sig åt på den punkten kan jag inte svara på. Men det verkar ju mindre vara frågan om en evolution av ärmuppslagen och mer som att utformningen kunde variera bland de olika regementena.
Två modellrockar av m/1756 med olika bredd på uppslagen.
Slaget vid Halmstad 1676. Två livgardesbataljoner längst fram och en bataljon dalkarlar bakom dem.
Sommaren är över, men jag lyckades inte ta en paus från hemsidan utan jag har hunnit med en hel del arbete som framförallt har påverkat sidan om Livgardet men snart även de övriga regementsartiklarna.
Till exempel har jag varit i Krigsarkivet och utöver fotografering av regementshistoriska verk tog jag nya och bättre bilder på fanritningarna detta eftersom de äldre bilderna på framförallt standaren var alldeles för dåliga). Med hjälp av dessa foton har jag gjort om hemsidans bilder på infanterifanorna så att de har blivit ljusare. Men det visade sig att de vita fanorna blev sämre med bättre bilder. Dukarna gick från att vara grå till att bli beigea så jag har fått lägga ned mycket tid på att manuellt ta bort bakgrunden på de vita fanorna.
Jag har även besökt Drottningholms slott för att ta bilder på bataljmålningar (som till exempel den ovan). Mer om detta i ett senare blogginlägg men det främsta syftet var att få en bättre uppfattning av hur uniformerna såg ut under skånska kriget. Mina uniformsikoner är som en följd av detta reviderade så att livgehäng har ersatts av axelgehäng.
Sedan besökte jag Kungliga biblioteket för att fotografera modellritningar av m/1802-uniformerna. Jag har även tänkt att besöka Nationalmuseum för att fotografera modellritningarna till m/1792-uniformerna men där måste man boka besöken i förväg och nationalmuseum verkar ha ignorerat mitt mejl. Krigsarkivet har föredömligt digitaliserat uniformsritningarna till m/1765 och m/1779, men de har inte digitaliserat sina ritningar på m/1802 så jag lär väl få göra ett nytt besök där senare i höst (konstigt nog har ett verk på fem volymer delats upp mellan Krigsarkivet och Kungliga biblioteken så att de förstnämnda har volym 3 och 4 medan KB har volym 1,2 och 5).
Som ni nog förstår arbetar jag med att uppdatera regementsartiklarna så att de inkluderar de gustavianska uniformerna. Jag är i stort sett klar med Livgardet och saknar egentligen bara en bild på dess m/1792-uniform. Eventuellt kommer jag även byta bilden på m/1802-uniform om jag hittar en bättre modellritning (det finns nämligen tre olika serier av m/1802).
Trumslagare vid Livgardet 1704-1709. Den stora mängden knappar (48 stycken) borde rimligen ha inneburit dubbla knapprader.
Om ni kikar på Livgardets sida så kommer ni också att upptäcka att uniformsikoner har gjorts om (längre kappa) och att Göte Göranssons bilder har ersatts med helt nya uniformsikoner för officerare, underofficerare och trumslagare. Fler uniformsikoner kommer att tillkomma för frihetstiden, men jag kommer inte att göra några för den gustavianska tiden. Det skulle nämligen bli alldeles för mycket jobb att göra sådana ikoner för en period då uniformsförordningarna byttes ut oftare än själva uniformerna. Dessutom finns det så många modellritningar från den tiden så det borde räcka.
Allt arbete med Livgardet har också lett till att jag nu är mindre osäker på hur deras uniformer såg ut än vad jag var när jag skrev det förra inlägget om dem den 1 juni. Jag lutar nu åt att den ljusblå uniformen var i bruk ända fram till beslutet 1687 att hela infanteriet skulle ha mörkblå uniformer. Den svenska översättningen av Lorenzo Magolottis beskrivning av Sverige 1674 anger visserligen mörkblå färg för gardet, men det italienska originalordet kan lika väl översättas till mellanblå. Dessutom innehåller hans beskrivning flera felaktigheter.
Jag är också numera övertygad om att färgen på silket i Livgardets galoner var blå. Dessa galoner skulle nämligen inte bara ange regementets höga rang utan även bestå av kungahusets färger som sedan Karl X Gustavs trontillträde var blått och gult. Detta framgår 1717 när Karl XII önskade att ”liveriesnörena vid Kungl. Gardet, i synnerhet hautboisternas skulle göras lika med hov- och drabante trumslagarnas samt LifRegementets och LifDragonernas efter de räknas till Kungl. huset”. Silket kan även ha inkluderat gul färg men jag antar att guldtråden ersatte den gula färgen. Angående skånska krigets uniformer tror jag också att kanterna var blågula och inte bara gula eftersom det tycks ha varit vanligt med att ge förenklade beskrivningar av uniformsprydnaderna. Denna iakttagelse innebär dock att jag numera inte är säker på att de ej omnämnda ”guld och silver i silke”-galonerna verkligen försvann på m/1709-uniformen.
Vid det här laget borde jag veta bättre än att ange några prognoser för när jag kommer att göra klart sidor. Tempot på hemsidan har sjunkit till så gott som noll nu när sommaren har börjat tillsammans med trötthet efter vårens uppdateringar. Så jag sköt upp arbetet med sidan om den danska organisationen ända tills jag insåg att det var alldeles för lite tid kvar för att kunna göra en meningsfull uppdatering. Det får helt enkelt vänta till hösten.
Arbetet med de dansk-norska sidorna kommer i vilket fall som helst att bli en långkörare på grund av stigande ambitionsnivå. Jag räknar inte med att det projektet kommer att bli klart nästa år utan det kommer sannolikt att ta ett år till med nuvarande tempo.
Nu är det dock dags för sommarlov och avkoppling, så nästa inlägg kommer inte förrän den 24 augusti.
Då har jag även inkluderat Livgardets historik under skånska kriget samt gjort lite småfix. Men jag är inte helt nöjd med sidan och jag kommer nog att behöva göra en översyn av den i höst. För just nu hinner jag inte med mer eftersom tempot på hemsidan har sjunkit drastisk dessa veckor. Mina övriga planer kommer jag inte heller att hinna fullborda före sommarlovet. Fram till nästa inlägg kommer jag därför att avrunda sidan om Danmark-Norges organisation genom att slutföra den danska organisationen fram till 1730 och sedan nöja mig med en mer översiktligt information om Norges armé tills vidare. Översättningen av de nya sidorna till engelska är långt gången, men publiceringen av dem får vänta tills en big bang vid ett senare tillfälle, troligen först i december. Anledningen är att jag kommer att behöva pilla lite mer på de sidor som har översätts eller ska översättas.
Under våren har nämligen insikten sjunkit in att jag även bör inkludera den gustavianska tidens uniformer i mina svenska regementsartiklar. Nu när jag har inkluderat alla uniformer fram till m/1779 och alla fanor fram till m/1819 samt organisationshistorik till och med den gustavianska tiden, så är det bara logiskt att även uniformerna täcker in samma tidsperiod. Detta borde rimligen inte ta lika lång tid som vårens uppdateringar eftersom omfånget är så mycket mer begränsat.
Det som kan ta tid är dock att jag behöver uppdatera uniformsikonerna (de befintliga). Det finns en del saker som jag nog måste åtgärda innan det blir alldeles för många bilder som behöver revideras. Framförallt gäller det bilderna på skånska krigets uniformer som jag behöver kika närmare på och göra åtminstone vissa ändringar. Men även de karolinska bilderna behöver justeras eftersom kapporna på dem är alldeles för korta.
Efter att under våren ha läst in mig på Livgardets uniformer så var det frustrerande att det fanns så mycket information om dem samtidigt som osäkerheten om hur de egentligen såg ut är så stor (var rockarna ljusblå eller mörkblå, var kanterna gula eller blågula, vilken färg hade silket i galonerna?). Samtidigt har den stora mängden information varit belysande för hur de övriga regementena kan ha sett ut. Till exempel försvann de dekorativa kanterna på Livgardets rockar år 1680, vilket gör det troligt att resten av armén också fick släta rockar efter skånska krigets slut. Denna insikt har lett till korrigeringar på de övriga regementenas uniformsbilder. För att undvika fler sådana korrigeringar i efterhand tänker jag därför i höst satsa på att skriva fördjupningsartiklar om högstatusregementena. Eventuellt kan detta även resultera i en bättre förståelse av hur Livgardets uniformer såg ut. Det blir därmed Drabantkåren och Livregementet till häst som står näst på tur och inte fler indelta infanteriregementen.
Ja, då har jag efter intensiv arbete lyckats uppdatera artikeln om Livgardet så att den innehåller all information om uniformer fram till m/1765 och om fanor till m/1819 samt organisationsförändringar under Gustav IV Adolf tid. Det jag inte har hunnit med är Livgardets historik under skånska kriget.
För ett normalt regemente finns det knappt några uppgifter alls om fanor & uniformer före 1655, och även efter detta år så finns det inte så mycket att berätta fram till införandet av den karolinska uniformen. Men Livgardet är inte ett normalt regemente så det var en hel del fakta som behövde sammanställas för att komplettera artikeln. Framförallt finns det mycket information om drabanterna som ingick i Livgardet fram till 1700. Jag försökte länge ha med drabanternas uniformer i artikeln i ett så koncentrerat format som möjligt eftersom de ger ledtrådar till hur resten av regementet kan ha sett ut. Men för att inte göra artikeln för lång var jag tvungen att i sent skede bryta ut drabantuniformerna till en egen sida. Just nu är denna sida i princip bara en bilaga till Livgardets artikel, men i framtiden kan den bilda stommen till en egen fördjupningsartikel som även inkluderar Karl XII:s drabantkår.
Nu ska jag vila upp mig lite innan det är dags att återvända till saltgruvan och lägga till skånska kriget samt annat småfix som säkert behöver göras.
Efter ett par intensiva veckor har jag nu utökat artikeln om Närke-Värmlands regemente. Allra mest arbete har jag dock lagt ner på artikeln om den danska lantmilisen 1701-1730. Tidigare i år trodde jag att det skulle gå snabbt att skriva den och att den inte skulle bli så stor. Men det blev till slut en bamsing till artikel som faktiskt är längre än den tidigare rekordstora artikeln om lantmilisen 1614-1679.
En av komplikationerna som uppstod under arbetet med lantmilisen var att min huvudkälla Rockstroh hade i stort sett struntat i att redogöra för de enskilda regementens regementenas historik under stora nordiska kriget. Han redovisade deras rörelser 1709-1710 och sedan tröttande han på det och gav bara en väldigt översiktlig sammanfattning av vad de sysslade med under resten av kriget. Vaupell har information om dem, men även den rätt så översiktlig, ofullständig och som det visade sig svajig på en del saker. Mina alternativ var därmed att nöja mig med Vaupells uppgifter (som är återgivna i Höglunds bok) eller plöja mig igenom tio volymer av det danska generalstabsverket. Jag valde det sistnämnda eftersom jag blev påmind om att min lista över de danska regementenas fälttåg hade många luckor som jag behövde fylla igen med hjälp av just generalstabsverket. Så det blev som att slå två flugor i en smäll och nu är båda sidor kompletta. Men… det blev en enorm arbetsinsats för väldigt lite text. Det är tur att detta bara är min hobby och inte min jobb. För timlönen skulle inte gå att leva på.
Det som återstår nu är artikeln om Livgardet och sidan om den norska armén och slutligen sidan om den dansk-norska arméns organisation. Risken finns att sidan om norska armén kommer att slå rekordet som redan har brutits två gånger i år.
Ännu ett blogginlägg och ännu en regementsartikel som har utökats med information om 1600-talets fanor och uniformer. Denna gång Uppland. Artikeln om den danska lantmilisen 1701-1730 lyser fortfarande med sin frånvaro eftersom det uppstod komplikationer på båda fronterna och dessutom har jag legat sjuk under hela påskhelgen. Men jag kommer att ge danskarna högsta prioritet nu så att jag äntligen får det överstökat. Att bara göra lite grann då och då är ingen effektiv strategi.
De komplikationer som uppstod med Upplandsartikeln var dels att jag blev varse om att färgnyanserna på svenska regementens m/1675- och m/1682-fanor hade större variation än m/1686. Jag tror också att dessa färgnyanser matchade uniformerna så jag har reviderat de tidigare regementsartiklarna.
Dalregementet har fått ljusblå uniformer från 1675 eftersom deras m/1675- och m/1682-fanor skulle vara bleumeranta. Kanske borde dalkarlarna i Tyskland också ha ljusblå uniformer eftersom de fick sådana fanor 1674. Men deras (slitna) blå uniformer var från 1670 då fanorna var röda. Jag gissar därför vilt att bleumerant var en ny standard som kom senare när myndigheterna började att mer noggrant reglera utseendet på fanor och uniformer.
Västmanlands regementes gröna uniformer från Karl XI:s tid har jag ändrat så att de har blivit gräsgröna istället för den sjögröna nyans de hade 1655.
Upplands uniformer som bars 1683-1691 har jag gjort rosa! Deras utdelade fanor från 1675-76 tycks nämligen ha haft en betydligt ljusare nyans än den normala röda färgen och m/1682 beskrev nyansen som nacra vilket verkar ha varit en rosa nyans. Jag har dock avstått från att avbilda deras uniformer från 1670-talet som rosa eftersom det kan ha varit max tre rosa fanor som delades ut 1675-76 och de fick sju respektive tre inkarnatröda fanor år 1673 och 1678. Men kanske stred upplänningarna i rosa uniformer under skånska kriget!
En annan revidering av regementsartiklarna är att den blå ”enhetsuniformern” från 1666 har gjorts om till en justaucorps av skånska krigets typ och inte den typ av uniform som bars under Karl X Gustavs krig. När jag läste om Björn Askers artikel om Upplands uniformer upptäckte jag nämligen att han hade räknat ut att mängden kläde som delades ut tyder på att det var frågan om knälånga justaucorps-rockar och inte de äldre jackorna. Jag har dock fortfarande avstått från att avbilda dem med kanter trots att dessa förekom både före och efter. Detta eftersom jag saknar upplysningar om någon annan färg än blå på uniformen. En vild gissning är att förmyndarregeringen snålade in på sådana extra detaljer, vilket är anledningen till att jag har avbildat Dalregementets uniformer från 1670 utan kanter.
Slutligen komplicerades mitt arbete med Upplands-artikeln av att de regementshistoriska verken från 1882 och 1958 inte hade så mycket att säga om skånska kriget. Boken från 1882 var väldigt spartansk och hade inga upplysningar alls om vad som hände med upplänningarna i Tyskland år 1677, och boken från 1958 hade ingen information om skånska kriget överhuvudtaget! Jag lade därför ned en dag på att besöka krigsarkivet för att fotografera alla sidor i Nils Wimarsons ”Sveriges krig i Tyskland 1675-1679” och andra böcker som jag kan ha användning av i framtiden. Dessvärre fanns bara band 1 och 3 i krigsarkivet så jag får väl besöka något annat bibliotek för att hitta band 2. Särskilt mycket mer information om Uppland fick jag därför inte från detta besök på krigsarkivet, men bilden av var upplänningarna befann sig i Tyskland blev åtminstone lite klarare.
Då blev det Västmanlands tur att utökas med äldre uniformer och fanor samt historik från Skånska kriget. Det är tre regementsartiklar kvar och det är nu tydligt jag kommer inte att kunna beta av dem snabbare än en artikel varannan vecka. Det var även min förhoppning att göra klart artikeln om danska lantmilisen 1701-1730 men jag nådde inte ända fram så det får bli nästa vecka.
Eftersom mina sidor om de dansk-norska regementena även innehåller uniformsuppgifter från tiden innan stora nordiska kriget, så är det logiskt att jag gör likadant för artiklarna om svenska regementen. Först på tur blev sidan om Dalregementet som nu inte bara innehåller all information om uniformer från dess grundande till och med m/1765. Den innehåller även all information om fanor fram till m/1819. Dessutom har jag lagt till en kartläggning av regementets insatser under skånska kriget. Det sistnämnda är nödvändigt för att sätta notiserna om fanor och uniformer i rätt sammanhang. Planen är att göra samma sak med de övriga fyra regementsartiklarna under våren.
Under våren kommer jag dock att arbeta på flera fronter. För arbetet med de dansk-norska sidorna fortskrider och dessutom håller jag på att översätta mina sidor till engelska. Väldigt lite av det jag har gjort de senaste två åren har översatts till engelska eftersom jag har velat vänta tills sidorna blir stabila (jag har ju gång på gång gjort justeringar på dem). Sedan behöver de engelskspråkiga sidorna möbleras om så att de får samma indelning i sektioner som de svenska sidorna. Detta medför att allt översättningsarbete kommer att publiceras i en ”big bang” innan det är dags för sommarlov. Då hoppas jag också vara klar med sidorna om den dansk-norska arméns organisation som har hamnat lite grann i skymundan på sistone eftersom jag vill försäkra mig om att det andra blir färdigt före sommaren.
Gamla kartan till vänster och nya kartan till höger.
Jag har nu bytt ut en karta på sidan om Holstein-Gottorps armé och lagt till en karta på sidan om den danska lantmilisen 1614-1679. Båda kartorna utgår från en ny mall som jag har lagt ned mycket tid på att färdigställa. Jag påbörjade arbetet redan när jag skrev sidan om Holstein-Gottorp för 1,5 år sedan, men valde till sist att återanvända en gammal mall eftersom det blev för mycket jobb. Nu när jag arbetar med danska lantmiliser behöver jag dock kartor som visar regementsindelningen så jag återupptog arbetet med mallen.
Den stora fördelen med den nya mallen är att den är mer ”högupplöst” och visar gränser och strandlinjer mer detaljerat. Och Slesvig-Holsteins västkust visar nu den historiska kustlinjen och inte den moderna. En annan detalj är förstås att Danmark öster om Fyn inte har suddats bort från kartan.
Vad som inte syns på de kartor som jag har lagt till nu är att mallen även inkluderar högupplösta gränser för Sveriges tyska besittningar. Detta är något som jag kommer att ha stor användning för i kommande projekt på hemsidan.
Hav och sjöar har dessutom blivit ljusblått istället för den mellanblå nyans som jag tidigare har använt mig av på mina kartor. Så gott som alla andra kartor kör med ljusblå färg för detta och jag får väl följa med strömmen. Planen är att alla kartor på min hemsida ska succesivt revideras. Det är också min förhoppning att utöka den nya mallen så att den omfattar hela Tyskromerska riket. Men skulle det bli för mycket jobb så kan jag alltid använda de gamla mallarna.
