Under den gångna veckan har jag varit fullt sysselsatt med att uppdatera mina förteckningar av bevarade fanor. Anledningen är Leif Törnquists bokserie från 2015-2022 som innehåller bilder (och identifieringar) av många av de fanor och standar som finns i ryskt och danskt förvar. I synnerhet den sista boken ”Fanor och standar vid värvade förband 1686-1815” har varit väldigt värdefull och nu gjort min sida om värvade regementens fanor betydligt mer intressant att titta på. Tidigare var det ju mest en förteckning av ”okända infanteriförbands” fanor som saknade närmare beskrivningar än deras färg.
Förutom bilderna är också Törnquists identifieringar av stort intresse eftersom de ofta skiljer sig från dem man hittar i Höglunds bok. Bilden ovan föreställer kompanifanor som Törnquist har identifierat med Elbingska regementet medan Höglund har identifierat dem med Stralsunds garnisonsregemente (och han har granater i samtliga hörn i sin rekonstruktion av fanan). Fanorna som Törnquist har identifierat med Stralsunds garnisonsregemente har Höglund angett som Wismars guvernörsregemente. Det senare regementets fana har Törnquist identifierat med den som Höglund har angett som Bremiska infanteriregementet. Bremiska regementet har Törnquist gett de fanor som Höglund har identifierat med Elbingska regementet. En ganska rejäl rockad har ägt rum och Törnquist själv har under bokseriens gång ändrat uppfattning om åtminstone två fanor så det finns risk att ta fel om man inte dubbelkollar regementena i hela bokserien.
Och nu till något helt annat…
Den här bildan fick jag mejlad till mig förra veckan av en antikvarie från Östergötlands museum som undrade ifall jag hade något information om den. Min kunskap om trummor är dock inte särskilt omfattande. Men förutom det uppenbara att den kommer från Karl XI:s tid så tyder det svarta och röda flammorna att den kommer från Östergötlands regemente som hade dessa uniformsfärger enligt m/1675 och bar dem fram till 1692 då den blågula enhetsuniformen infördes. Östgötarna var dock inte det enda regementet med rödsvarta uniformer. Det fanns ytterligare fyra regementen med den kombinationen:
Biuggs dragonskvadron (Västkusten)
Rikskanslerns dragoner (Baltikum)
Rikskanslerns livregemente till fot
Koloniregementet (rekryterat i Skåne för garnisonstjänst i Baltikum)
Men dessa var kortlivade eller baltiska förband som sattes upp under skånska kriget. Och med tanke på att trumman hamnade i Östergötlands museum så får väl en östgötsk proveniens anses som mest trolig.
Fler bilder på karolinska trummor finns i det här inlägget.
