I förra inlägget visade jag närbilder Stawerts Düna-målning och tog upp hur han avbildade hattarna. Jag berörde dock inte frågan om hur pass tillförlitlig hans målning är. Som bekant hade hela infanteriet med undantag för Livgardet fortfarande karpuser trots att Stawert enbart avbildar svenskar iförda hattar. Tidigare har jag spekulerat i att Stawert kan ha utgått från Livgardets uniformer när han målade infanteriet eftersom han var baserad i Stockholm och därför bör ha varit bekant med deras uniform. Men efter att ha tittat närmare på Stawerts målning har jag blivit övertygad om att han har använt en teckning av Johan Lithén som förlaga.
Den teckning av Lithén som jag tror är förlagan till Stawert finns i planschbandet i ”Karl XII på slagfältet”. Han verkar dock ha gjort flera teckningar eftersom en annan avbildning av samma slag går att se på sidorna 32-33 i boken ”Swedish Weaponry Since 1630” av Bengt M. Holmquist och Birger Gripstad från 1982. Hur som helst skildrar teckningen från ”Karl XII på slagfältet” exakt samma skede av slaget från Düna och från samma perspektiv som på Stawerts målning. Detta behöver inte i sig betyda att de är beroende källor eftersom det finns goda estetiska och pedagogiska skäl till det valet. Men även landskapet och alla byggnader är identiska. Slutligen så har de även avbildat Västerbottensbataljonen i förgrunden på exakt samma sätt. Den vänstra halvan håller pikar och musköter rakt upp medan den högra delen fäller ned pikarna och avfyrar sina musköter. Man kan säga att bataljonen gör ”vågen”. Detaljerna i Lithéns teckning är dock så små att man behöver förstoringsglas för att studera dem och jag kan bara se pikar som fälls ned och inte musköter som avfyras. Men alla dessa likheter kan rimligen inte bero på tillfälligheter.
Lithéns västerbottningar gör vågen
Den enda stora skillnaden som jag kan se är att Stawert har klämt in en extra Västerbottensbataljon mellan den som gör vågen och Upplands grenadjärer. Huruvida detta är historiskt korrekt eller inte kan jag inte svara på, men enligt kartorna i ”Karl XII på slagfältet” så skulle den andra västerbottensbataljonen just ha landstigit på andra änden av slagfältet när sachsarna anföll för sista gången, så det verkar osäkert ifall de skulle ha hunnit ta plats i slaglinjen innan slaget var över.
Till skillnad från Stawert deltog Lithén i Karl XII:s fälttåg. Som fortifikationsofficer hade han uppdraget att rekognoscera landstigningsplatser inför slaget vid Düna som han också deltog i. 1705 återvände han hem till Sverige och ägnade sig då att rita kartor och teckningar över Karl XII:s slag. Med tanke på hans personliga insats vid Düna lär det väl inte ha dröjt länge innan han illustrerade just detta slag. Jag skulle därför tro att hans teckning fanns tillgänglig för Stawert när han år 1707 fick uppdraget att måla slaget vid Düna.
Om Lithén var Stawerts källa så kan det ha varit därifrån Stawert fick idén att måla svenska fotsoldater med hatt istället för karpus. Detaljerna i Lithéns teckning är otydliga och öppna för tolkningar, men jag tycker mig ändå se att manskapet i Västerbottensbataljonen bär karpus. Upplandsgrenadjärer ser dock ut att ha vidbrättade hattar i likhet med kavalleriet. Men med lite god vilja kan man kanske ändå tolka dessa som ett försök att avbilda karpuser sedda ovanifrån. Det är emellertid fullt begripligt att Stawert, ifall detta var hans källa, tolkade Lithéns huvudbonader som vidbrättade hattar.
Upplands grenadjärer
Intressant nog så tycks kavalleriet, och till synes även infanteribataljonen, ha trekantiga hattar i den andra teckningen av Lithén. Kanske var inte heller ögonvittnet Lithén så pålitlig när det gäller sådana här detaljer som avbildades flera år efter att händelsen hade ägt rum.
Den andra Düna-teckningen av Lithén
Säkra belägg för existensen av trekantiga hattar i den karolinska armén återfinns dock i Daniel Grundells bok ”Nödig Underättelse om Artilleriet till Lands och Siös” som publicerades 1705. Grundell var en artillerikapten baserad i Karlskrona när boken gavs ut så han borde ju gå att lita på.
En beskärd bild som är tagen från Meddelande XV från Armémuseum (sid. 22). Hela bilden går att se i Erik Bellanders bok (sid 227)
Lithén gjorde en lång rad teckningar, bland annat de som ingår i KB-manuskriptet D 768 (ett verk som skildrar kriget i Kurland och Litauen 1702-03, men inleds med en teckning av Dünaövergången). Ett annat exemplar finns i RA (Manuskriptsamlingen) och är digitaliserat och ett tredje i RA, M 1375. Det är om detta manuskript som Lewenhaupt fäller en sur kommentar i sin berättelse, d.v.s. att det enligt titeln skildrar kampanjerna under Stuarts tid som guvernör – fast denne (till skillnad från Lewenhaupt själv) inte var personligen närvarande vid ett enda tillfälle.
Tre av Lithéns teckningar i D 768 är också återgivna av Quennerstedt i del X av KKD (till Nils Posses journal).
Att Stawert målade efter Lithéns förlagor nämns för övrigt i ”Kungl. Fortfikationens historia”, del 6:2, s. 572.
Kan nämnas att Karl XII i Maj (Lais) före Düna-övergången skrev till Krigscollegii att manskapet skulle förses med karpuser. Visserligen var de dyrare, men bättre än hattarna enligt honom. Beslutet hade föregåtts av en önskan från ”Överstarna” att förse manskapet med hattar. Hur långt de i sin tur skridit till verket med sina hattuppköp före övergången är oklart, men tydligen var det dags att stämma i bäcken.