Utdrag från källor om Riksänkedrottningens livregemente, Skånska ståndsdragonerna och ryska armén

Magnus Lindskog har bidragit med ytterligare utdrag från källorna så det blir ett extra blogginlägg idag. Det ordinarie inlägget kommer först nästa vecka och lär nog redovisa uppdateringar på hemsidan som en följd av detta

Först ut är Daniel Bildts regemente som sannolikt är Riksänkedrottnings livregemente till häst och inte skånska ståndsdragonerna som han blev överste för i juni 1716. Uniformsuppgifterna för skånska ståndsdragonerna 1716 redovisas sedan och de avviker från Höglund genom att ange gult foder istället för blått. Som avslutning kommer sedan en svensk krigsfånges beskrivning av den ryska armén (tydligen förekom det violetta unifomer!).

Riksänkedrottningens livregemente till häst

Datum Ystad 18 Januarius 1716
Resolution uppå Öfwerste Bildts Memorial
Kongl. May:tz Nådiga Resolution uppå Öfwersten Daniel Bildts underdånige Memorial gifwen Ystad d: 18 Januarij 1716.

1.
Såsom Öfwersten sig uti underdånighet förfrågar, antingen fodret af lijfråckar ock kapparne för Regemente skall wara blått eller gåhlt, ock antingen knapparne ock spännen skohle wara af Messing eller theen, så will Kongl. M:t sig således deröfwer hafwa förklarat, at fodret så wähl under Råckarne som kapparne skall wära blått och knapparne samt spännen af messing.

2.
Betreffande Öfwerstens underdånige förfrågan antingen wästarne skohle wara af skinn eller af kläde ock i fall af det senare af hwad färg de skohle wara, så will Kongl. M:t at wästarne skohle wara af läderfärge kläde.

3.
Till byxor samtycker Kongl. M:t uppå Öfwerstens giorde förställning at goda bockskinn kunna tagas, börandes öfwer hela munteringen ett prof förfärdigas, ock för Kongl. M:t upwijsas.

4. 
Och som Öfwersten uti underdånighet anhåller at han intet måtte wara bunden at upphandla denna Regementz munteringen på wissa ställen eller wid något wist manufacturie utan at det måtte måtte lemnas honom fritt at handla, hwarest han finner bästa wahrorne ock bästa prijset, så will Kongl. May:t dertill i nåder hafwa samtyckt.

5.
/…/”

https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0039179_00224 f
Källa: Riksregistraturet, SE/RA/1112.1/B/684 (1716)

Skånska ståndsdragonerna

”Capitulation med Öfwerste Bildt ang:de det Skånska Dragone Regementets munterande
Wi Carl p.
/…/
För hwar Dragon wid Regementet anskaffas en blå klädes kappa, en blå klädesrock en klädes wäst 1 p: skinböxor, 1 p: handskar, 1 p: stöflor 1 p: sporrar 1 carbinrem med hake och beslag 1 gehäng 1 Patronkök 1 hat med silfwer gallon omkring 1 halsduk 1 skiorta 1 p. skor 1 p strumpor 1 sadel med Eschabraque förbögel holster Rygstycke stegbögel läder jordar, bezel och alt tilbehör [o.s.v]
/…/

Not: wid Öfwerste Bildts profmontering praes: d 6 Junii 1716.
Klädet blifwer betre både til färg och godhet.
Den flik som sitter wid knapparna måtte sätjas under knaphålen. Fodret skal blifwa gålt.
Axelremmen af kläde som uppehåller Carbin remmen skal på begge sidor så giöras, at knappen sitter upåt närmast kragen.
Sömmen sidan och kring armarna blifwer dubbel. Wästen skal blifwa blå och fodrad med sådant lärft som nu är derunder.
Uppå Råcken giöras armarna ypne med 3 knappar. Upslagen på Råcken blifwa mindre.

https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0039179_00912
Källa: Riksregistraturet, SE/RA/1112.1/B/684 (1716)

Beskrifning om Ryssland (år 1713)

Wälmente påminnelser wid de af H:r Secreteraren Malm författade curieusa anmärkningar om Ryssland.

s. 356-364
IV. Capitel 3:o Om dess nu wahrande Milice och dess indehlning nembl:n i Infanterie och Cavalleri hwar wid jämbwähl om Artell. och Ingenieur kånsten skall tahlas.
Jag tänckee nu tahla om siälfwa myckenheeten eller antahlet af Zarens nu wahrande Milice, och det i anledning af den der åfwanföre redan giorde indehlning, neml:n 1:o Infanterie 2:o Cavallerie, hijt höra dess Callmucker tartare och Cossaker. 3:o Artillerie och 4:o Ingenieur betiänte.

1:mo Till Infanterie höra fölliande Regementer.
1:mo Zarens Gvardie nembligen dee fyra Regementer Prebeofenskj, Semenofskj, Ingermanlänskj och Astrakanskj. Dee 2:ne första äro i Zarens ungdom uprättade, men dee 2:ne seenare ey förr än sedan krijget med Swerie begyntz, dee giöra nu denna tijden till sammans Ett antahl af 6000 Man

2:o La Fortz regemente, som bär nampn af den tillförrenne omrörde Favoriten och General Admiralen La Fort 1500:_

3:o Buterskj Regemente Commenderad tillförrene af General Gordon 1500:_

4:o Narfvskj regemente är under dätta Krijgetz wahrande uprättat 1000:_

5:to Petersburgskj Regemente, blef oprättat då Zaren 1703 Nyen Skantz intog, och siälf första steenen lade som skulle till Pettersburgz grund tiäna. Detta Regemente blef då af dee andra Regementer uthwalt, och dhe bästa karlar uthtagne 1200:_

6:to Schlusselburgskj Regemente, sammaledes då Nötheborg intogz 1200:_

7:mo Det Elbingska Regemente, uprättat 1710, då samma Fästning eröfrades 1000:_

8:o 4 Regementer Granadeurs af hwilcka 2:ne äro i Pommern och 2:ne till Finland Commenderade, tillsammans 5000:_

9:o Furst Menschekofs Regemente som 1712 är uprättat 1200:_

10:o Föruthan dätta Manskap, så är hwart Gouvernemente i Ryssland, tilldeelt wisse Regementer at uthgiöra; af hwilcka fast een dehl Landskapens Nampn behålla, neml. Moscofska, Casanska, Astrakanska, Siberska, Bielogordska, Smolenskoske, Assofska, Nisna, Novoragska, Pleskofske, Kiofska, Rigska etc. Dee endra måste doch åhrligen nampnen effter dee derwid Commenderade Öfwerstars ombytning Changera och kunna sålunda ey så ordenteligen som dee förra Nampngifwas, dee giöra tillsammans åth minstonne 30000 Man

Summa af Infanter: 49600 Man

Här äro wähl Regementerne af Infanteriet upräknade, men så betyga derhoos, dee i Ryska tiänsten warande Officerare, det Zaren wärckeligen, enär det Manskap som i alla Fästningar, wid armeerne i Tyskland Ukrine och Lijfland nu befindteligea äro, räknas meer än 60 á 70 tusende Man Infanterie på beenen hafwer. Nu 1713 om wåhren woro effter General-berättellse 95 Infanterie Regementer, hwilka alla dock ey fullkomliga eller nog Completa räkna kunnas.

Zarens Guardie är på Marcherne till Häst som annat Cavalerie, men då dee fächta skohla så styga dee neder och giöra Soldate tiänsten.

Fötuthan dee åfwannemmde 4 Regementer Granadeurer, så har hwart Regemente Infanterie sitt Compagnie Granadeurer, hwilcka ifrån dee andra Soldater skilde äro, genom det at dee ett särdehles teckn på hufwudet bära, hwilcka Granadeur Myssor kallas, det gifwes, så af främmande Fiender, som och dee   Zarens tiänst wahrande tyska officerare, Ryska Infanteriet det låford, at dee nu denna tijden wähl inrättade och i god ordning stälte äro, at dhe utj Monderingar, Exercitier, och andra Krigzöfningar kunna lijknas wid annat Infanterie i Europa.
2:o Cavalleri. Zarens Cavallerie består af Dragouner hwilcka han meer nyttiga än Ryttare finner at bruka, effter dee så till häst som foot fächta kunna, och det i anledning, af den Frantzöske Maximen, hwilcka jämtwähl i Krijgetz begynnelse ey af annat Cavallerie än Dragouner, sig wetat i Fälttågen at betiäna. Dätta Zarens nuwahrande cavallerie är jembwähl wid dätta Krijgets begynnelse och under der warande uprättat. Till at så noga Regementerne Specificera, är mig omöyeligit, effter iag dem ey alla på een hoop sedt, och uthom dess äfwen så swårt är at een Lista af Cavallerie som Infanteri gifwa, effter dee och Åhrligen ändras och Nampnen ombyta, dock kan iag Läsaren försäkra, at effter deras uthsagu, som antingen siälfwa i Zarens tiänst warit engagerade, eller och wid armeerne som Ministrer fölgdt, deras principalers Interesse at bewaka, det ryska Cavallerie, till det ringaste bör räknas wara ett antahl af 40000 Man

Af hwilcka Furst Menschekofs, jempte Fältmarskalcken Scheremethofs Regementen Och så kallade LijfDragouner, räcknas för dhe anseenligaste, bäst Monderade och med dee skiönaste hästar försedde äro. Men så stoort Låford det ryska Infanteriet förtiänar, så slätt beröm tillägges des cavallerie, och det mäst för den Orsaak, effter dee ryska Dragouner, som elliest wähl Monderade och på det tyska sättet klädde äro, af ganska slätta hästar berijdas, hwilcket och swårligen, om ey i längden, står i ryssland at ändras, emädan dätta landet kastar ifrån sig ey annat än små hästar, och den ryske gemene Man är därhoos wahner, at hårdt deras hästar Strapezera, så at och, när dee goda hästar af dee Swänske till byte bekommit, dee dem ey länge achta kunnat. Man har häraf Exempel, i det af dee wid Pultafska actionen, så många tusende eröfrade ryttare och Dragoune hästar, ganska fåå mehra finnas, uthan äro dee den påfölliande winteren mäst ruinerade och förstörde. Jag håller för een stoor fördeel at då man den ryska machten attaqvera will dess Cavallerie, om möyeligit är först angrijpes, efter man dem lätteligen twinga kan att ryggen wända, och ey sedan så swårt meera dess Infanterie at öfwerända kasta. Till ryska Cavalleriet böra och räcknas, dee wanskaelige och ochristna Callmucker, Tartare och Cossaker, hwilcka med den ryska arméen föllia, till at Land skiöfla, folck i Älende föra och af dhe frija Slavar giöra. Föruthan det, at dee den mästa machten äro, hwilcka Zaren emot dee Crimske tartare och turckar i Fält förer; Så har och Zaren dem till stoort antahl först i Krijgetz begynnelse, emot Swerie bruakt, dhe hafwa och i Påhlen medfölgt, men ett slätt Nampn effter sig lämnat. Af dätta flychtige Manskap kan Zaren een stoor myckenheet i hoop bringa, så at honom ey swårt är, om han will, een Macht af 60 á 70 tusend och mehra på benen ställa. Men som Zaren funnit at denne hopen storligen dee andra des Troupper till hinder i Fält warit, dem medelst det brukeliga skiöflande och plundrande all profwiant och fourage betagir, stoor Oordning förorsakat, och dess uthom den öfriga Milicen illa berychtade giort, så brukar han dem sällan nu emot Swerige, och Emplojeras dee eij åftare, än då Fångar skohla bringas eller kunskap inhämptas. Den öfriga deras tiänst anwändes dee Crinmska Tartare och den Påhlniska eller Turckiska nationen, som förr är sagt, at bestrijda.

3:o Artillerie /…/


s. 399-400
3:o deras Liverie och klädebonad. Det har den Ryska Milicen ey förr är 1702 lijtet för Nötheborgz intagande ombytt dess förra sätt at sigh kläda, och giordes begynnelsen med dee Swänskas kläder, som Ryssarne fingo till byte wid dee små i Lijfland och Ingermanland håldne träffningar. Dee hafwa alt sedan den tijden meer och meer utj Propreté tilltagit, kunnandes man nu een Rysk Soldat och Dragoun ifrån en uthländsk, i anseedne till dess klädebonad och uthrustning ey skillia. Det kläde den ryska Soldaten till Liverie har, är tämmeligen gådt, hwilket een dehl i Muscou giöres, een dehl ifrån Hålland och Engeland förskrifwes.
Den Ryska Milicen är och med gådt gewähr och dee öfriga Mounderingz Sorter försedder, hwilcka till största dehlen nu i Muscou förfärdigas och resten ifrån dee twenne åfwannnemde Länder hämptas. Det blef jämwähl i Krijgetz begynnelse gewähr i Saxen giorde. Ryska Liveriet är mångahanda till färgen, och har Prebozenska Regemente Gröna råckar med röda Opslag; Det Semenofska har Blå råckar med röda Opslag och så wijdare. Man finner Regementer, som hafwa hwijta, röda, grå, guhla och Fiolletta kläder, och har mäst hwart Regemente sin egen färga. Deras kläder och Mounderingz Sorter att bijbehålla, blijr, som förr är sagt, Månadteligen af den till Gemeene Man uthdehlter löhn, afdragen. Man seer och een stoor dehl af den ryska Milicen, Swänskt Gewähr och Mundering draga.

Källa: L. J. Malm, ”Några anmärkningar angående det Ryska rijkets nuwarande macht och styrkio, i anseende till myckenheten af manskap, landets fruchtbarhet (etc.)…” Upsatte under dess fångenskap åhr 1710, 1711, 1712 och 1713. Manuskriptsamlingen, Manuskriptsamlingen, SE/RA/760004/79 (Bild: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/R0000462_00001 )

Publicerat i Uniformer | Lämna en kommentar

Danskar, sachsare och drabanter

Grenadjärkåren 1702-1706
Grenadjärkåren 1706-1709

För två veckor sedan slet jag hårt för att bli klar med sidan om det danska infanteriet men nådde inte ända fram. Man skulle kunna tro att jag nu är helt klar med den sidan. Men nej, det blev återigen intensivt arbete och återigen nådde jag inte ända fram. Livgardets patronväskor har nu fått ett kungligt monogram och jag har nu två uniformsikoner för grenadjärkåren. Två stycken återstår och jag kommer eventuellt att fixa lite till med dem som är ”klara”. Jag funderar nämligen på om jag ska inkludera de uppgifter av okänd proveniens som jag nämnde i ett tidigare inlägg.

Livgardet 1707-1713

Så vad har jag gjort de senaste veckorna? Faktiskt ganska mycket. Karoliner-delen har blivit ommöblerad så att den danska och den svenska armén har brutits ut ur armésektionen och fått egna sektioner på hemsidan. Anledningen är att dessa delar av hemsidan lär växa i framtiden och nu när jag skulle uppdatera alla bildlänkar så att de går till mina nya danska uniformsikoner, så valde jag att göra ommöbleringen samtidigt så att jag slipper göra samma arbete två gånger.

Dessutom fick jag ett mejl från Magnus Lindskog som hade gjort några fynd i arkivet. Bland annat en källa som berättade vilka uniformsfärger de sachsiska regementena hade i Stettin år 1715. Detta resulterade i att jag fick göra en minirevision av sidan om sachsiska infanteriuniformerna för att inkludera dessa uppgifterna samtidigt som jag möblerade om lite som en förberedelse för framtida uppdateringar (fanor!). Även kavallerisidan behöver samma behandling, men jag har inte hunnit med det.

Kontentan av de nya sachsiska uniformsuppgifterna är att de bekräftar Höglunds version istället för Daniel Schorrs för några regementen där de har avvikande uppgifter. Och när jag reviderade de sachsiska sidorna ifjol valde jag att konsekvent följa Schorr, så nu måste jag som sagt göra en minirevision.

Sedan hade Lindskog även uppgifter om Drabantkåren och livskvadronesn uniformer år 1716. Bland annat ett tygprov som visar en blå nyans som är väldigt mörk, snarae marinblå än den vanliga mörkblå karolinska färgen. Men det är inte helt säkert att fotografiet ger en rättvis bild av den aktuella tygprovet ser ut i verkligheten

Här nedan följer Magnus Lindskogs arkivfynd tillsammans med ”översättning” för dem som i likhet med mig inte är så bra på att läsa gammal handstil.

”.. Sächsischen Trouppen sind den 9 May 1715
folgende Regimenter ins laager bey Stettin
eingerücket.

.. Cavallerie
1. dass Leib-Regiment Dragonner – roth und weiss Montiret
2. das Leib-Regiment Corassiers – auch roth und weiss
3. Gen: Lieut: v. Schmettau reg:t Drag. – bleumerant und Roth

..Infanterie
1. der Königin Regiment – roth und Coleur de paille
2. das Weissenfelsche Regiment – roth und grau
3. das Fürstenbergische – roth und blau
4. das Chur-Printzische – roth und Schwefel gelb”


Källa: (Arkiv Digital) – Tyske Kancelli Udenrigske Afdelning (DK) 6 (1715-1716) Bild 1590 (AID: v258796.b1590)

”Uträkning på det blå kläde och foder som er-
fordras, til undernembde munteringar, och hwad det
utj penningar sig kan belöpa, följandes här hoos prof
så wäl til det blå, som och til det foder, som blifwer
Chamoifärga

373 FrijRyttare till kappa och råck a 14 alnar
hwardera och 9 daler alnen
D:o gådt dubbelt chamoi Boij til foder, 2 2 al-
nars bredd til kapa och råck a 10 al: hw:
NB: till väst och byxor tages intet, utan blifwa af skinn

30 st: underofficerare til kappa och råck a 14 alnar hwar-
dera och 9 daler alnen
D:o til kappa och råck foder, gådt dubbelt cha-
moi Sarge a 2 al: bredd och 10 al: hwardera
NB: til wäst och byxor yages intet, utan blifwa
af skinn

12 Drabanter til kappa, råck, wäst och byxor a 17
alnar hwardera och 15 D: alnen
D:o blått foder till kappa råck och wäst

12 Vice Corporaler til kappa, råck, wäst och byxor
a 17 alnar hwardera och 15 dal. alene
D:o blått foder, til kappa råck och wäst

12 Corporaler til kappa, råck wäst och byxor a
14 alnar hwardera och 15 daler alnen
D:o blått foder till kappa råck och wäst

4 med Quartermästare och adjutanter til kap-
pa råck wäst och byxor a 17 alnar hwar-
dera och 15 daler alnen
D:o blått foder, til kappa råck och wäst
2 Lieutenanter til kappa, råck, wäst och by-
xor a 17 alnar hwardera, och 15 D: alnen
D:o blått foder, til kappa råck och wäst.

1 Capitaien Lieutenant, til kappa råck wäst
och byxor a 18 alnar och 15 D. alnen
D:o blått foder, til kappa råck och wäst


Effter åfwannembde prof, utsees färgerne
men klädes godhet swarar emot prijset:
fra Grefv. v. d. Noth til Baron

Gördtz dat: Gottenburg d: 14/25 Dec 1716″

Källa: (Arkiv Digital) – Tyske Kancelli Udenrigske Afdelning (DK) 6 (1715-1716) Bild 3010 (AID: v258796.b3010)

Publicerat i Uniformer, Uppdateringar på hemsidan | Lämna en kommentar

Reviderade danska infanteriuniformer

Just nu är jag på resande fot så det får bli ett kort inlägg. Men innan jag reste iväg försökte jag bli klar med revisionen av sidan om danska infanteriuniformer. Jag nådde inte ända fram till mål, men jag publicerade den nya sidan ändå. Det som inte hanns med var Grenadjärkåren som inte har fått några nya bilder och Livgardet som saknar detaljer på sina patronväsklock samt lite annat småfix. Planen är att få allt detta fixat (tillsammans med en reviderad kavallerisida) före mars månads utgång.

Publicerat i Uppdateringar på hemsidan | Lämna en kommentar

Sidan om dansk-norska arméns organisation ”klar”

Ja, då har jag äntligen bytt ut min gamla sida om dansk-norska arméns organisation. Den nya slutar dock vid år 1709, åren fram till 1730 får vänta till etapp 2 som jag tänker ta under sommaren. Den norska organisationen har inte blivit uppdaterad överhuvudtaget utan redovisar fortfarande bara läget 1716-1718. Norrmännen får vänta till slutet av 2024 innan även de har fått perioden 1670-1730 redovisad. Kanske förlänger jag tidsperioden för båda länderna till införandet av utskrivna ”nationella” regementena år 1614 respektive 1628. Vi får se om jag orkar med detta.

Jag har även skapat en ny sida som redovisar historik och organisation över de danska hjälpkårerna 1689-1714. Det hade nämligen blivit alldeles för maffigt att inkludera dem i den reguljära organisation-sidan. När jag blir klar med de nya uniforms-ikonerna ska jag försöka få in dem på denna sida också så att all information om hjälpkårerna finns samlad på ett ställe.

Slutligen har jag uppdaterat sidan om danska fälttåg. Längst ned på den har jag lagt till en detaljerad redovisning av den danska arméns disposition under kriget 1700. De danska regementenas olika bataljoner var ofta inte samlade på samma ställe så tabellen ger inte en rättvis bild i det fallet. Färgschemat på denna sidas tabell och de övrigas har också förändrats så att hela Tyskland inte längre är en och samma färg. Slesvig-Holstein & Oldenburg har nu en egen färg och likaså har Bremen-Verden, Mecklenburg & Pommern en annan färg. Resten av Tyskland har fått en tredje färg.

Med detta överstökat ger jag mig nu i kast med att uppdatera uniformssidorna. Jag kommer att skjuta upp planen att skriva en sida med allmänna fakta om danska uniformer eftersom jag inte kommer att hinna med det, utan det får vänta till etapp 2. Så jag kommer därför att avrunda etapp 1 med att bara göra om de danska uniforms-ikoner och ändra de tillhörande texterna. Detta kan inte vänta för jag har nämligen vid en närmare granskning upptäckt att Karsten Skjold Peterson har gjort ganska många förändringar i uniformstabellerna i sin bok från 2014 jämfört med den från 2005.

Publicerat i Statusrapporter, Uppdateringar på hemsidan | Lämna en kommentar

Danska artilleriuniformer

Jag håller på med en revision av de danska sidorna, vilket jag kanske har nämnt vid något tillfälle. Jag hade inte utlovat några större förändringar av själva uniformerna eftersom jag trodde inte att Karsten Skjold Petersens uppgifter i boken ”Kongens klæder” (2014) skulle skilja sig från mina tidigare källor, nämligen hans gamla bok ”Den danske hærs uniformer i 1700-tallet” (2005) och hans artikel ”Artilleriets uniformer indtill 1815” (2008) som han ordagrant kopierade och gjorde till ett kapitel i den nya boken. Men i uniformstabellen hade han faktiskt gjort en liten korrigering. Istället för att både danska och holsteinska artillerikårerna hade violetta uppslag och mörkblå benkläder (byxor & strumpor) 1711-1716, så hade hade den danska kåren mörkblå uppslag & benkläder 1710-1716 medan den holsteinska kåren hade violetta uppslag och benkläder 1714-1716 (perioden innan okänd).

Detta var ett kritiskt fel som jag var tvungen att åtgärda omedelbart. Så jag gjorde klart min nya utökade sida om det dansk-norska artilleriet som nu omfattar både uniformer (1675-1730) och organisation (1670-1709, än så länge). Uniformsdelen översattes till engelska och uniformsikonerna byttes ut på alla mina sidor om fältslag.

Bilden ovan visar de fastställda uniformsförordningar som alla tre dansk-norska artillerikårer skulle följa (osäkerhet råder om m/1709, men troligen var den röda rocken bara en överrock i stil med en pajrock och inte den ordinarie uniformsrocken. Fast det som anges i en förordning är inte nödvändigtvis det som faktiskt delas ut. Sedan tidigare var det känt att det fanns gott om mörkblått kläde tillgängligt när m/1711 infördes och att artillerikårerna troligen använde detta istället för violett. 2005 tycktes dock Skjold Petersen ha trott att artillerikårerna blandade båda färgerna, men 2014 är det bara mörkblått som gällde (åtminstone för den danska artillerikåren).

Så vad får det här för konsekvenser för tennsoldatsmålare och illustratörer som vill avbilda kända slag från stora nordiska kriget? Ja, troligen var det m/1709 som användes i slaget vid Helsingborg. Holsteinska artillerikåren hade fått ut blå rockar med röda uppslag samt en ”regnrock” med de omvända färgerna redan 1701. Av de fyra artillerikompanier som deltog i skånska fälttåget kom tre från Holsteinska kåren och endast en från Danska kåren. Den sistnämnda kåren uppges ha fått röda rockar med mörkblå uppslag 1710, men det skedde troligen efter slaget vid Helsingborg då hela armén nyutrustades.

Jag har inte lyckats luska ut vilka kårer som utgjorde fältartilleriet i slaget vid Gadebusch, men det var normalt Holsteinska kåren som hade den uppgiften. Dess uniform är okänd för 1712 medan den danska fortfarande hade mörkblå uppslag. Jag har avbildat danska artilleriet vid Gadebusch med mörkblå uppslag eftersom den danska kåren kanske deltog och/eller så hade holsteinska kåren kanske mörkblå uppslag.

Under fälttåget i Pommern 1715 kom fältartilleriet helt och hållet från den Holsteinska kåren som då bar violetta uppslag, så det blev mitt val för slaget vid Stresow. Helt säkert är dock inte detta heller. Artilleriet vid Stresow stod visserligen under danskt befäl, men kanske bidrog preussare och sachsare också med artilleri. Det är också möjligt att artilleriet utgjordes av regementsartilleri och dessa bemannades av lantmilissoldater som hade helt andra uniformer.

Sammanfattningsvis så råder det mycket större osäkerhet om artilleriuniformerna än vad jag skulle önska. Men jag känner mig ändå hyfsat trygg med de val jag har gjort på min hemsida.

Sidan om artilleriet fick alltså en smygpremiär den här veckan. Jag är också så gott som klar med sidan om danska arméns organisation (fram till 1709) och en ny sida om danska hjälpkårer. De behöver bara lite småfix så är de färdiga. Sedan är det en ny sida om danska uniformer i allmänhet som behöver skrivas innan jag kan börja revidera uniformssidorna för danska infanteriet och kavalleriet. Trots att jag har arbetat väldigt intensivt de senaste veckorna har jag inte kommit så långt som jag hade önskat. Det är fortfarande mitt mål att bli klar med etapp 1 innan vintern är över. Men det målet ser ut att vara väldigt optimistiskt.

Arbetet med den danska arméns organisation har inte varit så lätt som att bara kopiera det som står i danska generalstabsverket. Detta verk har mängder av mycket detaljerade och ibland mindre detaljerade beskrivningar av organisationen. Men uppgifterna är utspridda över hela verket och när man sammanför dem hittar man detaljer som diffar på ett oförklarligt sätt (ibland på samma sida!). Jag funderar därför på att besöka krigsarkivet igen och fotografera sidorna i ett annat verk om den danska armén för att få en klarare bild av organisationsförändringarna.

Publicerat i Uniformer, Uppdateringar på hemsidan | Lämna en kommentar

Moderna illustrationer av danska uniformer

Bild från Otto Vaupells bok ”Den Danske Hærs Historie Til Nutiden Og Den Norske Hærs Historie, Indtil 1814” (1870). Dessa uniformer för Livgardet och Grenadjärkåren anges vara från 1703.

I illustrationer av den danska arméns uniformer omkring år 1700 är det vanligen två regementen som brukar bli avbildade: Livgardet till fot och Grenadjärkåren. Dessa regementen är inte representativa för den danska armén som helhet utan de väljs ut eftersom deras praktfulla uniformer sticker ut ur mängden, Eller gjorde de det?

För åtminstone Livgardet så är det förmodligen frågan om ett gammalt missförstånd som lever krav på grund av illustratörernas vana att kopiera äldre verk. De iögonfallande röda dekorationer som bildar en ”stege” på Livgardets gula rockar kan nämligen i verkligheten ha varit en betydligt mer anspråkslös förstärkning av knapphålen. Varken Karsten Skjold Peterson eller Lars-Eric Höglund nämner något om en röd ”stege” på livgardesrocken. Torstein Snorrason tror inte heller på det, men kommenterar ändå det eftersom de är så frekventa i illustrationer:

Private guardsmen are shown in several regimental works in
yellow coat with red ladder work on the breast. Such ladder work
is also found on certain contemporary French Household
regiments, and can of course have been copied in Denmark after
Christian 5’s visit to Louis XIV. But a more probable explanation
is a misinterpretation of what should be red buttonhole reinforcement.

Den äldsta bilden på Livgardet med röd stege på rocken (1870) som jag känner till är den från Otto Vaupell längst upp och han är ju ökänd för sin höga felprocent. Men eftersom han inte är direkt utpekad av Snorrason, som i andra fall nämner felaktigheter i hans bok, så är kanske missförståndet ännu äldre än så. Otto Vaupells bok, som än idag används som källa av intet ont anande människor, har dock säkerligen ett stort ansvar för att missförståndet har fått så stor spridning. Och en av dem som använde Vaupell som källa var den än mer inflytelserike uniformsillustratören Richard Knötel:

Bild från Richard Knötels Uniformenkunde (band 9). Hela verket publicerades i 18 band 1890-1914.

Men även grenadjärkårens illustrationer innehåller detaljer som är tvivelaktiga. Den äldsta (och samtida) illustrationen är svartvit och avslöjar därför inte vilka färger kåren hade:

Grenadjär från grenadjärkåren vid Christian 5:s halvbror Christian Gyldenløves likfärd 1703. Kopparstick av Andreas Reinhard ca. 1707. Utgivet med nekrolog och sorgtal av Hector Gottfried Masius och Jobs Trellund 1709.

Men en beskrivning från 1709 nämner (förutom röd rock med ljusblå uppslag) förgylld grenadjärmössa, bandolär täckt med gult sammet och silvergalon samt breda silvergaloner vid knapphålen och även silver vid sömmarna.

A contemporary spoke with enthusiasm about the elegant uniforms which these grenadiers received in 1709 (?), “at a time when war with Sweden was imminent”. He says, “that grenadier caps were genuinely gilded and that the price for each of them ran up to 12 rdl.” (Suhm. “Nye Samlinger”, vol II, p.7, E. Holm: “Danmark-Norges Historie 1660-1720”, vol II, p.257): “Frederik 4’s grenadiers were especially famous. They made an imposing impression, when they with dragging swords stoog guard at the doors of the castle’s entries in their red coats with wide silver lace on the buttonholes, with their silver edged bandoleers of yellow velvet and their genuinely gilded grenadier caps, each of which had the value of 2 tdr. of rye. The establishment of the regiment, 1300 men, cost 40,000 rdl, and it was the same year in which there was crop failure in the country. (F.Rist: “Fra Stovlettiden”, p. 227, after Riegels, “Frederik 4s historie”, vol II, p.47, Meyer: “Fredensborg”, p.61 and Suhm: “Nye Samlinger”, vol II, p. 9) Unfortunately, it has not been possible to locate the original source.

Den här beskrivningen, vars ursprungskälla tyvärr inte har kunnat lokaliseras, var uppenbarligen inte känd av vare sig Vaupells illustratör eller andra illustratörer eftersom de ända fram till nutiden har avbildat grenadjärerna utan dessa detaljer. Snarare har detaljer förändrats i en annan riktning av efterkommande illustratörer

Till vänster en grenadjär från Preben Kanniks bok ”Alverdens uniformer” från 1967. Till höger ett okänt fynd från Internet

På bilderna ovan har Grenadjärkårens bandolär och livgehäng blivit mer praktfulla än i Vaupell/Knötel och det är så som jag är van vid att se dem i moderna illustrationer. Bland annat Prince Augusts målningsbeskrivning avbildar dem så. Men detta matchar alltså inte den information som fanns tillgänglig i Torstein Snorrasons artikel som blev publicerad i engelsk översättning 2008 på Daniel Schorrs gamla hemsida. Och när Osprey publicerade två böcker om pfalziska tronföljdskrigets och stora nordiska krigets arméer så hade de inte tagit någon notis om detta utan fortsatt att kopiera äldre illustrationer.

Osprey-illustrationer av Guiseppe Rava från 2021 och 2019.

Notera för övrigt hur Livgardets korrekta blekgula nyans har gradvis blivit en mer fylligare gul nyans för varje ny illustration av Livgardets rockar.

Søren Henriksen som bland annat illustrerade den ovannämnda artikeln av Torstein Snorrason borde ju dock veta bättre än Osprey om hur dessa två regementen bör avbildas, även om han i just den artikeln inte illustrerade Livgardet och Grenadjärkåren. Det gjorde han däremot i en artikel om slaget vid Gadebusch i tidskriften Chakoten 2012. Och ja, Livgardet har inte fått någon röd stege på bröstet och den gula färgen är den korrekta blekgula ”paille” och inte den citrongula färgen som i sentida illustrationer. Men Grenadjärkåren är fortfarande avbildad precis som i Preben Kanniks bild från 1967 trots den skriftliga informationen från Torstein Snorrason om bland annat förgyllda mössor.

Søren Henriksen 2012
Publicerat i Uniformer, Övrigt | Lämna en kommentar

Revision av de danska sidorna påbörjad

Slaget vid Blenheim där danska trupper deltog.

Sent omsider har jag under julledigheten satt igång arbetet med att revidera mina sidor om den dansk-norska armén. Föga förvånande insåg jag att det här kommer att ta tid så jag har beslutat att dela upp det i etapper (istället för att minska ambitionsnivån).

Första etappen kommer att behandla den danska armén under åren 1670-1711. Jag ska få med all uniformsinformation som jag kan finna från den här perioden så att även skånska kriget och (kanske) pfalziska tronföljdskriget är inkluderat. Dessutom ska jag redovisa alla organisationsförändringar under perioden (och det är en hel del). Jag kommer nog att behöva göra en särskild sida som redovisar de hjälptrupper som Danmark skickade till sjömakterna och kejsaren.

Andra etappen är den danska armén 1711-1730. Även här kommer uniformer och organisation att täckas in. Men det är den här perioden som var mest intensiv när det gäller Danmarks deltagande i stora nordiska kriget och min förhoppning är att kunna redovisa varje regementes rörelser under kriget. Av det danska generalstabsverkets 10 band är det 8 som behandlar denna period så det är ganska mycket som ska läsas in för vad som i sammanhanget inte kommer att bli så värst mycket text på hemsidan.

Tredje etappen är den norska armén. Även norrmännen har ett (ofullbordat) generalstabsverk som ger en detaljerad beskrivning av den norska arméns insatser före 1716, och som jag hoppas kunna läsa igenom.

Det blir nog bara första etappen som kommer att bli klar under vintern eftersom jag har andra saker än min hobby att sköta också. Men till dess kan jag bjuda på ett arbetsdokument som jag har använt för att kartlägga vilka danska, holsteinska, preussiska och sachsiska regementen som deltog i slagen vid Blenheim, Ramillies och Malplaquet (det är slaguppställningarna från Osprey-böckerna som jag har samlat på den sidan).

Publicerat i Statusrapporter | Lämna en kommentar

Heidelbergs slottsruin

Framsida

När jag var och reste i Tyskland besökte jag inte bara Höchstädts slott utan även Heidelbergs slott (eller åtminstone det som är kvar av det), en gång tiden sätet för kurfurstarna av Pfalz. Även om slottet inte har några tennsoldater eller någon svensk-koppling (utöver att det var ockuperat av Sverige 1633-1635) så har det en liten koppling till Höchstädts slott.

Ovansida

Höchstädts slott byggdes 1589-1603 av Philipp Ludwig av Pfalz-Neuburg som styrde området och detta slott kom att användas som livgeding åt hans änka Anna av Jülich-Kleve-Berg 1615-1632. Deras son Wolfgang Wilhelm var likhet med föräldrarna fostrad som lutheran men han konverterade till katolicismen. Anledningen var den tronföljdskris som bröt ut i Jülich-Kleve-Berg när dess hertigätt dog ut. Wolfgang Wilhelm gjorde anspråk på dessa territorier som gränsade till Nederländerna. De övriga motkandidaterna var kurfurstarna av Brandenburg och Sachsen, två stater som båda var mäktigare än Pfalz-Neuburg. Men de var också protestanter och som katolik kunde Wolfgang Wilhelm få stöd från Habsburgarna (såväl spanska som österrikiska) och dessutom från Bayern som han hade gift in sig med. Tronföljdskrisen var nära att resultera i ett religionskrig, som tyskarna dock slapp uppleva för ytterligare några år till, men Wolfgang Wilhelm var delvis framgångsrik. Han fick Jülich och Berg medan övriga territorier tillföll Brandenburg (Kleve, Mark och Ravensberg). För den katolska kyrkan var detta också en stor framgång eftersom Wolfgang Wilhelm skulle mot givna löften förtrycka sina protestantiska undersåtar.

Pfalz-Neuburg i lila och Jülich-Kleve-Berg i rosa.

Hoppar vi en mansålder fram i tiden hamnar vi en ny tronföljdskrig som denna gång resulterade i ett fullskaligt europeiskt storkrig. 1685 dog nämligen huvudgrenen av den pfalziska ätten ut och Wolfgang Wilhelms son Philipp Wilhelm stod näst på tur att ärva Kurpfalz. Detta kurfustendöme hade varit en av de viktigaste protestantiska staterna och dess huvudstad Heidelberg huserade ett universitet som var det ledande kulturcentret bland tyska kalvinister. Att en katolik skulle ärva Kurpfalz var därför mycket oroande för protestanter men det var inte därför som det blev krig. Ludvig XIV såg nämligen chansen att lägga beslag på Kurpfalz genom att stödja anspråket från sin svägerska Elisabeth Charlotte som var syster till den pfalziske kurfursten som hade dött 1685.

Bild inifrån ruinen, till skillnad från de två ovan är detta foto och de nedan tagna av mig.

Det pfalziska tronföljdskriget varade 1688-1697 och fransmännen popularitet i Kurpfalz sjönk rejält under detta krig. Förstörelsen var nämligen enorm och det var då Heidelbergs slott (som härstammade från 1200-talet) blev en ruin. Hela Kurpfalz ödelades hösten 1688 när fransmännen tillämpade brända jordens taktik och brände ned slottet som sprängde det stora tornet. Snabba reparationer ledde till att slottet kunde hålla stånd mot ytterligare franska attacker 1691 och 1692, men 1693 lyckades fransmännen inta slottet en andra gång. Denna gång såg de till att slottet blev fullständigt ödelagt och det kom sedan att förbli en ruin till våra dagar.

Samma torn som på föregående bild

Men man kan ju undra varför ett strategiskt välplacerat slott ovanför huvudstaden Heidelberg inte blev återuppbyggt. Svaret på den frågan är religiösa motsättningar. Den nye kurfursten var katolik och föredrog att stanna i sin gamla huvudstad Düsseldorf längre ned längs Rhen eftersom invånarna i Heidelberg var mycket fientligt sinnade till katolicismen och motsatte varje försök från sin kurfurste att gynna katolicismen. Det gick så långt att kurfursten av Pfalz lät anlägga en helt ny huvudstad på andra sidan Rhen där det ödelagda Mannheim återuppbyggdes. 1720 var ett praktfullt slott uppfört i Mannheim och kurfursten kunde nu flytta in där på behörigt avstånd från kalvinisterna i Heidelberg.

Karl Teodor som blev ny kurfurste 1742 ville dock flytta tillbaka huvudstaden till Heidelburg och en långsamt återuppbyggnad inleddes. Men denna gick om intet 1764 när blixten slog ned två gånger i rad på slottet och tände eld. Kurfursten såg detta som ett tecken från gud och avbröt återuppbyggnaden. När romantiken svepte in i Tyskland i slutet av 1700-talet började man uppskatta slottet just som en ruin från fornstora dar och man bestämde sig att den skulle förbli en ruin för all framtid. Och som sådan är det ett mycket populärt resmål för turister.

Samma torn som på bilden ovan.
Publicerat i Sevärdheter | Lämna en kommentar

Tennsoldater från Höchstädt (Blenheim)

Höchstädt är en stad med 7000 invånare som ligger vid Donau nära Bayerns västra gräns. Dess strategiska läge har medfört att inte mindre än tre fältslag har utkämpats dörr mellan. Första gången var september 1703 då en fransk-bayersk armé besegrade den tyska riksarmén. Andra gången var augusti 1704 då en koalitionsarmé ledd av hertigen av Marlborough och Eugen av Savojen besegrade samma fransk-bayerska armé. Slutligen år 1800 då fransmännen besegrade österrikarna. Det är dock det andra slaget vid Höchstädt som har är mest känt, och då under sitt engelska namn Blenheim (som syftar på det närliggande byn Blindheim).

Slottet hade inga tennsoldater men väl tre mannekänger i skala 1:1 (en brittisk ryttare kom inte med på bilden)

Två år i rad (2020-2021) besökte jag Höchstädt. Syftet var att ta en titt på det stora dioramat med över 9 000 tennsoldater som åskådliggör slaget vid Blenheim. Jag var tvungen att besöka stället två gånger eftersom jag hade inte gjort min hemläxa inför besöket. Det finns nämligen två museum i Höchstädt. Ett fältslagssmuseum i slottet med samma namn och sedan ett hembygdsmuseum i centrala Höchstädt. Det var det sistnämnda som huserade tennsoldaterna och det hade mycket begränsade öppettider. Endast söndagar mellan kl. 14:00 och 17:00 från april till september! Mitt första besök i Höchstädt var inte på en söndag…

Höchstädts slott

Nåväl, själva fältslagsmuseumet i slottet var förvånansvärt bra för att vara ett museum på landsbygden som är tillägnat ett över 300 år gammalt fältslag som få ”vanliga” människor har hört talas om. De hade även stakat ut en cykelväg med hållplatser så att man med hjälp av en karta kunde utforska det gamla slagfältet. Men jag kunde ändå inte förstå varför de hade gömt undan tennsoldaterna i det sällan besökta hembygdsmuseet.

Hembygdsmuseet med öppettider

När jag året efter äntligen kunde se dessa tennsoldater kunde jag konstatera att det fanns två mindre dioramor och ett större. Det första dioramat är troligen det allra första slaget vid Höchstädt medan resten handlar om slaget vid Blenheim.

Diorama 1

Vänstra halvan av det första dioramat (föreställer främst tyska riksarmén)
Högra halvan av det första dioramat (föreställer främst den fransk-bayerska armén)

Diorama 2

Slaget vid Blenheim mellan kl. 13:00 och 14:00. Det går att se de danska bataljonerna i bakgrunden.

Diorama 3

Slaget vid Blenheim mellan kl. 16:30 och 17:30.

Eftersom man lätt blir lite sjösjuk av mina videor bifogar jag även följande stillbilder från det stora dioramat (nummer 3):

Publicerat i Sevärdheter | Lämna en kommentar

Underhåll av hemsidan

Ännu en bild från ”Sagan om Grålle” som jag har använt till min nya presentationsida om medeltiden

De senaste veckorna har jag fixat och donat på hemsidan. Jag gjorde samma sak för exakt ett år sedan, men hann inte med allt då och jag har inte hunnit med allt nu heller. Det här kommer nog att bli en återkommande novembertradition.

Nytt för i år är att jag har delat upp sektionen om ”Svenska kungar” i tre stycken: vikingatiden, medeltiden och nya tiden. Dessutom har jag gjort ytterligare sammanslagningar av sidor. I ett fall innebar det även en utökning av innehållet. Sidorna om medeltida drotsar och marskar blev en sida om riksämbetsmännen som leder upp till inrättandet av statsministerämbetet 1876. Syftet med dessa förändringar är att göra sidor med mer fördjupat innehåll mer framträdande, istället för som tidigare då man fick klicka sig förbi sidor med mer översiktlig information för att hitta dem.

Jag kan även passa på att nämna en förändring med mina rubriker. Om någon har fått för sig att jag har ändrat typsnittet på mina sidors huvudrubriker så har de fel. Jag har ända sedan starten 2002 använt mig av ett och samma typsnitt, nämligen Batang som då ingick i standardutbudet i alla Microsofts produkter. På den tiden var Internet explorer lika dominerande bland webbläsare som Google är bland sökmotorer. Efterhand tappade dock Microsoft marknadsandelar till andra webbläsare som inte hade Batang förinstallerat och till slut försvann typsnittet även från Microsofts produkter. Jag blev då tvungen att ladda ned Batang från nätet varje gång jag skaffade en ny dator eller surfplatta så att min hemsida skulle se ut som jag hade tänkt mig. Men mina läsare var inte medvetna om detta och i deras webbläsare ersattes det för dem icke existerande Batang med ett helt annat typsnitt.

För att komma till rätta med typsnittsproblemet ersatte jag först sidhuvudets ”Tacitus.nu” med en bild, men det var först i november förra året som jag började byta ut rubrikerna på varje enskild sida med bilder. Jag har nu gjort detta på alla svenskspråkiga sektioner utom den om regentlängder. På engelskspråkiga Tacitus har jag inte hunnit med mer än att skrapa lite på ytan.

Nu kan ni förstås undra varför jag har gjort det så besvärligt för mig. Varför inte bara byta ut Batang mot ett annat typsnitt? Jo, jag tänkte på det, men jag lyckades inte hitta ett som jag gillade. Dessutom finns risken att samma problem upprepar sig i framtiden om det typsnitt jag väljer som ersättning också försvinner från grundsortimentet. Med bilder får man en större kontroll över hemsidans utseende och det är därför som jag även ersätter länkarna på den gula kantlisten med bilder. I det fallet är det inte på grund av typsnitt utan för att slippa problem med oönskad radbrytning då textens storlek varierar i olika webbläsare.

Nästa november blir jag kanske helt klar med övergången till bilder och då kan mitt årliga underhåll fokusera på andra saker. Som till exempel fler bilder och en översyn av själva texterna.

Publicerat i Uppdateringar på hemsidan | Lämna en kommentar