Min borttappade kamera har kommit tillbaka. Den hade trillat ut ur väskan hos min bror och han berättade inte att han hade den förrän jag frågade. Därmed kan jag skriva det inlägg om ventilation av formar som jag skulle ha skrivit förra veckan.
För att uppnå goda gjutresultat rekommenderar Prince August att man med kniv skär ut små luftkanaler i formen så att luften lättare strömmar ut från besvärliga ställen vid gjutning. De gör inte dessa själva vid tillverkningen eftersom varje form är unik och de besvärliga ställena kan variera. Problem-områdena är dock vanligen de smala utstickande delarna av figurerna. Dessa bildar återvändsgränder i formen där luftfickor uppstår som hindrar metallen från att fylla ut formen.
Själv har jag inte sysslat så mycket med ventilering eftersom det för mig känns som om man ”förstör” formen när man skär bort delar av dem. Av döma av de begagnade formar som säljs på tradera verkar det också som om detta är väldigt ovanligt bland gemene man. Jag har hittills bara stött på en traderaförsäljare som har sålt ventilerade formar.
När jag började med tenngjutning upptäckte jag att underofficeren i form 905 var bland de allra svåraste figurerna att gjuta. Hillebarden och svärdbaljan gick genom små tunnlar i formar där det nästan alltid uppstod luftfickor. Min lösning på det problemet kan egentligen inte kallas för ventilering eftersom jag inte skar ut kanaler. Det jag gjorde var att eliminera tunnlarna genom att skära bort små gummibitar från formen. Detta resulterade i figurer med mycket mindre luft mellan hillebarden och underofficeren, och det lilla hål som fanns mellan svärdbaljan och rockskörten försvann helt och hållet. Att hillebarden hade fått en onaturlig form märkte man bara ifall man betraktade den underifrån på baksidan. Det viktigaste var dock att det nu var mycket lättare att gjuta underofficerare även om de fortfarande var rätt besvärliga. Senare skulpterade Prince August om underofficeren på ett sätt som liknade det jag hade gjort kniven, men det är en annan historia.
Jag försökte även förbättra formen med standarbäraren genom att bredda gjutkanalen som gick till själva standaret. Detta var dock inte framgångsrikt så jag var tvungen att använda modellmetall ända tills jag gick över till pappersstandar.
Första gången jag ventilerade en form ”på riktigt” var däremot så sent som i år. Ryttaren i form 931 kan vara rätt besvärlig att gjuta och eftersom det är en figur man behöver många av tar det sin lilla tid att bli färdig. Min första idé var att köpa ytterligare en Nr. 931 så att jag kunde halvera gjutningstiden genom att gjuta med två formar samtidigt. När jag öppnade formen upptäckte jag emellertid att Nr. 931 hade blivit omskulpterad av Prince August. Min nästan 20 år gamla form hade en trubbig värja medan den nya formen hade en spetsig värja. Eftersom värjan är en så pass framträdande del av figuren går det inte att använda båda formarna till samma skvadron.
Jag hade alltså två formar som jag inte kunde använda samtidigt. Men med två formar blev det också lättare att förmå mig själv att ”förstöra” den ena genom att skära ut en luftkanal från det besvärligaste stället, nämligen värjan. Den modifierade formen använde jag sedan till att gjuta en liten Östgötaskvadron (med trubbiga värjor så att den överensstämmer med den stora Östgötaskvadronen). Mitt intryck var att det skedde en dramatisk förbättring av antalet lyckade gjutningar med den ventilerade formen.
- Formen till vänster är oförändrad medan jag har skurit ut en luftkanal från värjan i formen till höger (det är alltså inte gjutskägg på värjan)
En närbild på den luftkanal som kan skymtas ovanför värjan och som mynnar ut i höjd med hatten.
Senare under sommaren valde jag att gå vetenskapligt till väga och gjuta med båda formarna samtidigt för att se hur snabbt jag kom upp till åtta lyckade gjutningar vardera. Var det verkligen så mycket lättare att gjuta med en ventilerad form som jag trodde? Men det något överraskande svaret var att det inte blev någon skillnad. Jag uppnådde målen i stort sett samtidigt. Fast till viss del kan detta bero på att jag är en erfaren gjutare. Den ventilerade formen tog en tidig ledning med sisådär tre figurer, men när jag väl hade hittat de rätta ställena att placera klämmorna på den oventilerade formen började den producera den ena lyckade gjutningen efter den andra och kom till slut i kapp (ett tag var den faktiskt i klar ledning innan den ventilerade formen gjorde ett ryck i slutet).
Med en ventilerad form tycks det som om man rätt enkelt kan få bra resultat redan vid de första gjutningarna. Men en erfaren gjutare kan uppnå lika goda resultat med en oventilerad form genom att förlita sig på sin fingertoppskänsla och därigenom placera klämmorna på rätt ställe. Har man hittat de rätta ställena blir det ofta rena ketchupeffekten och man får nästan 100 % lyckade gjutningar.
Jag har på olika vägar fått en samling på nio klämmor. Det kan tyckas vara onödigt många, men jag har nytta av dem eftersom de kan justeras så att de klämmer olika hårt. För när jag gjuter letar jag alltid efter jämviktsläget där klämmorna sitter tillräckligt hårt så att metallen inte rinner ut , men inte mer än så eftersom jag vill att all luft ska kunna slinka ut ur formen. Uppenbarligen var denna teknik fullt tillräcklig för att hålla jämna steg med en ventilerad form.
Jag kommer därför även i fortsättningen att vara restriktiv med att skära i mina formar. Men för den ovane gjutaren och den som inte vill köpa så många klämmor framstår ventilering som en enkel metod för att öka antalet lyckade gjutningar. Startsträckan blir dessutom kortare än om man använder sig av mitt tillvägagångssätt.
hej du! jag har också skärt luft kanaler i mina formar som du men som du säger så blir det ingen vidare skilnad när man hittar tekniken.
du inspirerade mg till att också gör den svenska slaglinjen vid poltava och jag har lärt mig mycket av dina tips som du har skrivit så nu tänkte jag ge dig ett bra tips om gjutmetall.
jag tycker att den är väldigt dyr så därför brukar jag gå till skrotthandlare och leta rätt på rent tenn som jag får för bara några kronor. du kan ju också pröva och se om du hittar något.
Roligt att höra att jag har fått andra att återskapa slaget vid Poltava. Hur långt har du kommit med slaglinjen?
Jag trodde att den metall man fick från skrothandlare var samma typ av metall som man köper från tradera, dvs. mest bly. Men om det går att få tag i rent tenn för en billig peng så är det förstås en god idé att ta kontat med de lokala skrothandlarna när det är dags att fylla på lagret igen.
Jag har inte kommit så långt ännu med min slaglinje ändast 5 bataljoner är färdiga men inte målade ännu. jag har även kortat ner bataljonerna till 4 pikenerare, 8 musketerare en officer, 2 under officerare, en trumslagare och en fannbärare, och detta gjorde dom nästan för små men tanken var att jag kan snabbare bygga upp slaglinjen och främsta att jag ska lyckas med att göra så många kavalleri regementen som möjligt. så jag börjar med en skvadron per regemente sen får vi väll se om jag ut ökar det. och jag bygger nog upp alla bataljoner så småning om med till samma storlek som du men det får vänta lite tills jag är färdig med alla i den storleken jag har nu. och det med att få tag på metall från skrotthandlare är ju också bra när man gjuter kavallerister för rent tenn stelnar inte så fort och det rinner ut lättare i formen om man jämför med det tenn med 60% bly i.
jag har en annan fråga med, jag håller på med Närke-Värmlandbataljonen nu och jag undrar hur du gör när du bytter hat på dom. byter du hella huvudet eller bara filar du av den gamla?
jag missade visst att jag redan är färdig med musketerarna och har bara pikenerarna och trumslagarna kvar, för officerarna hade väl den vanliga trekantiga hatten?
Det låter lovande!
Officerarna hade mycket riktigt trekantiga hattar. När jag ska göra karpuser filar jag bara bort hatten och limmar fast en modifierad grenadjärmössa. De riktiga proffsen ser till att förankra nya huvudbonader genom att borra ett litet hål på huvudet där de sätter in en spik. Men så länge man inte har tänkt att använda dem som leksaker så räcker Karlssons klister gott och väl.
Jag har redovisat hur jag har konverterat grenadjärer till karpussoldater i följande blogginlägg (där går det även att skymta en tennsoldat med en helt bortfilad hatt).
http://blogg.tacitus.nu/?p=130
Tack för hjälpen jag ska genast sätta igång med att göra fördigt min Närke-Värmlands bataljon. jag hade från början tänkt att ta hela huvudet
jo jag undrar om du har något tips på hur man kan göra ett dragon regemente med de nya prince august formar för jag har ingen lust att köpa en av de gamla, för det vore ju bra om man kunde annvända en av dem man redan har.
jag har gjort om två pikenerare nu men det är ett litet problem med det.
grenjadärmösorna är nämligen störe än själva huvudet hur löser jag det problemet??? ska jag fila ner hela mössan???
Grenadjärmössorna är lite bredare än huvudet på de flesta figurer med trekantig hatt. Men jag slipar inte ned dem utan klistrar fast dem så centrerat som möjligt på huvudet så att det bara sticker ut lite grann från vardera sida. För en karpus var sannolikt bredare än en grenadjärmössa så det är egentligen bara bra ifall karpusen får lite mer ”volym”. Dessutom är detta bara märkbart ifall man betraktar figurerna rakt framifrån eller bakifrån och i samma höjd som dem. Och från dessa synvinklar brukar ju Prince Augusts halvrunda figurer även i vanliga fall se mindre bra ut. De är ju först och främst avsedda att betraktas från sidorna.
Men testa gärna olika grenadjärmössor, för du ska inte vara så säker på att de har samma storlek. Även samma figur kan variera beroende på vilken form du har. Det är nämligen så att originalfigurerna, som Prince August använder för att tillverka formarna med, slits ut med tiden och då måste skulptören göra en ny sådan ”master” som inte nödvändigtvis är identisk med den förra.
När det gäller dragoner är det bara två figurer som skiljer sig åt jämfört med vanliga ryttare. Standarföraren och trumpetare. En dragonfana är tungad och inte kvadratisk som standaret så i det fallet måste man klippa bort standaret från standarföraren och ersätta den med en pappersfana. Några trumpetare fanns dock inte bland dragonerna utan de hade trumslagare. Den enda figur som kan fungera som ett substitut för en dragontrumslagare är den äldre formen med en pukslagare ( http://www.princeaugust.ie/40/index.html ).