Düna-målning tillskriven Lemke

okandEfter att ha ägnat tid åt Daniel Stawerts Düna-målning den senaste tiden råkade jag stöta på målningen ovan som såldes för 55 000 kr på Bukowskis auktioner. Målningen är osignerad och auktionshuset anger försiktigt att den är ”tillskriven” Johan Philip Lemke, Denne konstnär som levde 1631-1711 är ju mest känd för att ha gjort bataljmålningarna i Karl X Gustavs och Karl XI:s gallerier på Drottningholms slott. Att ange Lemke som upphovsman till en målning av en batalj från denna tid verkar tydligen vara ett default-läge när information om målarens identitet saknas. Både Stawerts bataljmålningar och Johan Henrik Schildts Düna-målning (Arvid Horns triumftavla) har tidigare varit tillskrivna Lemke och nu har vi alltså ännu en Düna-målning som Lemke har fått äran för!

Personligen är jag väldigt skeptisk till att målningen ovan skulle vara Lemkes. Skärpan på detaljerna matchar helt enkelt inte den höga nivån på Lemkes Drottningholms-målningar. Jag har i synnerhet jämfört hur Lemke och konstnären ovan har avbildat människors ansikten och hästarnas huvuden, och då framgår det väldigt tydligt att Düna-målningen är gjord av en mindre skicklig konstnär. Lemke har en i det närmaste fotografisk precision när det gäller sådana detaljer medan Düna-målaren är mer valhänt. Allra värst är den sachsiske ryttaren längst till höger vars ansikte liknar Edvard Munchs ”skriet”. Hästarnas ögon har dessutom tydliga ögonvitor, vilket ger en serietidningskänsla. Slutligen så kan jag även nämna det röda huset vid stranden som är hafsigt målad med bland annat sneda fönster. Lemke kunde visserligen placera byggnader på fel sida av slagfältet men de var åtminstone noggrant målade.

Tanken att Lemke på ålderns höst med avtagande krafter skulle ha målat en bataljmålning med lägre kvalitet än dem som går att beskåda på Drottningholm faller på att en stor del av hans Drottningholmsmålningar färdigställdes rätt sent. Han anställdes nämligen som svensk bataljmålare 1683 och levererade målningar ända fram till 1699 då han slutade på grund av att han inte hade fått betalt sedan 1695. De svåra missväxtperioderna på 1690-talet hade skapat ekonomiska problem för den svenska staten som därför höll inne med Lemkes konstnärslön. Lemke slutade dock inte med att måla de bataljer han hade fått i uppdrag att avbilda. Åtminstone 11 av de sammanlagt 27 bataljmålningar färdigställdes efter 1699 så han höll nog på med dem till slutet av sitt liv. Det skulle dröja till 1720 innan de återstående bataljmålningarna hängdes upp i sina gallerier på Drottningholms slott. Statens skuld till Lemkes arvingar skulle dock inte regleras förrän 1742.

Så nej, den som betalade 55 000 kronor för Düna-målning lär sannolikt inte ha köpt ett verk av Lemke. Därmed inte sagt att målningen inte skulle vara fin att ha på väggen. Man ser visserligen inte så mycket av själva slaget vid Düna, men de två ryttarna i förgrunden är rätt intressanta. På avstånd ser det ut som om de skakar hand men tittar man närmare så ser man att de skjuter varandra med pistoler. Ingen av dem lär ha överlevt slaget…

Det här inlägget postades i Övrigt. Bokmärk permalänken.

Ett svar på Düna-målning tillskriven Lemke

  1. Lars-Eric Höglund skriver:

    Den kan vara gjord i Lemkes studio, av någon av hans elever.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *