Jag gjorde ett besök i Stockholms stadsbibliotek i torsdags och lånade band 7 av det danska generalstabsverket om det stora nordiska kriget. Tanken var att räta ut de frågetecken som jag stötte på när jag skulle göra sidor om slaget vid Stresow för ett par veckor sedan. Men i vanlig ordning verkar det alltid som om det finns fler versioner av händelser eller uniformer än vad det finns böcker skrivna om dem!
Det hela började med att jag kikade på en dansk artikel från 1969 om slaget vid Stresow som Daniel Schorr hade översatt och publicerat på sin numera nedlagda hemsida. Jag trodde det var hur lätt som helst att med hjälp av denna artikel göra uniformssidor om slaget. Jag påbörjade arbetet men stötte på problem när det gällde att identifiera de preussiska regementena. Ett dragonregemente (Dorstings) fanns inte med i Höglunds bok och ett infanteriregemente hade ett namn som bars av två olika regementen (Anhalt).
Jag tog då hjälp av en annan hemsida som också hade skrivit om Stresow. Dess upphovsman, Nick Dorrell, hade också använt sig av artikeln från Schorrs hemsida men även av något som han kallade för ”The regimental histories”. Enligt dessa var det infanteriregementet Anhalt-Zerbst som deltog i slaget och troligen du Portails kyrassiärregemente som var identiskt med Dorstings dragonregemente. Men det framgick även att dessa regementshistoriker i de övriga fallen uppgav helt andra preussiska infanteriregementen än de som omnämndes i artikeln på Schorrs hemsida. Med andra ord hade jag fullständigt motstridig information från två håll och jag kunde inte med gott samvete komplettera den ena källan med uppgifter från den andra.
Detta var alltså anledningen till att jag lånade det danska generalstabsverket i hopp om att få ”facit”. Och enligt detta verk var det inte alls Anhalt-Zerbst utan Anhalt-Dessau som deltog vid Stresow. I övrigt överensstämde generalstabsverkets uppgifter i hög grad med den danska artikeln så jag utgick ifrån att det var detta verk som hade legat till grund för artikeln. Men när jag gick igenom listan på regementen såg jag avvikelser. Det preussiska regementet Alt-Dohna som artikeln nämnde fanns inte med i generalstabsverket som istället hade Alt-Dönhoff. Hade en förväxling ägt rum? Båda omnämnde regementet Jung-Dohna så det är mycket möjligt att Alt-Dönhoff av misstag blivit Alt-Dohna, antingen när artikeln skrevs 1969 eller när Daniel Schorr översatte den. Men sen kikade jag i generalstabsverkets bilagor som innehöll en karta över slagfältet. I den fanns inget Jung-Dohna utan istället Jung-Dönhoff. Med andra ord har vi tre kombinationer av regementen från två olika verk, och räknar vi med Nick Dorrells hemsida så har vi fyra kombinationer. Det blir inte heller bättre av att Höglunds uniformsbok är oklar över vilka regementen med samma namn som är ”Alt” respektive ”Jung”.
Men problemen slutade inte där. Generalstabsverkets karta skiljde sig en hel del från artikelns. Först trodde jag det bara handlade om formen på det befästa lägret. Men när jag kikade närmare så var även bataljonerna placerade i en annan ordning. När det gäller det mystiska dragonregementet så framgår det av generalstabskartan att det hette ”Dörstings”. Troligen försvann prickarna över ö:et när Schorr översatte artikeln till engelska. Men detta namn förekommer bara i den bifogade kartan. I Generalstabsverkets brödtext räknas tre dragonregementen upp men det framgår inte vilket av dessa som hann landstiga och delta i slaget (under befäl av en officer vid namn Dörsting?). Givetvis deltog det regemente som Nick Dorrell har identifierat Dorsting med inte alls i fälttåget på Rügen enligt generalstabsverket…
Ja, jag kan fortsätta ett tag till. Jag har ännu inte tagit upp problemet med att lista ut vilka uniformer de preussiska grenadjärbataljonerna bar. Och jag har ingen information om exakt vilka svenska regementen som deltog i slaget. Dessa var färre än hälften av den styrka som fanns på Rügen. Så det kan nog dröja ett tag innan det blir några sidor om Stresow. Tyvärr är problem som dem jag har med Stresow inte ovanliga utan det känns ofta som om det är min vardag.
Ibland tror jag att du behöver semester…
Titta i ”Die Kampfhandlungen der brandenburgisch-preußischen Armee”. Författaren anger Infanteriregementena 2, 11 och 14, kyrassiärregementet 3 och dragonregementet 3. Dock tillåter inte Google books förhandsgranskning att någon fullständig identifiering av vilka förband han avser.
Finns f.ö. en artikel om fälttåget i Baltische Studien 1905 (går att ladda ned från ”The Internet Archive”). Författaren nämner oklarheter och skillnader i källorna. Det lär ju vara sådana som ställt till det för senare författare.
Tack för tipset Bengt. Jag blir dock oroad av att de regementen du nämner inte överensstämmer med någon av de tidigare nämnda listorna.
Artikeln från 1969 nämner följande infanteriregementen:
3 (?), 4, 16, 19 och 23
Nick Dorrells alternativa källa nämner dessa:
5, 8, 9, 11 och 21
Av de regementen som du har hittat är IR 2 identiskt med Alt-Dönhoff som Generalstabsverket vill ha istället för Alt-Dohna (IR 4?). IR 11 är intressant eftersom det inte bara nämns i Dorrells källa utan också för att dess regementschef hette Holstein-Beck. En av de fem tillfälliga grenadjärbataljonerna vid Stresow leddes av en prins av Holstein och kanske är detta förklaringen till varför IR 11 har räknats bland dem som deltagit i slaget. Grenadjärbataljonerna bildades av andra regementens grenadjärkompanier och det skulle kunna vara orsaken till att det finns så många bud om vilka de deltagande preussiska regementena var.
_________________________
Och ja, en semester vore inte så dumt nu…
Dragonregemente 3 framstår faktiskt som en rätt bra kandidat till ”Dörstings” två skvadroner. Regementschefen hette von Derfflinger och det är väl inte så långsökt att tänka sig att det namnet via alternativ stavning och/eller felläsning har förvanskats till Dörsting. Regementet kallades också för ”Grenadjärer till häst” och ska enligt generalstabsverket ha varit ett av fyra dragonregementen som ingick i expeditionsstyrkan. Endast ett av dessa hann landsättas före slaget och det är rimligt att tro att det var grenadjärerna som stod först i tur vid en sådan operation.
I artikeln från 1905 finns en fullständig redovisning av samtliga preussiska förband som var tillgängliga i utgångsläget för landstigningsoperationen och sedan (i varje fall för infanteriet) en redogörelse för vilka förband som deltog i själva striden.
Läget lär kompliceras av att mycket av preussiska arméns äldre handlingar förstördes i slutet av andra världskriget och att det redan på 1700-talet (om jag minns rätt) var lite si och så med bevarandet av militära papper.
Ja, nu hittade jag sammanställningen och i den planerade slaguppställningen skulle hästgrenadjärerna stå längst till höger tillsammans med de två andra regementena som uppges ha hunnit landsättas och deltagit i slaget. Det stärker min tro att Dörsting är identiskt med Derfflingers hästgrenadjärer.
Ska försöka tränga mig igenom texten vid ett senare tillfälle. Min skoltyska är tyvärr mycket knagglig och frakturstilen gör det inte lättare.
Det finns en ganska näraliggande förklaring, tror jag. Derfflinger, känd från bland annat Fehrbellin, skrivs i äldre tyska texter ibland ”Dörfling”. ”Dörfling” skrivet med frakturstil kan ganska lätt tolkas som ”Dörsting” – söker man exempelvis på ”Dörsting” i Google books blir det en rad träffar på just ”Dörfling”.
Nu var det inte samme man som var aktiv ännu 1715, men någon släktings namn kan måhända ha vållat samma typ av felläsning.
Ja, Stresow-Derfflinger var väl rentav son till Fehrbellin-Derfflinger.