I våras ägnade jag mycket tid åt att komma underfund med hur de svenska standaren såg ut i verkligheten så att jag kunde göra standarark till hemsidan. Tanken var inte bara att avbilda standar som var bevarade utan även att rekonstruera icke bevarade standar som endast är beskrivna i skrift. Det senare tänkte jag uppnå genom att samla in stilprov från de olika personer som tillverkade fanor och standar. Med hjälp av dessa skulle jag sedan rekonstruera fanor och standar under sommaren.
Nu blev det inte så. Jag fyllde visserligen de viktigaste luckorna redan under våren men sommaren ägnade jag mig främst åt danska uniformer. Insamlingen av stilprov fortskred dock hela tiden och jag kom snabbt upp i en ohanterlig mängd länkar till Digitalt museum. Jag var tvungen att organisera dem i ett växande antal webbsidor och använde mig av den numrering som finns i Rudolf Cederströms inventering från 1901. Därifrån var steget inte långt till att även inkludera fanor som finns i andra muséer och därmed få en komplett inventering av de bevarade fälttecken som var kända 1901.
Denna förteckning som omfattar en bra bit över tusen nummer fördelade på nio webbsidor har jag nu gjort tillgänglig på hemsidan:
http://www.tacitus.nu/karoliner/kallor/Cederstrom/
Fanorna och standaren finns bevarade på flera olika muséer, men det är tre ställen som dominerar: Armémuseum i Stockholm, Töjhusmuseum i Köpenhamn och Artillerimuseum i S:t Petersburg (om nu detta finns kvar). Endast Armémuseums föremål är tillgängliga på Internet och det är dessa som gör den här förteckningen intressant. De övriga numren är bara en trist uppräkning av vad som fanns år 1901. Fast Digitalt museum har redan expanderat till Norge så man får hoppas att även Danmark finns med i deras planer. I så fall skulle jag i framtiden kunna lägga till länkar till Töjhusmuseums föremål. Dessa är egentligen de mest intressanta eftersom de innehåller fanor som fördes vid fälttågen i Skåne och norra Tyskland. Armémuseums fanor från den karolinska tiden domineras dessvärre kraftigt av fanor som tillverkades efter 1713. S:t Petersburg har också intressanta fanor men inga från Poltava eftersom dessa förstördes i en brand redan på 1700-talet.
Men det ursprungliga syftet var ju som sagt att samla stilprov. Dessvärre visade det sig att en och samma tillverkare kan variera stilen rätt mycket så mina rekonstruktioner är dömda till att bli väldigt osäkra. Se till exempel följande Västmanlandsfanor som alla är målade av Johan Wikman:
Johan Wikman 1714
Johan Wikman 1717
Johan Wikman 1730
Eventuellt finns det även en fjärde variant av Johan Wikmans Västmanlandsfanor. Sviten som delades ut 1710 och som finns bevarad i Köpenhamn och S:t Petersburg var nämligen tillverkad av antingen honom eller Daniel Stawert.