Ovanstående teckning finns i band 6 av ”Den svenska historien” som publicerades 1967. Det som gör den intressant är att tecknaren Svenolov Ehrén ritade den ”i samråd med museilektorn Erik Bellander”. Denna för bloggens läsare välkände museilektor har skrivit ett stort antal artiklar om den karolinska uniformens utveckling innan han 1973 sammanställde sin forskning i standardverket ”Dräkt och uniform”. Men medan han har skrivit mycket om ämnet så är det sämre ställt med bilder som illustrerar hans slutsatser. Här har vi dock en bild som ska föreställa karolinska uniformer som tidsmässigt befinner sig mittemellan den så kallade äldre karolinska uniformen med dubbla vertikala ficklock (”m/1687”) och den yngre karolinska uniformen (”m/1706”) med femhörniga ficklock.
Det första som man noterar på bilden är karpuserna med hängande luvor. Detta är dock inte Bellanders påhitt utan det var så karpuserna avbildades innan Göte Göranssons bok ”Karoliner” kom ut 1976. Originalbilden på en sådan karpus (som syns till höger) tecknades 1911 av Einar von Strokirch och ingick i boken ”Svenska arméns munderingar 1680-1905”. Denna teckning visar också en soldat klädd med den typ av rock som är bevarad i Armémuseum och som Erik Bellander daterade till 1687 i en artikel från 1954. Innan dess trodde Erik Bellanders föregångare (Fredrik Adolf Spak som granskade Strokirchs teckningar) att rocken var från 1683. Det är därför som soldaten till höger uppgavs vara från perioden 1683-1687 trots att uniformsfärgerna var oförändrade jämfört med m/1675. Spak trodde att den uniform som Bellander kallade för den yngre karolinska uniformen infördes redan 1687.
Men granskar vi bilden på Kronobergssoldaterna så ser vi att deras rockar inte har några vertikala ficklock. De har i stället femhörniga ficklock trots att de ska föreställa tiden strax före krigsutbrottet. Har Ehrén ignorerat Bellanders instruktioner? Nej, granskar man Bellanders texter upptäcker man att han i både en artikel från 1960 och i boken från 1973 skriver att ”uniformsrocken av 1687 års typ höll sig i stort sett oförändrad – dock i allmänhet med horisontalt anbringade ficklock”. Även Bellander var uppenbarligen medveten om bristen på bevis på dubbla vertikala ficklock utöver rocken på Armémuseum samt tidiga belägg på femhörniga horisontella ficklock. Men medan Höglund löste detta problem genom att lansera en mellanform av den karolinska rocken, så valde Bellander att inte räkna denna detalj som något som skulle innebära olika uniformsmodeller. Jag får inte heller intrycket att storleken på uppslagen var någon avgörande detalj för honom heller.
Den detalj som Erik Bellander dock anser vara utmärkande för den äldre karolinska rocken är avsaknaden av krage. Studerar vi bilden på kronobergarna så ser vi också att alla saknar krage. Enligt Bellander var det bara Livgardet som hade krage vid den tiden, vilket dock inte stämmer eftersom Björn Asker kunde räkna upp flera tidiga exempel på regementen med krage. Bellander ansåg även att Drakenhielms rock från 1718 i själva verket var en återanvänd rock från 1690-talet eftersom den saknade krage. Men hans argumentation att endast civila rockar saknade krage efter införandet av den yngre karolinska uniformen är även det felaktigt.
En annan intressant detalj på bilden av kronobergarna är att deras strumpor är vita och att befälen med undantag för strumporna har samma färger som manskapet. Eftersom bilden tecknades samma år som publiceringen av boken ”Kungl. Kronobergs regemente under fyra sekler” trodde jag att Bellander kanske hade bidragit med en artikel om uniformer i den boken som sedan användes som källa till teckningen. Men nej, Bellander var inte inblandad. I stället hade Alf Åberg skrivit en allmän artikel om den äldre historien som innehöll uniformsuppgifter från ett tidigare regementshistoriskt verk från 1897 som jag citerar direkt från källan (”Anteckningar rörande Kongl Kronobergs regementes historia” sid 73):
”Från slutet af 1680-talet utgjordes Kronobergs regementes beklädnad af lifrock af mörkblått kläde med gula uppslag, lång gul väst, vida gula knäbyxor af skinn, ullstrumpor, höga skor, långhalsduk och ett slags hufvudbonad, kallad karpus, af mörkblått kläde. Ännu i början af 1700-talet begagnades karpuser, hvarefter de ersattes af låga, trehörniga hattar af svart filt. Mot slutet af 1600-talet blef hela regementet försedt med blå slängkappor och gula skinnhandskar. Ganska mycken prydlighet började utmärka officerarnes uniformer, rörande hvilka närmare bestämmelser utfärdades 1697.
I hufvudsak förblef beklädnaden sådan under Karl XII:s regering. Den mundering, regementet bekom åren 1720-21, utgjordes af blå rockar med hvita knapphål, gul fällkrage, gula uppslag och gult foder samt tennknappar; blå västar och byxor, gula strumpor, tyska skor, handskar, svarta halsdukar, svarta hattar med breda, hvita snören o. s. v. År 1730 utbyttes de blå västarna och byxorna mot gula sådana af kläde. ”
Eftersom färgen på ullstrumporna inte nämns har troligen Ehrén eller Bellander dragit slutsatsen att de var av ofärgat ylle och därmed vita. Enligt Höglund var de dock gula. Officersuniformerna är okända, men sannolikt var de helblå även om det inte går att utesluta att de såg ut som på bilden.