Det är väl dags att skämmas nu eftersom jag är fortfarande inte klar med sidan om Drabantkåren! Men jag har en någorlunda god förklaring till det. Sedan senaste inlägget har nämligen en stegräknartävling inletts på mitt jobb och jag är inställd på att vinna den. Resultatet är ett snitt på nästan 30 000 steg per dag sedan onsdag och inte mycket tid över till att arbeta med hemsidan.
Jag har dock gjort klart avsnittet om Övrig utrustning” och skulle ha blivit klar med brödtexten till det sista avsnittet (uniformer från Karl XII:s tid) ifall jag inte hade börjat titta närmare på olika porträtt målade av Johan David Swartz.
Porträttet ovan är gjort av Swartz och föreställer drabantkårens befälhavare Arvid Horn i en karolinsk uniform. Det är dock inte en drabantuniform även om till exempel denna wikipedia-artikel påstår det. Officersuniformer var helblå – inte blågula – och drabanterna skulle dessutom ha mycket guldgaloner på sina rockar. Dessutom hade Drabantkårens nominella kapten – Karl XII – en helblå uniform om än utan guldgaloner. Så hur kommer det sig att Arvid Horn har en slät blå rock med gula uppslag över sin desto mer reglementsenliga väst?
Min första tanke var att porträttet skulle ha kunnat målats under den senare delen av kriget då det faktiskt finns belägg på blågula befälsuniformer (till exempel Södermanlands regemente). Blågula befälsuniformer blev vanliga under frihetstiden och orsaken är troligen ren självbevarelsedrift. Officerare är ju prioriterade måltavlor för fienden och efterhand upptäckte officerarna att det var nog en god idé att inte ha uniformer som avslöjade deras rang på långt håll. Detta gällde inte bara den svenska armén utan även i andra länder gick man i den riktningen i början av 1700-talet. Danska arméns officersuniformer hade till exempel de omvända färgerna på rock och uppslag jämfört med manskapet fram till 1708.
Johan David Swartz porträtt är dock enligt Svenskt biografiskt lexikon från 1705 och enligt Svenskt konstnärlexikon ”före 1706”. Vid denna tid finns det inga belägg på blågula befälsuniformer. Dessutom kan en önskan att smälta in bland manskapet inte ha varit orsaken eftersom alla drabanter hade helblå uniformer prydda med guldgaloner. Möjligen kan Arvid Horn i likhet med Karl XII ha föredragit att klä sig mer enkelt. När Drabantkåren fick nya uniformer år 1700 var Arvid Horns uniform faktiskt mindre påkostad än de två löjtnanterna som hade lägre rang än honom. Men trots det hade Horns uniform mycket guld (3,1 kilo) och inget gult. Troligen var därför den blågula rocken en extra rock som han bar till vardags för att undvika slitage på sin dyrbara guldprydda rock.
Medan jag läste in mig om Johan David Swartz upptäckte jag också att artikeln i Svenskt biografiskt lexikon har nya upplysningar om dateringen av hans Karl XII-porträtt. Swartz gjorde två sådana, ett ”knästycke” som avbildar kungen utanför ett tält och ett annat porträtt i helfigur. Traditionellt har dessa daterats till år 1706 eftersom båda har inskriften ”Swartz fecit 1706”. Författaren till SBL-artikeln har dock upptäckt ett brev från 27 juli 1707 där det stod att den dagen hade Karl XII låtit sig avmålas av ”een svänsk målare, som här är benämnd Swart”. Man hade tydligen länge försökt få Karl XII att sitta för ett porträtt och det var Stanislaw Leszczynski som hade lyckats övertala honom. Stanislaw hade nyligen blivit avporträtterad av Swartz och var så nöjd med sitt porträtt att han rekommenderade Karl XII att låta Swartz avbilda även honom. Artikeln skriver också att Swartz andra Karl XII-porträtt borde ha målats kort efter det första eftersom det ryska fälttåget inleddes bara en månad senare.
Swartz ”knästycke” syns ovan och enligt Svenskt konstnärlexikon var det troligen hans första porträtt av Karl XII. Detta finns nu i Nationalmuseum. Det andra porträttet har jag dessvärre inte lyckats hitta en bild på. Enligt Svenskt konstnärlexikon ska det finnas i ”Swartz samling, Norrköping”. Men David von Krafft har gjort flera kopior av detta porträtt.
Porträttet ovan som målades av David von Krafft har en inskrift som lyder ”Carl den XII: Sålunda Klädder enär Han Giorde Sitt Fälttåg A:o 1700”. Denna text fanns inte i Swartz originalporträtt och har sannolikt inte heller lagts till av Krafft. Det är ett senare tillägg och kan möjligen ha gjorts 1801 när Gustav IV Adolf införde en ny uniformsmodell som var inspirerad av Karl XII:s uniform. En annan avvikelse från Swartz original är de kungliga regalierna på bordet. Karl XII ville inte ha sådana symboler på sina porträtt. Han föredrog den avskalade stilen i det nedanstående porträttet, vilket även det är en kopia av Swartz utförd av Krafft.
Båda porträtten som målades av Krafft ingår i Nationalmuseums samlingar. Åtminstone det första ska dock rent fysiskt finnas inne i Gripsholms slott om jag inte har missuppfattat det.