Under sommaren besökte jag von Echstedtska gården utanför Säffle (uttalas Ekstättska). Gården är känd för sina väggmålningar från 1700-talet, framförallt dem som finns i dess utedass. Jag åkte dock dit för att titta på de två grenadjärerna som var målade i hallen och som är det första man ser när min kikar in genom ytterdörren. Förhoppningen var att att kanske få några ledtrådar till hur Närke-Värmlands grenadjärmössor såg ut under frihetstiden. Mössorna såg dock suspekta ut.
Gården byggdes 1762-1764 och därefter satte paret von Echstedt igång med att utsmycka väggarna med målningar som är väldigt intressanta för konsthistoriker. Men jag är som sagt intresserad av uniformer och när jag studerade grenadjärerna kunde jag snabbt konstatera att de var m/1765-uniformer och att grenadjärmössorna bar Adolf Fredriks monogram. M/1765 infördes den 30 juli 1765 och Adolf Fredrik dog den 12 februari 1771 så det ger oss ett tidsfönster på fem och ett halvt år för dessa målningar. Jag skulle dock vilja snäva in det ytterligare eftersom Närke-Värmlands första m/1765-uniformer delades inte ut förrän 1770. Guiden var dock väldigt bestämd med att väggmålningarna utfördes direkt efter att gården var färdigbyggd så hon bemötte min invändning med att målaren i så fall har utgått ifrån modellritningarna och inte de befintliga uniformerna. Jag är emellertid inte helt övertygad om att civila målare i Värmland hade kunnat få tillgång till modellritningar som förvarades i Stockholm. Dessutom avviker uniformerna från modellritningen genom att knapphålen är röda på väggmålningen istället för vita som på ritningen.
Hur som helst fortsatte jag att studera utformningen av grenadjärmössorna som dock ser väldigt udda ut. Förutom det kungliga monogrammet finns det nämligen inga andra dekorationer på mässingsplåten, vilket gör att den inte liknar någon annan bevarad plåt. Längst upp finns det också en underlig tofs som ser ut som en stjärna. Det var vanligt att ha en stjärna längst upp som dekoration på plåten och jag undrar om inte målaren har missuppfattat beskrivningen av en grenadjärmössas stjärna och gjort det till en tofs. Själva mössan är dock inte strutformad som var typiskt för de bevarade frihetstida mössorna. Däremot är plåten kantad med björnskinn vilket var ett vanligt material för gustavianska grenadjärmössor. Eventuellt var det en mer modern grenadjärmössa av björnskinn som skulle avbildas, men målaren har av misstag försett den med en för stor mässingsplåt som liknar äldre grenadjärmössor av preussisk modell. Jag är nämligen mycket tveksam till att målaren verkligen har sett förlagan till den mössa som han skulle avbilda. Även museets guide var av samma uppfattning. Det som syns på väggarna i Echstedtska gården är därför troligen fantasimössor som är baserade på skriftlig eller muntlig information som målaren har missuppfattat.
Sedan är det inte heller säkert ifall de beskrivningar som målarna fick var korrekta. Ägaren till gården var ju ingen militär. Hans bror var det, men av döma av uniformen på det porträtt som finns i gården så tillhörde han inte Närke-Värmlands regemente. Han hade nämligen vita uppslag på sin uniform, vilket skulle kunna tyda på Livregementet till häst eller Dalregementet.
Det är dock utedasset som har den mest kända väggmålningen. Den föreställer paret von Echstedt sittandes tillsammans på dasset med tjänstefolk på vardera sida som sträcker ut linnelappar åt dem så att de kan torka sig. När fru Echstedt dog valde herr Echstedt att spika fast luckan till det hål som frun brukade sitta på så att ingen annan kunde använda det. Detta gällde även hans nya fru som var tvungen att sitta på dass och se en bild av sin företrädare på väggen.
Echstedska gården ligger 7 kilometer ifrån E18 och är väl värd ett besök. De har öppet på sommaren och har även ett café. Fortsätter man längs E18 på väg till Norge kan man dessutom passa på att besöka Karl XII:s stuga som ligger betydligt närmare E18.