Den detalj i den karolinska uniformen som var allra mest ”svensk” var de små ärmuppslagen. I en tid då militära uniformers utseende bestämdes av det civila modet hade de europeiska arméerna mycket stora uppslag som var besvärliga när man skulle hantera vapnet. Sverige var dock undantaget eftersom Karl XI hade strävat efter fältmässiga uniformer till sin armé. Under 1690-talet var det ett återkommande klagomål från Karl XI att officerare hade för stora ärmuppslag. Samtida bilder visar också att det kunde finnas skillnader mellan manskapet som hade de små ”svenska uppslagen” medan befälen som själva betalade för sina uniformer hade mer moderiktiga uppslag.
Hur små skulle då de svenska uppslagen vara och exakt när infördes de? Jag har inget bra svar på någon av dessa frågor. I det förra inlägget och i kommentarerna till detta framgår det att en halv aln kläde länge var tygåtgången till uppslag plus eventuella kanter och krage (med hänsyn tagen till variationer mellan regementena och bredden på klädet). De två exempel jag hade från stora nordiska kriget (1701 och 1710) angav dock bara en fjärdedels aln kläde till uppslag och krage. Anders Larsson kom sedan med ett exempel från 1719 som tydde på att endast en åttondels aln gick till till uppslag och krage. Dessa exempel skulle kunna ses som en indikation på att uppslagen minskade i storlek under kriget.
I Höglunds uniformsbok nämns det att Södermanlands regemente skulle ha 1½ åttondels breda ärmuppslag. Eftersom en aln motsvarar 0,593808 meter så skulle det innebära drygt 11 centimeter breda ärmuppslag. Karl XII:s uniform uppges av Livrustkammaren ha 7,5 centimeter breda uppslag, en bredd som matchar den åttondels aln som Anders Larsson nämnde att Kronobergs regemente skulle till sina uppslag 1719. Drakenhielms uniform som är från samma tid har dock 12-13 centimeter breda uppslag (samt ingen krage).
Men om aln-längden är en indikation på hur breda uppslagen är så borde det innebära att det normala för tiden innan krigsutbrottet skulle vara en halv aln breda ärmuppslag (29,7 cm). Så stora uppslag skulle dock täcka hela underarmen och kan då knappast vara frågan om de små ”svenska uppslagen”. I en artikel i senaste numret av Carolinen skriver Höglund om skånska krigets uniformer och han tycks där resonera som om klädet till uppslagen delades längs mitten så att en halv aln blev till två remsor kläde med en bredd på en fjärdedels aln (14,8 cm). Själv hade jag dock spekulerat i banorna att en halv aln (29,7 cm) borde motsvara omkretsen på ett uppslag. För att lista ut hur breda uppslagen då skulle bli bör man veta hur bred klädeslängden till uppslagen var, vilket oftast inte nämns. Men oavsett ifall man följer min tankegång eller vad Höglund skriver så innebär det att uppgifterna om en halv eller en fjärdedels aln inte behöver innebära att uppslagen var olika stora. En åttondels aln borde däremot rimligen innebära mindre uppslag än i alla fall på 1600-talet.
Det som ytterligare komplicerar saken är att det kläde som var angivet för uppslagen skulle också fram till 1683 gå till kanter och därefter till krage. Exakt när kragen blev allmän i den svenska armén är inte känt. Dalregementet hade sådana 1688, men detta regemente hade ju inte den mest typiska uniformen. Nyland fick dock sådan 1696 och Bellander nämner att år 1700 skulle alla infanteriregementen ha krage på sina rockar så det verkar inte orimligt att anta att kragen fanns med redan från början när den karolinska uniformen infördes. Utan att stödja mig på fakta skulle jag också gissa på att tygåtgången till kragen motsvarade det som gick åt till två små ärmuppslag. Men när jag räknar på det sättet inser jag att det skulle innebära väldigt stora ärmuppslag (och rejäl krage) omkring år 1690 även ifall det bara var 2 x ½ aln som tilldelades till uppslag och krage. I så fall hade kanske de små uppslagen inte införts när de första karolinska uniformerna började delas ut i slutet på 1680-talet, även om Dalregementet och Närke-Värmland avvek från mängden genom att bara lägga ut 3/8-dels respektive 1/4-dels aln till sina uppslag. Eller så hade regementena samma fördelning som Närke-Värmland, dvs 4,25 aln till rocken och 0,25 aln till uppslag och krage istället för 4 aln respektive 0,5 aln som i förordningen från 1683.
Vad gäller de kanter som förekom på uniformerna av skånska krigets typ så har jag ingen aning om hur mycket tyg som gick åt till dessa. Men jag antar att bredden på kanterna bör ha motsvarat den på den här uniformen som är utställd på Armémuseum:
