Del av ”H.H. Scheels plan af Slaget ved Gadebusch” (klicka på bilden för att se hela)
Eftersom det förra inlägget handlade om slaget vid Gadebusch passade jag på att läsa lite mer om det. Denna läsning resulterade i att jag har blivit mycket osäker ifall beskrivningen av den svenska slagordningen på min hemsida är korrekt.
I ”Karl XII på slagfältet” fann jag nämligen en fotnot (band 4, sid 936-937) som redogjorde den officiella slagordningen som gällde under fälttåget i Mecklenburg. Denna slagordning avviker kraftigt från den som jag har på hemsidan och som jag tog från en bilaga till det danska generalstabsverket (”H.H. Scheels plan af Slaget ved Gadebusch”). Att bilagan inte var helt korrekt förstod jag redan då eftersom det Stralsundska regementet inte fanns med i den och att antalet skvadroner per regemente inte överensstämde med en tabell i det danska generalstabsverket. Men jag antog att planen i stora drag var tillförlitlig eftersom den trots allt hade bifogats i generalstabsverket utan några anmärkningar, och i en korrigerad form använde jag den på hemsidan.
Den ordre de bataille som beskrivs i ”Karl XII på slagfältet” ser emellertid ut på följande sätt:
- Högra flygeln, första träffen: Bremiska DR, Västgöta KR, Bremiska KR (totalt 20 skvadroner).
- Högra flygeln, andra träffen: Pommerska DR (6 skvadroner)
- Mitten, första träffen: Södermanland, Älvsborg, Närke-Värmland, Stralsund, Elbing, Västmanland, Västgöta-Dal, Dalregementet (totalt 15 bataljoner)
- Mitten, andra träffen: Östgöta och Hälsinge (4 bataljoner)
- Vänstra flygeln, första träffen: Pommerska KR, Riksänkedrottningens livregemente till häst, Verdiska DR (totalt 22 skvadroner)
- Vänstra flygeln, andra träffen: 4 skvadroner av Pommerska DR och 2 skvadroner av Wismars DR (Bassewitz).
I ”Karl XII på slagfältet” står det visserligen att denna ordre de bataille ”i vissa delar kom att för själva slaget ändras”. Detta skulle i så fall kunna förklara varför Wismars dragonregemente i Scheels plan uppges ha stridit på den högra flygeln och inte på den vänstra i enlighet med ordre de bataille. Men även om regementena i övrigt är fördelade på samma flygel i båda versionerna så är det mycket stora skillnader när det gäller vilken träffen de stod i. Var även detta ”vissa delar” som ändrades inför slaget?
Antalet skvadroner förbryllar också. ”Karl XII på slagfältet” anger att den officiella ordre de bataille hade 26 skvadroner på högra flygeln och 28 på den vänstra. Och av döma av skildringen av själva slaget så hade då den vänstra flygeln fortfarande 28 skvadroner. Tabellen i det danska generalstabsverket pekar dock på att den vänstra flygeln hade 27 skvadroner och den högra hade 24. Följer man Scheels plan så var det ännu färre skvadroner.
När det gäller infanteriet är det dock lättare att sammanjämka uppgifterna. På grund av topografiska förhållanden kunde nämligen det svenska infanteriet bara avancera med en bredd på sex bataljoner, vilket innebar tre linjer/träffen istället för två. Avsikten var dock att den tredje linjen skulle delas i mitten och flyttas fram längs slagordningens sidor så fort som det var möjligt. På sidan 938 beskrivs denna omkastning av slagordningen och den överensstämmer helt med Scheels plan, med undantag för endast en bataljon. Scheel ger intrycket att det Elbingska regementet stred med två bataljoner i första linjen medan det Stralsundska regementets bataljon inte ens var med i slaget. Enligt ”Karl XII på slagfältet” ska dock en bataljon ur det Elbingska regementet ha använts allra längst fram som betäckning till artilleriet medan den andra bataljon tillsammans med Stralsunds enda och två vardera från Närke-Värmland och Västmanland utgjorde den första linjen i centern.
Med andra ord är det stora frågetecken kring det svenska kavalleriet medan bilden av infanteriet är klarare. Eftersom det var soldater från det Elbingska regemente som skyddade artilleriet kan det rent av vara dem som är avbildade i Rommels teckning från det föregående inlägget. Och kanske bar de blå damasker som på denna bild som Anders Larsson tipsade mig om i kommentarerna till det inlägget (och där han för övrigt gav bättre information än den jag gav i själva inlägget):
Bild på 1700-talsdamasker från bloggen Kurage – Hantverk, historia och reenactment