Klåpare sätter tänderna i hattarnas ryska krig

I en tidskrift som riktar sig till wargamers finns det i decembernumret en 30 sidor lång artikel om Hattarnas ryska krig 1741-1743 (börjar på sidan 89). Det är alltid intressant att läsa hur icke-svenskar skildrar svensk historia, men dessvärre brukar wargamers-litteratur hålla en mycket låg nivå och detta är sannerligen inget undantag.

Artikeln är proppfull med faktauppgifter och eftersom Hattarnas krig inte är ett ämne som jag har studerat i detalj så kan jag inte bedöma exakt hur illa den är. Men det är mycket tydligt att författarens förståelse för Sveriges och den svenska arméns historia är väldigt, väldigt ytlig. Jag tänkte först skriva en redogörelse om allt som han har missuppfattat, men jag insåg att det i praktiken skulle kräva att jag skrev en helt egen 30-sidors artikel om kriget.

Det som främst retar mig med den här artikeln är hur författaren uppträder som om han vore en expert på ämnet. Han gör ofta jämförelser med förhållanden i andra länder och den svenska armén under  det stora nordiska kriget i syfte att förklara saker för läsaren. Men i själva verket är dessa jämförelser bara hans försök att med hjälp av gissningar försöka få grepp om vad han inte förstår, och det är mycket…

Bara en sådan enkel sak som statsskicket har han missuppfattat. Enligt honom var Sverige en valmonarki av polsk modell under frihetstiden. Så vid tronskiften var det fritt fram att välja vilken kandidat som helst som hade släktband till kungahuset.

Hans beskrivning av skillnaden mellan indelta och värvade regementen visar också mycket tydligt hur han inte har förstått de mest grundläggande sakerna om den svenska arméns organisation. Han säger att skillnaden motsvarar den franska arméns uppdelning i kungliga regementen som ägdes av staten och privata regementen som ägdes av regementscheferna.

Författaren skildrar också fredsförhandlingarna 1743 på så sätt att hattarna försökte få en mild fred genom att hota med en allians med Danmark. Ryssarna skulle dock ha synat deras bluff och hattarna tvingades därför acceptera landförluster och den kungakandidat som ryssarna hade valt. Det verkar alltså inte som om författaren har förstått att en dansk allians inte var hattarnas idé utan deras oppositions, och att ryssarna erbjöd en mild fred i utbyte mot att Sverige accepterade en danskfientlig tronföljare.

Ja, detta var bara några axplock. Hela artikeln är dock genomdränkt av underliga tolkningar och missuppfattningar. Varför skriver man en så lång artikel om ett ämne som man inte behärskar? Förklaringen till det finns både i presentationen till artikeln och i den länk och bild som avslutar den. För länken går till en hemsida där författaren säljer (dyra!) krigsspel som utspelar sig under 1700-talet. Det senaste tillskottet är hattarnas ryska krig…