Livfanor och fantillverkare

Hälsinge regementes livfana m/1686

Älvsborgs regementes livfana m/1686

Älvsborgs regementes kompanifana

Även den här veckan har jag varit sysselsatt med fanor och jag har bland annat besökt Krigsarkivet och fotat Olof Hoffmans fanritningar av m/1686. Detta är något jag har velat göra länge och tanken är att fotografierna så  småningom ska hamna på hemsidan. Att besöket skedde just nu berodde på att jag hjälper Warfare Miniatures att designa fanor till sina kommande karoliner-soldater av tenn.

En fråga som blev väckt var hur regementssymbolerna såg ut på några av livfanorna. Den som gör fanorna (Clarence Harrison) hade i ett första utkast framställt Älvsborgs livfana på så sätt att det lilla älvsborgslejonet hade ett runt blått fält med silverströmmar som bakgrund precis som på kompanifanan. Jag var skeptisk till det upplägget, men jag kunde ju samtidigt meddela att Hälsinges livfana från 1706 hade bocken på ett fyrstyckat runt fält i svart och vitt, så helt säker var jag inte. Därför besökte jag Krigsarkivet och kunde då konstatera att i Hoffmans modellritningar från 1687-88 så var både hälsingebock och älvsborgslejon avbildade utan bakgrund. Och i avsaknad av annan information var mitt råd till Clarence Harrison att följa Hoffmans fanritningar.

Men detta illustrar också ett problem med att alltför blint följa Hoffmans fanritningar. Enligt honom skulle ju Hälsingebocken inte ha någon bakgrund alls i livfanan men bevisligen hade den ett fyrstyckat runt fält som bakgrund i den fansvit som tillverkades 1706. Och när Johan Wikman gjorde Hälsinges livfana 1715 hade bocken ett fyrkantigt fyrstyckat fält som bakgrund. Så det går inte utesluta att Älvsborgs livfana hade en blåvit bakgrund eftersom jag saknar detaljerad information om den fansvit som Hans Liebenberg tillverkade och som Älvsborgs regemente bar 1700-1713.

Apropå fankonstruktörer kan jag ju avsluta det här inlägget med följande diagram som visar när de olika regementena fick ut fanor under perioden 1674-1760 samt vilka som tillverkade dem. Information kommer nästan helt och hållet från Leif Törnquists artikel ”Från banér till kommandotecken” i Meddelanden från Armémuseum 38 (1978).

Siffror anger antalet fanor som delades ut och en * anger att en av fanorna var en livfana.

• Uppland: De fanor som erövrades vid Poltava var i så olika skick att ryssarna uppfattade dem som tillhöriga två olika regementen. Tre kompanifanor var fortfarande röda med de övriga fyra hade blivit så pass blekta att de var sandfärgade. Eventuellt hade de fanor i bättre skick blivit tillverkade vid ett senare tillfälle (jämför Skaraborg).

• Södermanland:

• Östergötland: Sviten från 1714 var sannolikt tillverkad av Johan Wikman.

• Kalmar: Sviten som delades ut 1710 var tillverkad 1683 av Baltzar Friedrich och ej av m/1686.

• Kronoberg:

• Jönköping: Livfanan förlorades 1708 i slaget vid Malatitze.

• Älvsborg: Sviten från 1714 var sannolikt tillverkad av Johan Wikman.

• Västgöta-Dal: Sviten från 1714 var sannolikt tillverkad av Johan Wikman.

• Skaraborg: De fanor som förlorades i slaget vid Poltava var inte desamma som delades ut 1689. De saknade bland annat lagerkransen på kompanifanorna.

• Närke-Värmland: Nya fanor ska ha utdelats 1701 men inga uppgifter om dem har påträffats i arkiven. Sviten från 1716 var sannolikt tillverkad av Johan Wikman. Den svit som delades ut 1730 hade beställts redan 1718 men utlämningen dröjde av ekonomiska skäl.

• Västmanland:

• Dalregementet: De fyra kompanifanor som tillverkades av Olof Hoffman 1700 delades troligen inte ut förrän 1714 tillsammans med en livfana som ursprungligen var tillverkad för Östgöta tremäningsregemente.

• Hälsinge: Hälsinge förlorade alla sina fanor vid Mitau 1705. På de nya fanorna som tillverkades 1706 avvek livfanan från m/1686 genom att regementssymbolen var inlagd i en glob som var fyrstyckad i svart och vitt på samma sätt som kompanifanorna.

• Jämtland:

• Västerbotten: Regementets fanor överlämnades 1711 till Österbottens regemente (5 stycken) och Gyllenströms finska värvade bataljon (3 stycken)

• Österbotten: Fanorna från 1711 hade ursprungligen tillvekrats 1710 för Västerbottens regemente.

• Björneborg: Fick sannolikt ut nya fanor under den tidigare delen av stora nordiska kriget men uppgifter om detta saknas. under. 1716 delades två äldre fanor ut som hade funnits i arsenalen före 1685.

• Åbo:

• Nyland: Sviten från 1705 var tillverkad I Riga men närmare uppgifter saknas (Cordt Meyer?). Fick sannolikt ut nya fanor under den senare delen av stora nordiska kriget men uppgifter om dem saknas.

• Tavastehus:

• Savolax: Fanorna från 1712 hade ursprungligen tillverkats 1707 för Boyes sachiska bataljon.

• Viborg: Fick sannolikt ut nya fanor under den senare delen av stora nordiska kriget men uppgifter om dem saknas.