Enligt Erik Bellander beställdes 758 karpuser till Närke-Värmlands regemente den 6 mars 1705 som skulle ”levereras med det snaraste”. Ytterligare 232 karpuser beställdes året efter tillsammans med 1200 karpuser till Västmanlands regemente. Båda regementenas karpuser skulle denna gång ha ett annorlunda utseende jämfört med de vanliga tvåfärgade varianterna. I Göte Göranssons tolkning såg Närke-Värmlands karpus ut som på bilden ovan och jag utgick från den bilden när jag målade mina två Närke-Värmländska bataljoner som skulle strida i slaget vid Poltava. Men Bengt Nilsson berättade ju förra veckan att han hade funnit källor som avslöjade att de beställda karpuserna från 1706 aldrig togs emot av Närke-Värmlands och Västmanlands regementen som av allt att döma bar hattar under det ryska fälttåget.
Men kunde åtminstone de första karpuserna som beställdes redan i mars 1705 för snarast möjliga leverans, ha levererats i tid till slaget vid Fraustadt ett knappt år senare. Jag frågade Lars-Eric Höglund om detta och han svarade att så troligen inte var fallet. Därmed kan inte mina Närke-Värmlänningar användas till slaget vid Fraustadt heller utan jag får måla om karpuserna så att de blir blå-röda istället. Då kan de i alla fall användas till slagen vid Narva och Kliszow. På sätt och vis är detta goda nyheter. Jag har tidigare klagat över att Närke-Värmlands regemente (och Västmanland) hade tre olika huvudbonader under kriget vilket begränsade vilka slag som mina tennsoldater kunde tänkas illustrera. Nu är det dock bara frågan om två huvudbonader och när jag blir tvungen att ersätta mina karpusbärande tennsoldater med hattbärande diton så kommer båda varianterna att vara väl representerade i min samling.
Bengt Nilssons upptäckter begränsade sig dock inte bara till Närke-Värmland och Västmanlands regementen. Utan även Nylands kavalleriregemente tycks ha haft en helt annan uniform än den jag tidigare avbildade dem med och jag lutar även åt att Dalregementet bar hatt under det ryska fälttåget. Jag har därför ändrat en hel del bilder på hemsidan under den här veckan och jag har även fått ändra mina planer för sommarens målande.
Istället för att måla marscherande Poltava-bataljoner får jag ersätta sex karpus-bataljoner med hatt-bataljoner. Anledningen till att jag ville göra marscherande bataljoner var dock att jag hade så många överblivna marscherande pikenerare och detta problem har ju inte försvunnit utan snarare blivit större nu när jag ska ersätta två marscherande Västmanlandsbataljoner. Så dessa färdiggjutna tennsoldater kommer nu att användas till göra den svenska slaglinjen vid Kliszow istället. De deltagande regementena i det slaget var i stort sett desamma som i slaget vid Poltava. Och med undantag för sex karpusbataljoner (Närke-Värmland, Västmanland och Dalregementet) så var även uniformerna identiska. Därmed kande flesta bataljoner användas för Poltava också.
Jag väljer att än så länge strunta i Bengt Nilssons uppgift om att Kalmarrekryter från 1708 hade vita hattband istället för blåvita och göra tolkningen att att de fortfarande var blåvita när armén marscherade iväg från Sachsen 1707. Östgötarna ska ju haft med blågula hattband 1707 enligt Höglund trots att Bengt Nilsson har hittat en notering i källorna om att deras rekryter hade gröna kantband 1708!
Men nu när jag ser fram emot ytterligare en målningssäsong som jag kommer att ägna åt att byta ut felaktiga tennsoldater så är jag än mer övertygad om att jag gör rätt i att vänta med att måla fler ryssar. Blir det fler karolinermotståndare i år så kommer det sannolikt att vara frågan om danskar, Livgardet och grenadjärkåren står näst på tur.