Södra Skånskas standarbärare och hästfärger

Gammal och ny standarbärare tillhörande Södra Skånska

Idag har jag målat klart en ny tennsoldat, nämligen standarbäraren till höger som kommer att ersätta den till vänster i min Södra Skånska-skvadron. Anledningen till bytet är att jag vill att alla mina standarbärare ska ha datorutskrivna pappersfanor istället för handmålade tennfanor. Den gamla standarbäraren kommer jag dock att behålla som en fristående tennfigur eftersom jag är rätt nöjd med min tolkning av Skånegripen.

En annan skillnad är att den nye ryttaren inte har några handskar på sig. Jag tror nämligen inte att det var så populärt att bära handskar under högsommaren i Ukraina 1709. Pistolstrumpan har också fått ett annat utseende som tillsammans med schabraken egentligen överensstämmer med Norra Skånska. Södra Skånskas pistolstrumpor och schabrak är okända men med hänsyn tagen till hur standaret ser ut så är det väl rimligt att även söderskåningarna hade randiga kanter.

Fast den mest iögonfallande förändringen är färgen på hästen. Den gamla ryttaren var målad med Humbrol 98 (“Chocolate”). Jag hade valt den färgen eftersom det var den allra mörkaste bruna humbrolfärgen jag kunde hitta och som jag har berättat om tidigare skulle kavallerihästar ha mörka färger.  Helt nöjd med den var jag dock inte och när jag köpte de nya formarna från Prince August  medföljde målningsbeskrivningar som hänvisade till Vallejofärger. Den färg som rekommenderades till pikskaften samt hästgrenadjärernas hår och karbiner var Nr. 822 (“German Cam Black Brown”). Den såg ut som den färg som jag hade letat efter när jag fick nöja mig med Humbrol 98. Nämligen en färg som är precis i gränslandet mellan svart och brun och kontrasterar mot det svarta remtyget, manen och svansen.

Kanske är den lite väl svart, men jag beslutade att ersätta humbrol 98 med vallejo 822 och åtminstone måla om en del av de befintliga skvadronerna med den färgen. Södra Skånskas skvadron är redan ommålad och östgötarna står på tur.

Den färg som Prince August hade rekommenderat till hästgrenadjärernas hästar (984 “Flat Brown”) var dock också intressant.

Livdragonen till vänster (en före detta östgötsk standarbärare med livstandar som har målats om) har målats med “Flat Brown” och som synes är det en mer realistisk hästfärg än Humbrol 113 (“rust”) som jag har använt till mina ryska dragoner. Att Vallejos färger blir lätt glansiga är snarast en fördel när man ska måla hästar eftersom dessa borde bli rätt svettiga när de rider runt på slagfältet.

Jag har ett system att jag använder en färg för kavallerihäster och en annan färg för dragonhästar. Det är tänkt att ge en viss variation på hästfärgerna samtidigt som det då åtminstone finns en detalj som skiljer kavalleristerna från dragonerna i min samling. Men när jag hade hittat två utmärkta hästfärger från Vallejo fick jag mersmak och funderade ifall jag inte borde utöka variationen med att ha två färger vardera för kavallerister och dragoner.  Jag hittade färgtips i den här forumtråden och köpte ytterligare tre Vallejofärger som jag tänkte testa. Samme kille hade även rekommenderat de två ovannämnda vallejofärgerna som jag gillade. Tyvärr läste jag inte hans färgtips noggrannt och tänkte därför inte på att man skulle blanda färgerna med svart för att få till de rätta nyanserna. Och sådant är jag inte så hågad att hålla på med.

De färger jag köpte var 982 “Cavalry Brown”, 921 “English Uniform” och 985 “Hull Red” och de kan (ifall man blandar dem med svart) användas till hästfärgerna “Dark Brown”, “Dun”  och en till “Dark Brown”. Redan när jag såg burkarna i affären blev jag dock misstänksam. Den förstnämnda färgen såg väldigt röd ut. Men, men… heter den “Cavalry Brown” så borde den ju vara brun så jag testade den hemma och upptäckte då att den påminde om Falu rödfärg. Dess spanska namn “Marron rojo” betyder brunröd och färgen är som sagt mer röd än brun. Hur denna färg kan kallas “Cavalry Brown” övergår mitt förstånd.

Jag visste inte vad “dun” var för typ av hästfärg men vallejofärgen “English uniform” kan beskrivas som en khaki-färg. Påminner väldigt mycket om Humbrol 110 (Wood) som jag använde som hästfärg innan jag gick över till Humbrol 98.  Så jag antar att jag kommer att få använda “English uniform” till hårfärg när min burk med Humbrol 110 tar slut. För till hästar kommer jag inte att använda den till.

Slutligen har vi färgen “Hull red” som till skillnad från “Cavalry Brown” faktiskt är en brun färg och inte en röd. Den fungerar som hästfärg men den är intill förväxling lik Vallejofärgen “Flat Brown”. Så även om jag kan använda den till att måla hästar uppnår jag inte mer variation. Så just nu ser det ut som om jag kommer att stå fast vid mitt tvåfärgssystem. Men de två färger som jag hädanefter kommer att använda mig av är åtminstone mer realistiska än de tidigare.

This entry was posted in Färger, Tennsoldater. Bookmark the permalink.

4 Responses to Södra Skånskas standarbärare och hästfärger

  1. Henrik Andersson says:

    Handskar är nog bra.
    De ger ett visst skydd för handen och hålla i värja med hansdske är nog att föredra om man måste parera med värjan. Minskar viss stötkänsla.

    Egentligen är det väl mest musketörer som inte har nytta av handskar.
    Pikenerare ansåg nog också att handske kan vara bra att ha.

  2. Mikael Andersson says:

    Ja hanskarna fyllde nog andra syften än vad vi förknippar med handskar. Förutom som Henrik A. skriver så fyllde handskarna ett annat syfte och det var att markera officersvärdighet i olika grader. Det finns väl många exempel på guldrevärer på hanskar just för det syftet. Annars verkar ditt nya färgval vara mycket lyckat. Du har verkligen fått fram den “svettiga” känslan hos ett kavalleri i fullt rännande.

  3. Örjan Martinsson says:

    Fast gulddekorationer förekom även på kapporna och det innebar inte att dessa bars under högsommarvärme. Under sådan värme tror jag att nackdelarna övervägde fördelarna med att ha handskar på sig.

    I slaget vid Zorndorf 1758 under sjuårskriget var det till exempel så varmt att ryssarna valde att strida utan rockarna som lämnades kvar vid trossen. Några uppgifter om handskarna i det slaget har jag inte men jag tror att även dessa lämnades kvar i packningen.

  4. Anders Larsson says:

    De handskar som jag sytt upp i sämskskinn skala 1:1 (sekund Kornett) ska fylla ytterligare en funktion än vad ovan angivits och då som splitterskydd.
    Nu är det väl tveksamt om Harnesk användes i någon större utstäckning vid Poltava, men om en blykula träffar ryttarens harnesk så skall handskragarna (5 mm tjocka) kunna ta splitter från en sådan kula som träffar harnesket och sedan splittras åt olika håll, bla mot handen, är det tänkt.
    Men i många rullor från krigsåren har jag sett att soldater och ryttare saknar handskar tex. Så det är väl både levande och korrekt med lite olika utformningar.

Comments are closed.