Brigadmuseets tennsoldater

I höstas besökte jag Brigadmuseet i Karlstad som är lite grann av ett nostalgimuseum för dem som gjorde lumpen under andra halvan av 1900-talet. Längst upp fanns det dock ett rum fyllt med tennsoldater av Holger Eriksson som visade hur de värmländska soldaterna såg ut under olika tidsperioder. Och som synes ovan har de även en fulltalig karolinsk skvadron som visserligen inte kan vara värmländsk men som ändå är fin att se.

Musketerare och pikenerare från trettioåriga kriget

Närke-Värmlands uniform 1683

Närke-Värmlands släpmundering 1700?

Huvudbonaderna på tennsoldaterna från 1683 och 1700 är karpuser, dock inte Göte Göranssons tolkning som vi är mest vana vid utan en toppluve-variant som ofta förekommer i äldre illustrationer. Under skånska kriget hade Närke-Värmland röda rockar med vita uppslag, men innan de fick sin första karolinska uniform 1691 verkar det som om de fick röda rockar med blå uppslag i början av 1680-talet.

Enligt skylten till diaramat ska musketeraren till höger bära en grå pajrock som fastställdes som släpmundering omkring 1700. Men frågan är hur pålitlig museets information är. Se till exempel nedanstående bild som visar diaramat för den karolinska tiden:

På museets skylt står det:

“Underofficer i uniform 1688 förande livfana från 1658. Officer, trumslagare och soldfater 1688-1717, de röda strumporna infördes omkring 1700. Grenadjär (granatkastare) i uniform 1690.”

Färgsättningen (röda uppslag och gult foder) är ohistorisk för Närke-Värmlands regemente, men den överensstämmer med den rock i Armémuseum som tidigare troddes vara ett exemplar av den “äldre karolinska uniformen” och som man genom missförstånd hade identifierat som tillhörandes Närke-Värmlands regement. I verkligheten hade den första värmländska karoliner-rocken rött foder 1691 och strumporna var definitivt röda innan 1710, troligen redan 1691.

Grenadjärerna lär dessutom med största sannolikhet ha haft samma uniformer som de övriga manskapet och borde därmed inte alls ha sett ut som på bilden nedan:

“Grenadjär i uniform 1690”

Livfanan är intressant eftersom den tillverkades i Hamburg 1658 men levererades inte till Sverige förrän 1677. I sviten ingick också papegojgröna kompanifanor med olika motiv och några av dessa delades ut till Västmanlands regemente 1680. Livfanan kom dock inte till användning förrän 1713 då den delades ut till Närke-Värmlands tremänningsregemente. Denna livfana och en av kompanifanorna förvaras idag i Armémuseum:

Anledningen till att Värmlands vapensköld är röd på fanan beror på att den andra sidan visar Närkes vapensköld och det var inte tekniskt möjligt att måla olika färger på vardera sida.

Gustavianska tiden, m/1778

Finska kriget, patrull och officer i m/1808 och handräckningsman i m/1792.

Brigadmuseet har ytterligare sex diaramor som täcker in tiden från Karl XIV Johan till andra världskriget, men eftersom mitt intresse för svensk militärhistoria upphör 1814 så sätter jag punkt här. För den som är intresserad av fortsättningen är det bara att bege sig till Karlstad!

This entry was posted in Sevärdheter. Bookmark the permalink.

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *