Mängden tyg som gick åt till en karolinsk rock

I år har jag skrivit ett par inlägg som tar upp hur antalet knappar varierade över tid i den karolinska uniformsrocken. Men även själva tygåtgången till rocken varierade över tid och det är av intresse när ska diskutera olika uniformsmodeller.

Den typ av rock som utgjorde grunden i såväl den karolinska uniformen som dess omedelbara före- och efterträdare var en justaucorps. Detta var benämningen på den  knälånga rock som blev högsta mode i Frankrike på 1660-talet och som spred sig därifrån till resten av Europa (ca 1670 kom den till Sverige). Namnet betyder “kroppsnära” vilket syftar på överdelen av rocken. Under midjan skulle den däremot vara mycket vid så att underdelen fick en klockform och även uppslagen på ärmarna skulle vara mycket stora.

Justaucorpsen gjorde sin entré i den svenska krigshistorien under skånska kriget och 1675 skulle en manskapsrock bestå av 5 alnar kläde (+ en ½ aln kläde åt uppslag och kant). Redan två år innan hade dock översten för Södermanlands regemente klagat över att 5 alnar var alldeles för lite för en rock och begärde därför mer kläde “ty om Råckarne skulle göras så korta, vore de ingen Soldat lika”. Men trots detta skulle rockarna bli ännu mindre.

I uniformsförordningen från 1683 anges att en rock skulle bestå av 4 alnar kläde i regementets färg (med en bredd på 2,25 aln). Återigen skulle dessutom uppslag och kant ha en extra ½ aln kläde. Varken nu eller i det tidigare exemplet nämns något om fodret. Anledningen till ointresset kan kanske vara den att soldaterna inte skulle ha rockskörten uppvikta och därför skulle ändå ingen se fodret.

Uniformsförordningen från 1683 kom dock troligen inte till användning eftersom när regementena skulle börja nymunderas 1687 var det istället frågan om den karolinska enhetsuniformen. I ett kungligt brev till statskontoret angående Älvsborgs regemente bestämdes det att varje man skulle ha 4,5 aln kläde till “jacka och uppslag” samt 6 alnar boj till fodret. Även skaraborgarna skulle ha 4,5 aln till rock och uppslag. Dalkarlarna fick däremot 4 alnar till rocken och bara 3/8 aln till uppslag och krage samt endast 4 alnar boj till fodret. För att få råd med alla knappar verkar de alltså ha sparat på fodret och uppslagen. Närke-Värmland hade däremot kostat på sig inte bara knappar utan även 4,5 aln kläde till rocken. I gengäld har de sparat in ännu mer på uppslag och foder än dalkarlarna, det vill säga en fjärdedels aln kläde respektive 3 alnar boj vilket var exakt hälften av vad kungen tyckte att Älvsborgs regemente borde ha. Upplänningarna fick 4,5 aln till rock och uppslag men lyckades tydligen få tag i 7 alnar boj till fodret.

Trots alla variationer mellan regementena framträder ändå en tydlig bild av en karolinsk rock som i normalfallet hade 4,5 aln kläde till rock och uppslag, vilket var samma mängd som skulle gälla i förordningen från 1683. Det som komplicerar bilden är frågan om när krage infördes på rocken och när uppslagen minskade i storlek. Det är dessa saker som skiljer uniformen som bars under skånska kriget (då endast Livgardet hade krage) och den klassiska karolinska uniformen. Dessa förändringar kan eventuellt ha tagit ut varandra och skulle då kunna förklara varför tygmängden för uppslag var oförändrat.

Klagomål över att uniformsrocken var alldeles för snålt tilltagen återkommer också vid denna tid. Åtskilliga rusthållare vid Livregementets livkompani hade nämligen snålat med uniformerna och endast anskaffat 4 alnar till rocken vilket efter krympning inte var tillräckligt “enär knappast 4,5 alnar förslog till fullkomlig rock efter den föreskrivna modellen”(kavallerister skulle ha vidare rockar än infanteristerna eftersom de behövde få plats med ett harnesk under den).

Storleken på uniformsrocken synes ha förblivit på ungefär samma nivå under de första krigsåren. En skrivelse från 1701 handlar om en beställning på 600 komissrockar som var och en skulle bestå av 4,25 aln kläde och 8 alnar foderboj. En obetydlig minskning på en fjärdedels aln som med tanke på den variation som fanns mellan regementen (och rusthållare) ligger gott och väl inom “felmarginalen”.

Under vistelsen i Sachsen i december 1706 skriver dock Karl XII till statskontoret att de uniformer som tillverkas där nere år vidare än tidigare. Nu skulle det gå åt 5,5 aln kläde till en uniformsrock (vilket var samma tygmängd som Livgardets underofficerare skulle ha enligt m/1699). Detta har traditionellt tolkats som den “yngre karolinska uniformens” födelse. Men frågan är om detta verkligen var någon permanent förändring och inte bara ett unikt tillfälle att kosta på sig lite dyrbarare uniformer när det var Sachsen som stod för notan. För när Jämtlands regemente skulle få ut nya uniformer 1710 skulle klädesrocken återigen bestå av 4 alnar blått kläde och en fjärdedels aln gult kläde.

Tyvärr har jag ingen uppgift om exakt hur mycket tyg som skulle gå åt till en m/1756-rock eftersom det i Bellanders bok bara anges en totalsiffra för rock, väst och byxor på 7 och 3/8-dels aln kläde. Men det skulle vara intressant att veta i vilken mån siffran för rocken skiljer sig  från den “äldre karolinska uniformens” 4,5 aln för en menig infanterist.

This entry was posted in Uniformer. Bookmark the permalink.

5 Responses to Mängden tyg som gick åt till en karolinsk rock

  1. Anders Larsson says:

    Förslag till Kronobergs infanterireg. 1719. 1000 man.
    Manskap
    4 1/8 aln krympt blått kommiskläde, 9 kvarter brett till rock.
    2 1/2 aln krympt gult kläde, 9 kvarter brett till väst.
    1 3/8 aln krympt kläde till byxor.
    1/8 aln till rockuppslag och krage.

    48 st underofficerare skulle under samma regemente 1719 ha:
    5 5/8 aln blått, 9 kvarter brett krympt kläde.
    2 13/16 aln dito till väst.
    1 11/16 aln till byxor.
    5 5/8 aln blått boi till foder under rocken, 9 kvarter brett.

    Förslag till Upplands 5-männings kavalleriregemente 1719. 856 st rockar.
    5 aln blått kläde till rock, 2 aln brett.
    6 1/2 aln och 5 kvarter brett boi till foder under rock.
    Lärft under knapparna och till fickan 1 aln till var rock.
    Tennknappar 2 dussin stora och 7 st små till var rock.

    Sedan följer en kostnadsberäkning om man tog mindre tyg, oklart bredden:
    4 1/2 aln kläde till rock
    4 aln boi till foder.

  2. Örjan Martinsson says:

    Ajdå! Jag hade hoppats att bredden på klädet skulle vara standardiserat eftersom de enda exempel som Bellander nämner är på 2,25 aln. Men om det även kunde vara 2 alnar så blir det svårare att göra jämförelser.

  3. Anders Larsson says:

    Precis. Sen verkar det som sagt vara en fråga om ekonomi också då två typer kan diskuteras samtidigt med olika prisutfall. Men det är väl sant att befälet har mer tyg och bättre kvalitet i rockarna än manskapet. Det extra tyget hamnar i skörtet där det med mer tyg blir fler veck (som Drakenhielms rock). Detta kräver dock att klädet är finare och tunnare än kommisklädet för att vecka sig fint. Mer tyg på bröstpartiet för att nå runt ett harnesk (som drabanterna) kräver också lite extra tyg och större fickklappar förstås. Att gubbarna sedan var olika stora och behövde olika stora rockar verkar inte diskuteras i detta läge. Harnesken gjordes i tre storlekar (fullkomlig, medelmåttig och mindre) så det borde även rockarna ha tillverkats i kan man tycka.

  4. Lars-Eric Höglund says:

    1683 års unuformsförslag kan vi nog avskriva från agendan!
    Infanteriregementena fick ut nya rockar mellan 1678-82 och de fick de sedan slita på i 8-10 år. Det fanns inga pengar till nyekiperande, helt enkelt. Så hur stiligt de än är beklädda i Åberg/Göransson, så är det rent teoretiskt, med ficklock och allt. Problemet är, och här är ett blankt papper i uniformsforskandet, att 1680-talets uniformer förekommer ytterst sparsamt i generalmönsterrullor och dylikt. För den ambitiöse (Inte jag!) finns här ett nytt, jungfruligt, forskningsområde, med knappar och ficklock och allt annat som diskuterats på diverse sajter, bl.a denna. Om någon känner sig manad, så kan han fylla ett stort gap i uniformsforskningen.

  5. Henrik Andersson says:

    Hur lång tid tog det för en skräddare att göra en rock?

Comments are closed.