Vit Grenadjärmössa eller möjligen en gul som har blivit blekt.
När den här bloggen var ny ägnade jag mycket uppmärksamhet åt grenadjärmössor och två inlägg som skrevs för snart fyra år sedan (del 1 och del 2) handlade om fem svenska grenadjärmössor som enligt bloggen Oderint Dum Probent var bevarade i Ryssland. Dessa mössor hade följande utseende:
- Vit med blå uppslag och plåt dekorerad med en stjärna och fyra kronor
Grenadjärmössa från De la Gardies regemente.
(finns i Sankt Petersburgs artillerimuseum och är numera i ett mycket dåligt skick).
- Blå med plåt dekorerad med två lejon som håller vapen med två kors under en krona samt ”andra dekorationer” (okänt var den finns nu).
- Den tredje är avbildad på fotot till höger (De la Gardies).
- Blå med gula uppslag och på framsidan broderad med Karl XII:s namnchiffer tillsammans med två lejon och krona, allt i guld. Baksidan broderad med två palmblad och texten ”GRENADIERS DU COMTE MELIN” under gyllene krona. Guldtofs i toppen (okänt var mössan finns nu).
- Den femte är avbildad på fotot överst på det här inlägget.
På hemsidan har jag också redovisat vilka regementen som dessa mössor kan ha tillhört men det är nu dags att revidera den sidan. Anledningen är att Lars-Eric Höglund har skickat en artikel till mig där han (bland annat) redogör sina tolkningar av dessa mössor.
Mössa nummer 1 som jag inte har kunnat placera har han sett i verkligheten och han kan konstatera att den är av preussisk modell och därför knappast en karolinsk modell.
Mössa nummer 2 som jag tyckte kunde vara en underofficersmössa tillhörande det Pommerska regementet (eller eventuellt Stades garnisonsregemente) väljer Höglund att inte spekulera om eftersom han inte har sett den avbildad. Enligt honom skulle den kunna vara svensk men den är omöjligt att tidsbestämma.
Nummer 3 och 4 är enkla att attribuera eftersom texten på dem visar att de tillhör Mellins respektive De la Gardies regemente. Höglund har visserligen på grund av den röda distinktionsfärgen hävdat i sina böcker att nummer fyra tillhörde Narvas garnisonsregemente men medger nu sitt misstag. Han skriver dock att en del av De la Gardies regemente (inklusive grenadjärkompaniet) lades i garnison i Narva efter slaget vid Hummelshof. År 1703 levererades ett parti blått kläde och röd foderboj till Narvas garnison och att grenadjärmössan tyder på att även soldaterna från De la Gardies regemente då fick nya uniformer med rött foder. Narva föll till ryssarna år 1704 och med största sannolikhet var det då som den mest kända svenska grenadjärmössan föll i ryska händer. Höglund anmärker också att gulddekorationerna på Mellins grenadjärmössa tyder på att det var en officersmössa.
Nummer 5 har väckt mycket intresse på grund av texten ”De Live” som har förmodats syfta på ett livregemente. Oderint Dum Probent har föreslagit det Tyska Livregementet på grund av att dess trumslagare hade snören i blått-gult-vitt som skulle matcha grenadjärmössa. Själv var jag inte så övertygad av den tolkningen men i brist på bättre förslag redovisade jag hans gissning. Andra har tydligen föreslagit både Livgardet och Riksänkedrottningens livregemente. Men Höglund avfärdar alla dessa förslag genom att konstatera att texten ”De Live” inte kan ange livregemente på franska, utan det är snarare ett personnamn. Enligt honom har mössan sannolikt tillhört Hans Henrik von Liewens regemente (även stavat ”Liven” eller ”Lieve” i källorna). I detta regemente var grenadjärkompaniet även livkompaniet och det skulle kunna förklara varför mössan är vit, dock kan den ursprungligen ha varit gul och blivit blekt. För övrigt tyder gulddekorationerna på att även denna mössa var en officersmössa.
För mig känns Höglunds förklaringar mycket övertygande. Men vem vet, kanske blir det en del 4 om några år?