Monument över skånska fältslag

När jag för två veckor sedan inte kunde skriva ett inlägg på bloggen på grund av strul med lösenordet var jag i Skåne och besökte släkten. Men jag hann även med att besöka några historiskt intressanta platser. Bland annat monumenten som restes till minne över slagen vid Helsingborg och Lund. Av själva slagfälten finns det ju numera inte så mycket att se eftersom städerna har växt en del sedan stormaktstiden.

Helsingborg1860Helsingborgarna har faktiskt rest inte en utan två minnesstenar över sitt slag och båda syns på bilden ovan med ”borgen” på Ringstorpskullen i bakgrunden (ingen riktig borg utan en originell design på ett vattentorn från 1904). Den första stenen restes vid 150-årsjubileumet 1860 och skattebetalarna kan knappast ha klagat över att politikerna hade slösat bort deras pengar. Monumentet är inte större än en vanlig gravsten och innehåller bara initialerna MS och datumet för slaget. Snålheten och likheten med en gravsten kan kanske ha ett samband med att Helsingborg var den enda stad som svor trohetsed till danske kungen 1709…

När det var dags för 250-årsjubileumet så tyckte politikerna att det var lämpligt att skaffa ett lite ståtligare monument över slaget så en ny minnessten restes på samma plats (där danskarnas vänstra flygeln hade tagit ställning inför slaget). Fast 1960 var inte rätt tid för att resa pampiga nationalistiska monument så den nya minnesstenen blev visserligen större men inte mindre tråkig än den gamla.

Helsingborg1960Det tresidiga monumentet har inga som helst krigiska attribut och är endast prydd med Sveriges och Danmarks lilla riksvapen (samt på baksidorna Skånes och Helsingborgs vapen). Själva texten som är torr och neutral lyder:

Till erinran om slaget vid Hälsingborg den 28 februari 1710 samt till minnet av svenska och danska krigsmän som där kämpade och föllo lät Hälsingborgs stad på slagfältet resa denna sten den 28 februari 1960.”

(pluralformer på verb var ett ålderdomligt drag som vid den här tiden bara förekom i lagtexter och som inte ens där skulle överleva slutet av 60-talet)

Ett mycket större och pampigare monument hittar man däremot i Lund. Det restes vid 207-årsjubileumet (!) 1883 och väcker betydligt starkare känslor, påverkad som det är av tidens skandinavistiska strömningar.

SAM_0574

Monumentet är så stort att när jag tog fotot ovan står jag faktiskt på en del av det. Nämligen på en avsats där man kan promenera runt ”obelixen” efter att ha gått uppför en liten trappa. Bilden nedan till vänster som visar monumentet från avstånd gör det inte full rättvisa eftersom det är omgivet av stora buskar som skymmer nederdelen. Notera dock att varje hörn av ”promenadavsatsen” är prydd med en liten kanon som med pipan nedåt vilar på tre kanonkulor (bilden till höger).

SAM_0575

SAM_0573Texten på framsidan:

1676 den 4 december stridde och blödde här folk av samma stam.

Försonade efterkommande reste minnesmärket

är så stämningsfull  att man kan tycka att den som skrev texten på Helsingborgsstenen 73 år senare borde ha rodnat av skam. Och det är inte slut med detta. På baksidan finns följande danska text:

SAM_0572”Her ligger Kecke mend hvis been oc blod er blandet ibland hinanden saa at ingen siger andet end de er aff een slect, de var oc aff een troe, dog kunde de med fred ey hos hinanden boe.”

Den här texten är inte skriven på 1800-talet utan så tidigt som 1689 av den danske prästen Henrik Gerner. Under kriget 1658-60 var han inblandad i en konspiration för att befria Kronborgs slott i Helsingör från svenskarna. Den misslyckades och han blev fängslad, misshandlad och dömd till döden av svenskarna. Att straffet inte verkställdes berodde på att den danske kungen hotade att hämnas på svenska fångar ifall det skedde. Men trots hans patriotiska insatser för Danmarks försvar och allt annat än angenäma erfarenheter av svenskar så ”tänkte han djupare och varmare än sin samtid om Norden och dess folk” (Martin Weibulls ord vid invigningen av minnesmärket).

Lunds slagfältsmonument är i toppklass och visar att man kan ha ett monument som är fullt med kanoner, mörsare och kanonkulor och ändå förmedla ett allt annat än krigiskt budskap.

Det här inlägget postades i Sevärdheter. Bokmärk permalänken.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *