Ryska regementsnamn, länsindelning och krigsmål

På mitt bord har jag just nu 40 tennsoldater som är nästan färdigmålade. Det är lite finputs som återstår och eftersom detta är inget som jag vill stressa mig igenom får det vänta tills nästa vecka. Istället kommer jag nu skriva lite om de till synes skiftande ämnena i rubriken.

Ett av tsarens elitregementen under stora nordiska kriget var det Ingermanländska regementet som hade Mensjikov som chef. Denna provins tillhörde som bekant Sverige och även om den var ockuperad av ryssarna så är det anmärkningsvärt att regementet fick detta namn redan 1704. Var provinsen befolkad av ryssar som efter ”befrielsen” från Sverige satte upp ett regemente? Nej, Ingermanland befolkades huvudsakligen av finskspråkiga folk såsom finnar, ingrer och voter. De två sistnämnda var de ursprungliga folken som fanns där när Ingermanland blev svenskt 1617. Ingrernas och voternas religion var rysk-ortodox och det resulterade i ryska sympatier.  Men den svenska regeringen gjorde vad den kunde för att stärka den lutherska kyrkan i området. Genom en stor inflyttning av lutherska finnar samt utflyttning av ortodoxa till Ryssland ökade den lutherska befolkningsandelen successivt så att den vid tiden för det stora nordiska kriget var tre fjärdedelar. Den överväldigande majoriteten av Ingermanlands befolkning bör därför ha haft svenska sympatier under kriget och Lybecker fick också hjälp från civilbefolkningen under sitt misslyckade fälttåg där 1708.

Regementsnamnet bör snarare ses i samband med att erövringen av Ingermanland var Peter den stores primära krigsmål. Inför det ryska fälttåget när Karl XII stod på höjden av sin makt erbjöd tsaren fred på villkor att Ingermanland blev ryskt. Namnvalet är att betrakta som en markering på hur fast besluten han var att behålla det nyligen erövrade Ingermanland. Där han för övrigt redan hade bytt namn på Nöteborg till Schlüsselburg och var i full färd med att bygga sin blivande huvudstad S:t Petersburg. En ytterligare markering på detta är den militärreform som Peter den store genomförde våren 1708. Då beslutades det att 37 infanteriregementen skulle uppkallas efter de provinser eller städer som skulle bekosta deras uniformer och underhåll.  Inkluderar man det Ingermanländska regementet i denna grupp var det emellertid hela åtta av dessa regementen som på så sätt fick en hemvist i Ingermanland. Närmare bestämt följande regementen:

• Ingermanländska
• Ivangorodska (uppkallat efter en fästning mitt emot Narva)
• Jamburgska (också uppkallat efter en fästning inte långt från Narva)
• Koporska (uppkallat efter en fästning nära mellersta Ingermanlands kust)
• Narvska
• Nevska (uppkallat efter floden som flyter igenom S:t Petersburg)
• S:t Petersburgska
• Schlüsselburgska

Dessutom hade fem av dessa namn även givits till dragonregementen ett par år innan. Jag ställer mig frågande ifall lilla Ingermanland verkligen kunde försörja alla dessa regementen och ifall namnen i deras fall bara var politiska markeringar.

Intressant nog lyser andra delar av det ockuperade Sverige med sin frånvaro. 1708 var det visserligen bara Dorpat som hölls av ryssarna utöver Ingermanland, och Dorpats fästning raserades under sommaren detta år när ryssarna drog tillbaka sina trupper från området för att förstärka huvudarmén. Men hade Peter den store även haft erövring av Dorpat som krigsmål vid denna tid så skulle säkerligen ett rysk regemente ha burit detta namn (för även efter 1708 fanns det ryska regementen som saknade provinsnamn och istället benämndes efter deras överstar). Efter Poltava utökade Peter den store sina anspråk till de områden som han sedermera fick i freden vid Nystad. 1712 döptes också ett regemente om till Viborgska. Men detta var det enda ”finska regementet” och några linjeregementen blev inte heller uppkallade efter Reval, Dorpat, Riga eller någon annan ort i Estland och Livland.

Frånvaron av regementsnamn utanför S:t Petersburg med omgivningar skulle kunna tyda på att Peter den store även efter framgångarna 1709-1714 hade en mental beredskap på att lämna tillbaka inte bara Finland utan även Estland och Livland vid den kommande freden. Ytterligare ledtrådar till detta är den indelning i åtta guvernement som Peter den store införde december 1708. Då fanns det ett ingermanländskt guvernement men det var först 1713 som ett livländsk guvernement med säte i Riga bildades och det estniska guvernementet med säte i Reval bildades inte förrän 1719. Fast kanske var de inkluderade i det ingermanländska guvernementet dessförinnan. Mina uppgifter om den ryska länsindelningen kommer nämligen från wikipedia och är inte så detaljerade. Den nedanstående kartan kommer från samma ställe och visar den ursprungliga indelningen från 1708 som utelämnar Livland och Estland:

Ryska guvernement 1708: Ingermanland (rosa), Archangelgorod (gul), Sibirien (rosa), Smolensk (cyan), Moskva (grön), Kazan (Cyan), Kiev (gul) och Azov (rosa).