Uniformen ovan finns att beskåda på Armémuseum och uppges vara en uniform som bars av en ryttare vid Adelsfanan 1743. Det är dock något som inte stämmer här. ”Rocken” är ju inte en rock utan en väst (eller kamisol som det också kallas för). Plagget som bärs under den är också en väst, om än av en senare modell som är kortare och saknar ärmar. Dessutom har ”rocken” tennknappar medan västen har mässingsknappar. Det är ju högst osannolikt att en ryttare vid Adelsfanan bar dubbla västar av olika modeller samt olika knappfärger. Den logiska slutsatsen är därför att dessa plagg inte tillhör samma uniform.
Men hur kommer det sig då att Armémuseum har ställt ut denna Frankenstein-uniform? Jo, samtliga plagg på bilden (förutom livdrabantharnesket m/1781) kommer från den så kallade Rålambska uniformssamlingen. Delar av denna donerades 1878 till det som skulle bli dagens Armémuseum. Länge var dessa plagg utställda som ett exempel på en officersuniform vid Livgardet. Detta berodde på att skaparen av uniformssamlingen, Anders Rålamb, hade varit officer vid Livgardet 1703-1716. Efterhand blev man dock varse om att detta inte alls var en officersuniform utan snarare en manskapsuniform för en kavallerist (brist på guldgaloner och livgehänget saknar hylsa för bajonett med mera). Den mest sannolika regementstillhörigheten blev då Adelsfanan eftersom Rålamb var rusthållare för detta regemente senast 1718 och kvarstod som sådan till sin död 1762. I hans bouppteckning redovisas dessutom en full uppsättning av en ”Adelsryttares monderingspersedlar”. Däribland en ”1 st. wäst af Schamoij” och en blå rock som var gammal och söndrig. Det vill säga endast ett överplagg av skinn, inte två.
Den blå rocken som nämndes i bouppteckningen 1762 ingick också i donationen 1878 men lämnades snart tillbaka och är nu förlorad. Troligen var den för trasig för att kunna användas som utställningsföremål och det nya museet insåg inte att hur värdefull en rock från 1700-talets första hälft är även i trasigt skick. Hade den bevarats skulle den ha varit den allra äldsta manskapsrocken och dessutom den enda kavallerirocken av karolinsk modell.
Men var kommer då den extra västen ifrån? Jo, den var en av många västar som fanns i Rålambska uniformssamlingen. Den del av uniformssamlingen som inte donerades till Armémuseum hamnade istället i Östergötlands museum och i den delen finns ytterligare två västar. Alla klädesplagg i samlingen kan därför inte ha tillhört samma uniform och den insikten gick länge Armémuseum förbi. Fast trots att dess egen intendent Erik Bellander uppmärksammade detta redan 1952 i artikeln ”Den Rålambska uniformssamlingen” är det fortfarande en väst för mycket på deras Adelsfane-uniform.
Men är Armémuseums datering till 1743 rimlig åtminstone för ”rocken”? Ja, detta var sista gången som Adelsfanan mönstrades och det fanns ingen anledning att skaffa nya uniformer därefter. Detta berodde på att det var adeln som var dess rusthållare och de missbrukade sin makt under frihetstiden till att låta bli att rekrytera nya ryttare. Enda anledningen till att en generalmönstring hölls 1743 var det fiasko som kriget mot Ryssland hade blivit. Adeln kände sig därför tvungen att visa att även de drog sitt strå till stacken för utkämpa ett krig som de i allra högsta grad hade startat.
Även perioden 1720-1742 var Adelsfanan ett regemente som bara existerade på pappret så om uniformen inte tillverkades 1743 bör den ha varit från stora nordiska krigets slutskede. Men Erik Bellander ansåg att den uniform som mönstrades 1718 var så sliten att den kan inte vara den som donerades till Armémuseum. De slitna persedlar som han räknar upp från mönstringen är dock inte de typer av plagg som ingick i donationen. Dessutom har ”rocken” reparerats, vilket skulle ha kunnat skett 1743 när regementet mobiliserades för sista gången. Om Rålamb eventuellt var snål nog att hellre reparera en gammal uniform än att köpa en ny, så är det väl inte helt uteslutet att uniformen faktiskt är från stora nordiska kriget.
Avslutningsvis vill jag passa på att nämna den tillhörande kappan som hamnade i Östergötlands museum. Det är den som är avbildad till vänster. Detta foto kommer från Bellanders artikel och är dessvärre inte i färg. Men kappan är en av endast fyra bevarade kappor av karolinsk typ. De övriga är en officerskappa från Karl XI:s tid, Karl XII:s egen kappa och ett modellexemplar av m/1756 som tillhörde Södermanlands regemente.
Adelsfane-kappan borde finnas i Digitalt museum eftersom Östergötlands museum har lagt upp andra föremål där. Men jag har sökt efter den och inte lyckats hitta den. Om den trots allt finns där skulle jag bli väldigt tacksam ifall någon skickar en länk till mig. Och om den inte finns där hoppas jag att någon vid Östergötlands museum läser detta inlägg och då passar på att lägga till kappan på digitalt museum.