Bohusläns dragonfana 1719-1812
Det är allmänt känt att Bohusläns dragoner aldrig fick ut några m/1686-fanor med Bohusläns vapen. Istället bar de äldre fanor med kungens monogram under nästan hela stora nordiska kriget, vilka sedan ersattes med fanor som såg ut som på bilden ovan (som hade Karl XII:s monogram och som bars i nästan 100 år trots övergång till infanteri). Den allmänna uppfattningen är att de äldre fanorna var snarlika den avbildade fanan. Det vill säga en grön duk med C.R.S. under en krona och omgivet av en lagerkrans (allt i silver). Detta baserar sig på två dragonfanor som togs av danskarna den 11 augusti 1676 och som har identifierats med Bohusläns dragoner.
Dessa gröna fanor ska i så fall ha utdelats under perioden 1670-1676 eftersom Folke Wernstedt (i ”Svenska standar och fanor 1654-1686”) redovisar följande:
“År 1670 anmälde regementets överste till krigskollegium, att regementets kompanier ‘haver haft vita, dels röda, dels ock inge fanor’. Översten anhöll därför om nya fanor. Damast och silke synas också ha blivit utanordnade till dylika.”
Men nu till problemet. För några dagar sedan hade jag en ordväxling med en person som kommenterade mitt blogginlägg ”Halländska bohuslänningar” och som reagerade på att jag daterade Bohusläns gamla fanor till 1670. Enligt honom var de istället från 1664 eftersom det står så i generalmönsterrullorna från 1712 och 1713 . Jag kan lugnt påstå att det inte var det trevligaste samtal som jag har haft. Och jag är inte ett dugg imponerad av hans påstående att fanorna borde ha haft Karl X Gustavs monogram trots att de tillverkades efter hans död (men innan Karl XI blev myndig). Fast om det stämmer att rullorna anger årtalet 1664 så kan det ju innebära att de gröna dragonerna förde vita och röda fanor under stora nordiska kriget.
Folke Wernstedt nämner dock att två kompanier som deltog i expeditionen mot Bremen 1665 tycks ha fått ut nytillverkade fanor. Kanske är det bara dessa två fanor som avses i generalmönsterrullorna från 1712 och 1713, och inte samtliga fanor. För jag tycker att det vore väldigt konstigt ifall regementschefen redan 1670 klagar över att fanor saknas och det sedan dröjer 50 år innan de får nya. De gamla fanorna skulle i så fall ha kunnat bli återanvända av de två fyrmänningskompanierna som ingick i förbandet från och med 1704.
Det är naturligtvis alldeles självklart att ett förband som 1664 fick fanor försedda med ett kungligt monogram skulle ha försetts med Karl XI:s. Alldeles oavsett om han var minderårig eller ej – det var han som den regerande monarken.
I 1713 års generalmönsterrulla sägs att 4 fanor har varit vid regementet sedan 1664 och brukats såväl i förra skånska kriget som i detta. De är nu så trasiga att nya behövs, heter det vidare. Vad det betyder i förhållande till Wernstedts uppgift kan jag inte avgöra, men man får väl jämföra med den skrivelse han refererar till.
I och för sig står det, i varje fall i GMR 1713, att de gröna fanorna ”warit wid regementet alltsedan a:o 1664” – inte att de också hade tillverkats det året. Sedan vet jag inte om ”warit wid” öppnar för tolkningen att de funnits där, men inte brukats av regementet.
Skrivelsen från regementets överste bör ju f.ö. finnas i Krigskollegii brevböcker., som är digitaliserade.
Nåja, då hade de gröna dragonerna i alla fall gröna fanor även om det är oklart exakt när de tillverkades. Wernstedt tycks inte ha gjort någon egen forskning i just detta fall utan alla hans hänvisningar går till sidor i hans föregångare T. J. Petrellis bok från 1892.
De fyra gamla fanorna kan ju ha återanvänts på grund av att två fanor förlorades 1676 och två kompanier tillkom 1704. Det konstiga är väl bara att citatet från 1670 inte nämner några gröna fanor, men det är kanske taget ur sitt sammanhang och bara en historisk uppräkning av brister och inte en egentlig inventering.
Två gröna fanor fördes under skånska kriget av Jämtlandsdelen som 1670 hade separerats från Bohusläns dragoner och den kan ju senare ha lämnat ”tillbaka” sina fanor.
Bland mina avskrifter hittade jag nedanstående utdrag ur Riksregistraturet:
”Datum Stockholm 29 Januarius 1700
Till general Schönleben swar, uppå åtskillige des förfrågningar, angående Öfwerste Weinholtz anförtrodde Esquadron Dragoner. Carl / C. Piper
/…/
5. Angående Eder underdånige förfrågan, om icke wid ankommande Ordres till Opbrått, de nya Standarer ifrån Giöteborg skole utlefwereras; så aldenstund Wij samma af Öfwersten giorde förfrågan redan beswarat ock sådant tillåtit; Ty hafwen I de ordres att ställa, det berörde standarer, enär ordres om Opbrått ankomma för merofftaber:de Esquadron Dragoner utlefwereres, ock de gamle i stället utj Giöteborg till förwahr emottages, hwarmed Wij befalle p. Carolus”
Källa: Riksregistraturet, SE/RA/1112.1/B/615 (1700), bildid: A0039110_00570
Intresset! Av brevet kan man få intrycket att det fanns nytillverkade dragonfanor i Göteborg år 1700, men det kan väl inte stämma för då skulle de ju inte ha haft fanor från 1664 på 1710-talet? Jag antar därför att alltsammans var ett hypotetiskt svar utifall det blev krig och dragonerna skulle mobiliseras.
Här kommer även utdrag från det omnämnda svaret till överste Weinholtz:
”Datum Stockholm 4 Januarius 1700
Till Öfwerst Weinholtz swar, uppå des förfrågningar Regementetz förnödenheter angående. Carl / C. Piper
/…/
5:o Hwad I sidst underdånigst berätte att de nya standarerne för Esquadronen skola på Bohus slått wara förwarade; så kunna de enär bemälte esquadron till march beordras ifrån Bohus Slått uttagas, ock de gamla deremoot då dijt igen lefwereras; Ock som Wij Oss eij kunna påminna af hwad färg desse nya äre, Ty hafwen I deröf:r hoos Oss med Eder berättelse att inkomma. Och Wij p. Carolus”
Källa: Riksregistraturet, SE/RA/1112.1/B/615 (1700), bildid: A0039110_00111ff
Skrivelsen från 1670 återfinns i Krigskollegium Krigskollegii kansli, Krigskollegii brevböcker, SE/KrA/0001/E c/36 (1670), SVAR bildid A0065950_01725 (punkt 2). I memorialet står mycket riktigt det som Wernstedt uppger, men också att översten önskade att de nya fanorna (som han påmint om tidigare) skulle bli gröna.
De 2 fyrmännings kompaniernas fanor är erövrade från danska förband (eftersom man förlorat 2, troligtvis i Värnersborg) , om man fortsätter att läsa i mönsterlistorna från 1712, 1713, 1715 i de avsnitt som nämner esqvadronens tillhörigheter
1718 noteras det att man tagit ut nya fanor från bohus slott år 1717, 6 st. nya och lämnat in 6 st gamla till förvaring. Men 1719 Har man 4 st nya och igen 2 st gamla (2 kompanier verkar ha tillkommit inför fältåget 1718, förutom fyrmänningen) Antingen använder fyrmänningen de 2 nya eller också har man förlorat 2 i Norge (eller i marstrand/strömstad?) Hur som helst är de gamla fanorna borta. På Töjmuseet i Köpenhamn känner man inte till några erövrade Svenska Dragonfanor 1676 (men Gyldenlöwe listar 9 fanor erövrade i Värnersborg i en skrivelse till Danske Kungen).
Fanorna kan vara äldre än 1664 och Örjans Teori om utbytta fanor pga förlust av 2, kanske inte är så långt borta från sanningen. Kanske har man rört ihop saker och ting 1712 och utgått från att de 2 fyrmännings (röda/vita) varit danska erövrade? Peter Weinholtz är ju borta vid den tidpunkten (i esqvadronen sedan 1664) och kan inte korrigera.
Man kan ha fört de nya fanorna under fältåget 1716, lämnat tillbaka dessa in till Bohus för att sedan ta ut dessa permanent 1717. Många lever ju i villfarelsen att de Bohuslänska dragonerna inte så någon aktion förrän 1716. Men man är uppräknade i expiditionsstyrkan som skall föras över till Pommern i undsättandet/mötandet av Kungen (en expidition som slutar i Töningen 1713), enligt begäran från den samme. I Stenbocks uppräknande av vilka förband som är redo för avfärd, listar också de bohuslänska dragonerna. Löwendahls inbrytande i Bohuslän 1711 syns ha ändrat på dessa planer. Här är Dragonerna i aktion i högsta grad, redan alltså 1711.
När jag tog en ny titt i Wernstedts bok såg jag att jag hade läst fel. Det stod inte att de två gröna fanorna som togs av danskarna erövrades den 11 augusti 1676, utan att de togs ”före 11 aug. 1676”.
För övrigt är det mycket intressant att läsa allt som ni har lyckats luska fram. Men det har egentligen gjort mig än mer förvirrad än vad jag var innan. Hur många fansviter hade Bohuslän egentligen?
Vi har fyra gröna fanor som “warit wid regementet alltsedan a:o 1664″ (var en av dem en vit livfana?). Åtminstone två (av fyra) kompanier från den tiden skickades till Bremen 1665 med nytillverkade fanor.
Vi har en situation år 1670 då regementet delades så att två Jämtlandskompanier med gröna fanor separerades från regementet samtidigt som den återstående Bohusdelen fördubblades (från två till fyra kompanier). Då verkar det som om Bohusdelen hade en vit och en röd fana medan de nyuppsatta kompanierna saknade fanor. Regementschefen begärde och fick samma år medel för anskaffning av nya fanor.
I början av det skånska kriget ska regementet ha förlorat två gröna fanor. Dessa borde då ha varit tillverkade 1670 eller senare. Hade alla fyra kompanier fått nya gröna fanor eller var det bara de två som saknade fanor som fick dem? Eller hade man behållit den vita livfanan som omnämndes 1670 och bara tillverkat tre nya gröna fanor? Blev förlusterna ersatta med de fyra eller tre gamla gröna fanorna från 1664 eftersom de sägs ha använts i detta krig? Och var hade de varit innan? Jämtlandsdelen hade 1673 två gröna fanor som härstammade från det gemensamma förbandet och dessa skulle ha kunnat bli överlämnade till Bohusläns dragoner vid ett senare tillfälle. Om dessa verkligen var från 1664 återstår då frågan var de övriga två (eller en) fanns.
År 1700 tycks det ha funnits nya fanor av okänd färg i Bohus fästning som var redo att användas av Bohusläns dragoner ifall de skulle dra ut i krig. Men dessa tycks aldrig ha blivit utdelade. Vad hände med dem?
På 1710-talet bars fortfarande de fyra gröna fanorna från 1664 plus två extra fanor för fyrmänningarna som hade erövrats från danskarna. Men vad hade hänt med de kvarvarande fanorna från 1670-talet (åtminstone en röd borde ha funnits, kanske även en vit och två gröna)
De sex fanor med Karl XII:s monogram som bars fram till 1812 var enligt Leif Törnquist tillverkade av Dorotea Staffenburg 1716-1724. Sex fanor delades ut 1717 och eftersom regementet sedan utökades med Bohusdelen av Riksänkedrottningens livregemente så fick samma tillverkare komplettera fansviten 1724. Tydligen hade två fanor dessutom förlorats under stora nordiska kriget så att två gamla fanor från 1664 återigen hade återanvänts fram till 1724. Men vad blev det slutgiltiga ödet för fanorna från 1664?
Svaret på Många av frågorna finns naturligtvis i Töjmuseet. Det kan vara ett felaktigt antagande att de 2 tillfångatagna kompanierna befann sig i Värnersborg och där förlorade sina fanor. Det finns uppgifter om att 2 kompanier dragoner skall ha blivit tillfångatagna på Orust 1676, men släppts fria (?). Där kan man ha förlorat sina fanor.
Jag tror att Dragonernas fanor noterade från 1664, kan ha varit ännu äldre. Kanske till och med från ett dragonregemente ”Carl Gustavs Livdragoner” eller ”H:ns Mjst. Värvade tyska dragoner” Där flertalet av de kända senare regementscheferna skall ha varit del av. Så, när man söker efter fanor så utgår man kanske från fel esignia: Karl XI, när man kanske skall titta efter CGRS. Mattias Kagg är förste chefen 1661, men då ha ju landskapet tillhört Sverige i 3 år. Det norska infanteriregementet är avsänt till Poznan i Polen 1658. 1664 byter man Regementschef. Jag tror att man får gräva lite i historien runt detta och vilket förband då Jöran Sperlingh (Göran Sperling) och Peter Weinholtz kommer ifrån. ”FD. Danska provinernas dragoner”, ”Skånes dragoner”, ”Bohus-Jämtlands Dragoner” …”Skåne Bohus Dragoner”…uj, uj, uj det är rörigt så det förslår. Att dom flesta ryttarna ursprungligen kommer ifrån Uppland (Bohus Jämtland).
Färgen Rött ingår ju i uniformsfärgen i form av halsduken fram tills 1718, då färgen på halsduken byts till Svart. Gula strumpor och foder, men också vita strumpor. Så vit och rött kan vara den egentliga ursprungsfärgen. 1720 Bildas ett tillfälligt ihopslaget regemente, med Samuel wallenstierna som chef (rikesenkedrottningen, halland) 1721 bildas Bohusläns dragon regemente. Fanorna från 1664 finns med all säkerhet på armemuseet, men antagligen felmärkta som tillhöriga ett annat regemente.
För noteringens skull så kostade ett par ryttarstövlar 1715, 6 daler, ett par strumpor 5 daler.
Anders Planting Bergloos regemente byter fanor 1664 (bohus jämtlands kavalleri-regemente) dessa är tillverkade av Peter Blom och det finns en listad som tillhörig Uppland på armemuseet. Den är Grön och vit med CGRS. Bara en fundering.
Vad som är jättekonstigt är att man inte har med sig nya fanor på fältåget 1716, utan fär dessa utdelade först 1717.
Under 1716 lider regementet avsevärda förluster. Men man förlorar inga fanor. Trots att Norska historiker försöker att utmåla en katastrof i moss, så stämmer inte detta med verkligheten. Det handlar om 5-6 man som tillfälligt tillfångatas, men som blir befriade strax igen, däribland Casper Weinholtz. Vidare bör Bengt Nilsson forska lite i gml från 1719, där underofficerskåren i bohusläns dragoner blir mer eller mindre av-väpnade ( dess vapen inlämnad till uddevalla skans) och dess chef, Ture G Bielke (lojal till Karl XII) skickad till stockholm.
Här kommer ytterligare en avskrift. Denna gång en skrivelse som ankom det kungliga kansliet i Stockholm den 26 maj 1700:
”Aldra underdånigste Memorial, den migh i Nåder anförtrodde och här i Båhus Lähn stående Esquadron dragouner angående, …
/…/
Såsom standarerna wedh Esquadron hafwa blefwet brukade alt sedan regemäntet uprättades, och nu tämmeligen förslitne och förnimmes at i Göteborgs Tyghuus, dragoune standarer finnas, som tillförende warit Fältmarskalken Bielkens dragouner tillhörige, anhålles för den skull i underdånigheet, Om Kongl: Maij:ttz denne Esquadron där medh benåda tächtes, förblifwandes in till min dödh /…/
Petter Weinholtz”
Källa: Krigskollegium Krigskollegii kansli, Krigskollegii brevböcker, SE/KrA/0001/E c/64 (1700), bildid: A0065978_02372
Jag fortsatte att leta vidare i Riksregistraturet – vilket gjorde att
jag hittade även denna resolution:
Datum Carlscrona 9 Junius A:o 1700
”Resolution uppå Öfwerste Petter Weinholtz Memorial /C: Piper
Kongl. May:tz Nådige Resolution uppå dess Tro Mans och Öfwerstes öfwer
Bohus lähns Dragoner Edel och wälbördig Petter Weinholtz underdånigst
insinuerade memeorial gifwen /C: Piper
…
5. beträffande Estandarerne som begäres för Escadronen, så är bäst att
öfwersten ännu betienar sig af dess egne fast än de äre gamble.
…”
Källa: Riksregistraturet, SE/RA/1112.1/B/617 (1700), bildid:
A0039112_00499
Missa inte heller boken ”Konglig Bohus Läns Regemente. I fält och till
sjöss 1676-1814”. I denna har Leif Törnquist med ett kapitel om
”Regementets fälttecken” (s. 12-26).
2014-03-06