Överblivna standar i Estland 1701

Finska tremänningskavalleriregementets standar (avsett för ett Åbo & Björneborgskompani)

Standaret ovan ingår i en svit på åtta standar som tillverkades av Olof Hoffman 1700. De finns nu i Armémuseum (länkar till dem finns här) och är alla i ett utmärkt skick. Anledningen till det är enkel, de blev aldrig utdelade! Det var inte så att någon var missnöjd med dessa standar, utan tvärtom följde de till punkt och pricka Karl XII:s förordning för tremänningars fanor & standar från 2 augusti 1700.  Problemet var bara att när de anlände till Reval 1701 hade det nyuppsatta finska tremänningsregementet redan upplösts. Regementschefen Carl Magnus Rehbinder hade dött och då togs beslutet att stycka regementet och överföra manskapet till sina moderregementen. De nytillverkade standaren skickades oanvända hem till Stockholm för att bli museiföremål.

Fast med tanke på hur dyra standar var vid den här tiden (det är rejäla summor vi talar om!) så är det ju väldigt konstigt att inte något annat regemente fick dem istället. Men Magnus Lindskog, som har fortsatt att skicka mig renskrivna utdrag från brev, har visat att man faktiskt försökte använda fanorna på något sätt. En besvärande omständighet var dock att nästan alla beridna regementen som sattes upp under stora nordiska kriget var dragonförband som helst skulle ha dragonfanor och inte ryttarstandar. Att dragoner  var så ”populära” i den svenska armén berodde på den kärva ekonomiska situationen. Dragoner var en form av lågbudgetkavalleri då lönerna var lägre och likaså kvalitetskraven på hästarna.

I brevet nedan till Estlands generalguvernör Axel De La Gardie talar Karl XII om två dragonförband. Först ett regemente som sattes upp av prästerskapet i Estland och som borde vara identiskt med den Estländska lantdragonskvadronen (ledd av A. L. von Rosen) som enligt Höglund hade blå fanor med monogram och krona i guld. Sedan nämner han Albedhyls regemente som enligt Höglund var ett livländskt regemente som hade blå dragonfanor med Livlands vapen i det övre inre hörnet. Om jag tolkar brevet rätt verkar det som om Karl XII föreslog att lantdragonerna skulle få de standar som Albedhyl hade beställt till sitt regemente så att Albedhyls regemente istället skulle få tremänningsstandaren (vilket uppenbarligen inte skedde). 

(Bengt Nilsson har i kommentarerna meddelat att brevet snarare ska tolkas som att Karl XII avslog förslaget att använda tremänningsstandaren och istället föreslog att en överbliven uppsättning dragonfanor för Albedyhls regemente skulle användas. Albedhyl hade för många fanor eftersom han hade både beställt fanor lokalt och fått fanor skickade från Stockholm)

***

”Datum Lais 19 Januarius 1701
Till gref Axel De La Gardie angående Estandarer för dhe Dragouner som
komma att uthgiöras af arrendatorerne i Estland. Carl /C. Piper
Wår  .p. Wij see uthur Eder underdånigste skrifwelse, dat: d:n 9
hujus, huru som Ifrån Stockholm medh en fahrkost till Revel äro ankomne
8 st: Estandarer för öfwerst Carl Magnus Rehbinders Regemente; men som
bemelte öfwerste allaredan har bekommit 8 st: Estandarer, hwilka i
Revel äro blefne förfärdigade; Så hemställe I Wårt nådigste wählbehag
underdånigst, om icke dhe Dragouner som af Prästerskapet och
arrendatorerne i Estland komma att uthgiöras, måge blifwa försedde med
bem:te Estandarer, efter som man intet weth hwarest dhe elliest någre
skohle få. dhet länder Eder altså dher uppå till nådigt swar att som
desse äro Ryttare standarter och således eij tiäna för Dragouner; så
emedan Wij oss eij annat kunne påminna än att för öfwerst Albedyhls
Dragouner och så Dragoune Standarter äro öfwerkomne och bemelte
öfwerste sig sielf Estandarer widh dhes Regementte förskaffat; Ty kunna
dhe för Öfwerst Albedyls Regemente öfwerkomne fahnor till desse senare
Dragoner uthgifwas, så snart dhe komma i stånd att dhe dhem behöfwa,
och Wij; p. /Carolus”

Källa: Riksregistraturet, SE/RA/1112.1/B/622 (1701), bildid:
A0039117_00233 ff

Magnus Lindskog har verkligen varit flitigt och han har även skickat ytterligare fyra renskrivna brev om standar. I det sista brevet beskriver han Karl XII:s order om hur trumpetarnas och pukfanornas dekorationer skulle se ut. Men dessa brev visar också att Karl XII tar tillbaka sitt förslag från det ovannämnda brevet om att lantdragonerna skulle få Albedhyls standar och att de istället skulle få nytillverkade standar. Han beslutar dessutom att de nya dragonstandaren skulle vara blå med gula fransar ”utan något nampn” . Innebär detta att kronan och monogramet i guld (som Höglund beskrev) var ett senare tillägg, eller valde man helt sonika att åsidosätta kungens instruktioner? Att regementscheferna tyckte att Karl XII:s instruktioner om fanor var alltför spartanska finns det åskilliga exempel på och under kungens frånvaro gjordes man många avvikelser från dem hemma i Sverige.

***

Riksregistraturet. Datum Lais 12 Februarius A:o 1701

”Till Öfversten Schlippenbach, swar angående det honom tilskrefne
brefvet af Sachsiska Öfversten i Kokenhusen.
2 Estandarer för Präste Dragonerne
3. Att Artollerie och fortifications officerarene skohle blif qwar i
Marienburg
/…/
… anbelangande eder underdånige förfrågan huruledes Estandarerne
skole blifwa giorda för Prästernes upbrachte Dragoner, så hafwa I att
giöra dem lijka med dem som förfärdigas för edert anförtrodde Regemente
och hafwa I at låta Oss weta, hvad dhe alle sammans iempte de bestelte
hautbois komma till kosta, då Wij dem  wela låta förnöija; …”

Riksregistraturet, SE/RA/1112.1/B/622 (1701), bildid: A0039117_00543
ff

***

Riksregistraturet. Datum Lais 18 Februarius A:o 1701

”Till Kongl. Rådet Gr. Axel dela Gardie at bestella Estandarer för
Major Rosens Dragoner
Carl /C. Piper
Wår synnerl. p. tro man .p. Såsom Wij i nåder hafve resolverat, at
Estandarerne för Dragonerne, som Arendatorerne j Estland utgöra skole
blifwa blå med gula silkes frantzer omkring utan något nampn: Altså är
hermed til Eder Wår nådige willia och befalning så via be:e Esquadron
intet skulle kunna accomenderas med de Estandarer som Öfwerste Albedyl
för des regemente sielf har låtit förfärdiga hvarom I sidst formälte,
at I låte utj Reval ofördröijeligen förfärdiga fyra st: sådane
Estandarer för bemelte Dragoner, medan de kommer at fördelas utj fyra
Compagnier, hafvandes I til deras afbetalning at taga utaf de medel som
finnas i renteriet at tilgå. Och Wij bef: p. /Carolus”

Källa: Riksregistraturet, SE/RA/1112.1/B/622 (1701), bildid:
A0039117_00597

***

Riksregistraturet. Datum Lais 18 Februarius A:o 1701

”Kongl: Maij:tz Nådige Resolution upå Majorens, ädel och wälbördig
Anders Ludwig Rosens underd: insinuerade memorial gifwen .p.
/…/
3.
Kongl: Maij samtycker iemwäl j nåder, at Estandarerne för Esquadronen
moge blifva heel blå med gula silkes frantzer om kring utan något
nampn, låtandes afgå des nådige befalning til kongl: Rådet och General
Gouverneuren Grefwe Axel dela Gardie, at han dem utj Reval skal låta
förfärdiga så wida Esquadronen intet kan blifwa accommoderat med de
Estandarer, som öfwersten Albedyl för des regemente sielf har låtit
förfärdiga och nu intet behöfves.
/…/”

Källa: Riksregistraturet, SE/RA/1112.1/B/622 (1701), bildid:
A0039117_00603 ff

***

Riksregistraturet. Datum Lais 16 Februarius A:o 1701

”Till Kongl: Rådet Gref Stenbock, at låta bestella åtskillige
reqvisiter för Drabanterne. /C. Piper
Wår synnerl: .p. tro Man .p.p
Såsom Pukfahnorne och banderollerne samt liweriet för Pukaren och
trompetarne wid Wåre Drabanter är aldeles försletit: Altså är hermed
till Eder Wår nådige wilie och befalning at I icke alenast för en
Pukare och Åtta trompetare låte förfärdiga nytt liwerie, utan och nya
Pukfanor och banderoller, blifwandes banderollerne giorda af gull och
silfwer samt Pukfahnorne hwijta af ordinarie storleek, hwarmed Wårt
nampn och zijratnerne af gull derpå broderade, iempte gull frantzar
neder om kring, och hafwe I at beordra ÖfwerIntendenten Tessin, at han
ordinerar fahnen och broderiet som han bäst och tienligast finner;
låtandes Wij afgå Wår nådiga befalning til Stats Contoiret, at det
samma på Eder anfordran så til det ena som andra skal låta affölja
nådige medel. Och Wij bef: p. /Carolus”

Källa: Riksregistraturet, SE/RA/1112.1/B/622 (1701), bildid:
A0039117_00592

Det här inlägget postades i Fanor & standar (källtexter). Bokmärk permalänken.

5 svar på Överblivna standar i Estland 1701

  1. Bengt Nilsson skriver:

    När det gäller det första brevet tror jag du tolkar fel. Kungens ”problem” med den föreslagna lösningen var att standar för kavalleri inte dög till dragoner. De översända standaren var alltså f.n. inte användbara, men då man råkade sitta med två uppsättningar dragonstandar till Albedyhls regemente (en som översten beställt lokalt och en som skickats från Sverige) så kunde de som skickats över från Sverige användas för de estniska lantdragonerna.

  2. Bengt Nilsson skriver:

    Brevet av den 12 februari 1701 är svar på en (dessvärre) egenhändig skrivelse från Schlippenbach daterad 5 februari (Skrivelser till Konungen. Karl XII, vol. 23). I den föreslår S. när det gäller prästdragonerna ett livstandar med ”Kungl. Maj:ts vapen” och övriga standar med en kyrka som bevakas av lejon och överskriften ”Pro deo et regie”

  3. Örjan Martinsson skriver:

    Ja, det låter ju mycket rimligare än den flyttkarusell som jag hade tolkat det som.

  4. Bengt Nilsson skriver:

    I kapitulationen med Albedyhl (RR 9/7 1700) gavs Albedyhl tillstånd att värva över hela riket, men i synnerhet på Dagö, Ösel, Moon, Ormsö och Nuckö. Regementet mönstrades av generalmajor Spens den 1 mars 1701 och bestod då av tolv kompanier. P.g.a. att vissa inte var fulltaliga omfattade det 570 korpraler och gemena (LVVA, fond 7349, op. 1, vol. 298, s. 97).

    Det var ursprungligen Otto Vellingk som hade överenskommit med Albedyhl om uppsättning av ett regemente dragoner, något som torde ha skett redan i april 1700.

  5. Leif Törnquist skriver:

    Skälet till att de finska tremänningsryttarnas standar blev liggande på tyghuset i Reval
    var att regementet redan utrustats med standar vilka utfördes i Reval. Tyvärr har vi inga uppgifter om dessa standar och inga dukar finns bevarade som skulle kunna knytas till detta förband om det nu inte var så att dukarna gjordes helt släta utan dekor. Ledsamt nog tycks inget. eller alltför lite, finnas bevarat av generalguvernementens kamerala räkenskaper.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *