Östgötar och randiga galoner

Jag är nu äntligen klar med min östgötabataljon. De sista tolv musketerarna har stått framme på målarbordet i ett halvfärdigt skick  i över en månad.  Men med dessa östgötar har ytterligare en bataljon i den svenska slaglinjen vid Poltava blivit kvar. Det som saknas nu är bara två livgardesbataljoner och en upplandsbataljon. Men jag har tillräckligt med tennsoldater från dessa regementen för att redan nu fullborda slaglinjen, under förutsättning att jag inte är så noga med att alla bataljoner har samma pose.

Det speciella med Östergötlands regemente är att deras hattar hade galoner med blågula ränder och röda halsdukarna. På de meniga soldaterna syns dock inte de röda halsdukarna eftersom Prince August inte har tagit med en sådan detalj i just dessa poser. Det  är alltså bara underofficerarna och trumslagarna som det lyser rött runt halsen. För officerarna har jag i avsaknad av information om uniformerna valt ha vita halsdukar som standard. Fast nu börjar jag redan fundera ifall jag  inte borde låta även officerarna ha röda halsdukar.

En annan mer osäker detalj är galonerna på trumslagarnas rockar. Enligt Höglund hade de galonerna men det står inte vad de hade för färg. Som synes på bilden nedan har jag valt silvergaloer eftersom deras hattar ska ha haft silvergaloner. Ett annat möjligt alternativ är dock att de kan ha varit blågula som på manskapets hattar.

När det gäller de blågula ränderna på hattarna har jag valt att använda en ljusare blå nyans än den vanliga (humbrol 109 istället för 25). Förra gången när jag målade randiga galoner (Kalmar regemente) valde jag humbrol 25  för den blå färgen och det resulterade i att det blev svårt att skilja den  mörkblå humbrol 25 från hattarnas svarta färg. Hattarnas galoner framstod därför som svartvita istället för blåvita. Genom att använda humbrol 109 slapp jag detta problem och jag bestämde mig för att upprepa framgången genom att måla om Kalmariterna. Fast i deras fall var inte ens humbrol 109 tillräckligt ljus för att kontrastera mot den svarta färgen. Tydligen blir det en optisk  illusion när kontrasten mellan blått och vitt är större än mellan blått och svart så att den blå färgen smälter ihop med den svarta. När man har en gul färg istället för vit blev det bättre balans. Trots detta blev det ändå en viss förbättring när jag bytte ut den blå  nyansen på kalmariternas hattarna, om än väldigt liten.

Kalmariter iförda sina gamla hattar med mörkblå nyans på galonerna.

Kalmariternas nya hattar med en ljusare blå nyans på galonerna.

Tyvärr är det svårt att illustrera de subtila förändringar som det är frågan om här eftersom kamerablixten alltid påverkar hur färgerna uppfattas. Den största förändringen berodde faktiskt mer på att jag målade det vita sist den här gången än på att jag bytte blå färg. Den vita färgen är mer tjockflytande än den blå så ränderna blev därför något bredare än vad de var innan. Med ökad bredd blir det visserligen lite lättare att uppfatta att färgen mellan de vita ränderna skiljer sig från det svarta. Dessvärrre råkade det ofta bli så att det bara var de vita ränderna som blev bredare så jag har en känsla av att jag kommer att återkomma till problemet med kalmariternas blå färg.

 Det får dock vänta tills jakten på den rätta blå färgen till de karolinska kanonerna är över.

This entry was posted in Tennsoldater, Uniformer. Bookmark the permalink.