Svenskminnen i Lützen

I tidigare inlägg har jag berättat sevärdheterna i Altranstädt och Breitenfeld, två orter utanför Leipzig som har haft stor betydelse för svensk historia. Nu är det dags för den tredje platsen, nämligen Lützen som har lite mer att erbjuda för turister. Egentligen är de två olika ställen som man ska besöka.

Schwedenstein

Först själva ”Schwedenstein” som ligger strax utanför staden Lützen och som är rest på platsen där Gustav II Adolf förmodas ha stupat. Det är den stenen som syns på bild ovan. Inskriften fanns inte med från början och ursprungligen var stenen dessutom mycket större. Men många svenskar som vallfärdade platsen lät hugga loss bitar av den som någon slags relik som de tog med sig hem.

Det ursprungliga utseendet syns på bilden ovan som är tagen inne i det museum som finns på platsen. Bänkarna var dock inte heller original och de har numera flyttats längre bort så att de flankerar kapellet som uppfördes till Gustav II Adolfs minne 1907. Denna plats har nämligen gradvis byggts ut. Något försenat till 200-årsjubileumet uppfördes 1837 en baldakin av järn som täckte över stenen. 1932 och 1982 byggdes även röda trähus i svensk stil som huserar. museet.

Om ni orkar klicka på videoklippet får ni se en rundvandring av stället. Jag tog dock inte med insidan av kapellet som även den är värd att se. Vägen som går förbi minnesstenen separerade den svenska och den kejserliga armén. Platsen för kapellet låg bakom Gustav II Adolf när han blev angripen av av de kejserliga soldaterna, som synes av kartan nedan.

För övrigt verkar platsen vara rätt barnvänligt då det finns en ”klätterskog” och en lekpark för barnen att roa sig medan vuxna historienördar går och tittar på allt som finns där (inklusive en gammal kanon som står vid museet).

Lützens slott

Men man ska inte bara uppehålla sig på en plats i Lützen. I slottet som finns inne i själva staden finns ett hembygdsmuseum som även det har mycket att visa upp. Inte bara om det slaget vid Lützen som utkämpades 1632 av Gustav II Adolf utan även om det slag som utkämpades 1813 mellan Jean Baptiste Bernadottes landsmän och hans nya kompisar (de förstnämnda segrade). Av särskilt intresse är två stora dioramor över de båda slagen. Det som skildrar slaget vid Lützen invigdes vid 300-årsjubileumet 1932 och inkluderar 3600 figurer på en yta 3 gånger 4 meter.

Slottet har även ett väldigt högt torn och barn som inte är ett dugg intresserad av tennsoldater visade sig uppskatta att springa uppför de långa vindstrapporna för att komma längst upp och njuta av utsikten.

Ja, det var allt för den här gången. Jag lovar att träna upp mina färdigheter som kameraman nästa gång jag är ute och reser.

Det här inlägget postades i Sevärdheter. Bokmärk permalänken.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *