Franska formar och savolaxiska dragonfanor

Efter ett uppehåll på 1,5 år (orsakat av en övergång till digital teknik) har Prince August äntligen kommit ut med nya formar i serien om sjuårskriget. Denna gång har turen kommit till det franska infanteriet. Sedan tidigare finns infanteriformar för preussare, österrikare, ungrare och ryssar. Härefter kommer Prince August fokusera på kavalleri och artilleri så att det ska bli möjligt att gjuta kompletta former.

Skalan och poserna i serien om sjuårskriget är kompatibla med Prince Augusts karoliner-formar. Och just de franska formarna är i hög grad intressanta även för dem som är inriktade på det stora nordiska kriget. Det kommer nämligen i två varianter, en med rockskörten uppvikta och en där de hänger löst. Den sistnämnda varianten innebär att de även skulle kunna användas för tidigare konflikter och målas som danskar, sachsare och ryssar.

Figurerna har visserligen damasker som troligen inte var i bruk under stora nordiska krigets första årtionde, men de ska ha använts av danskarna under Gadebusch-fälttåget). Uppslagen är också klent tilltagna och jag har mina dubier om “ryggsäcken”. En fördel med det sistnämnda är dock att den döljer hårpiskan vilket gör hårfrisyren tillräckligt neutral för det tidiga 1700-talet. Dessutom är rocken knäppt vilket är en klar förbättring jämfört med de officiella formerna för karolinermotståndare.

För den som inte är överdrivet petig med detaljerna så innebär dessa nytillskott en välbehövlig komplettering till de gamla formarna med karolinermotståndare. Officern, fanbäraren och trumslagaren har visserligen identiska poser i båda serierna. Men nu finns det även en underofficer (den stora luckan i den gamla serien) och man är inte längre begränsad till en skjutande bataljon utan kan även ha en marscherande bataljon och en bataljon i en mer allround pose (figur nummer 4 i bilden längst upp).

Förhoppningsvis kommer även de framtida kavalleri- och artilleriformarna vara lika användbara för stora nordiska kriget.

________________________________________________

Savolax dragonregementes fanor

Slutligen har Magnus Lindskog mejlat ännu ett intressant utdrag från källorna. Denna gång om Savolax’ dragonfanor:

”Högwälborne och Wälbohrne Respective Hr General FeltTygmestare och KrigzRådh./.

Såsom Kongl. Krigs Collegium igienom des ankombne bref af d:n nästledne 11 hujus, begierer af mig een noga underrettelse, om dee 8 dragonefanor, som Sahl: Hr Öfwersten Anders Leschert von Härtzfelt gifwit Hr Majoren Rudolph von Binow i förwaringh, och han wijdh sin afReesa härifrån A:o 1694 uti Wijborgz Archelie inlefwererat; Altså länder derpå till skylligt swar, att samma dragonefanor finnes här i gott behåldh, warandes 7 af swart damask, med een förgylt opspändh båga; sampt hwijta och swarta silkes fransor; Men Lijffahna hwijt, medh hwijta silkes fransar; på den eene sijdan Kongl:e May:tts nampn inbundit X [namnchiffer] också förgylt, uthan … inscriptioner; sedan ähre och der  till … försölfrade spetzer med Kongl. May:ttz Nampn X [namnchiffer] uthuggne, doch utan q… så och utan fanståkar, hwarest dee ähr giorde, har man ingen effterrettelse, men meenas wara förde ifrån Stockholm, hwarmed förblif:r

Kongl: Krigz Collegiji

Af Wijborg d:n 29 M[a]ij A:o 1696./.

Tienstwilligste tienare
And: G: Lindehielm”

Källa: Krigskollegium Krigskollegii kansli, Krigskollegii brevböcker, SE/KrA/0001/E c/60 (1696), bildid: A0065974_00034 ff

De åtta dragonfanor som nämns i detta brev är huvudsakligen en kompletterande uppsättning fanor som tillverkades av Baltzar Friedrich 1677 efter att sex fanor (inklusive livfanan) från hans ursprungliga svit från 1675 hade förlorats i slaget vid Lund. De sistnämnda fanorna finns fortfarande kvar i Köphamns Tøjhusmuseum, men vad som hände med de fanor som nämns i brevet är för mig okänt. Fast 1696 fanns de uppenbarligen i Viborgs fästning och om de inte hade flyttats eller delats ut till något annat förband under mellantiden så bör de ha erövrats av ryssarna när fästningen föll till dem 1710.

This entry was posted in Fanor & standar (källtexter), Prince August. Bookmark the permalink.

5 Responses to Franska formar och savolaxiska dragonfanor

  1. Henrik Andersson says:

    Borde de inte göra svenska formar också?
    Sverige var väl med i kriget?

  2. Tror tyvärr inte att det finns någon efterfrågan för det. Nästa nationalitet som står på tur är sannolikt britterna.

    Annars funkar ju de vanliga karolinerformarna för frihetstidens krig. Med undantag för frisyrer och avsaknad av damasker är de helt identiska.

  3. Henrik Andersson says:

    Vad jag förstått så hade svenskarna nästintill samma uniform under hattarnas krig som pommerska kriget som den som bars under stora nordiska kriget. Men hade svenskarna damasker under pommerska kriget?

  4. Ja, damaskerna började dyka upp i den svenska armen redan under andra halvan av stora nordiska kriget. Erik Bellander skriver visserligen ingenting om damasker under frihetstiden, men han omnämner dem i slutet av den karolinska tiden och i mitten 1700- talet var de standard i Europas arméer.

  5. Leif Törnquist says:

    Savolaxfanorna blev nog liggande i Viborg. Det fanns inget lämpligt förband som kunde utnyttja dem och Grotenfelts dragoner fick ju gröna dragonfanor från 1665.
    Det troligaste är väl att dukarna blev ryskt krigsbyte men säkert är det nog inte för då borde åtminstone någon duk ha överlevt och återfunnits i Malyj Album eller i den ryska trofékommissionens inventering. De kan också ha förstörts innan Viborg kapitulerade. En obekräftad uppgift nämner dock att ett stort antal fanor och standar,
    57 vill jag minnas, togs vid Viborg. Vi får se om det så småningom kryper fram någon lista från de ryska arkiven som kan kasta ljus över saken.

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *