En mystisk fana från Fyn

I väntan på en kavalleribild  så tänkte jag visa en intressant bild som jag nyligen hittade i Statens Trofésamling. Den föreställer en dansk fana och Digitalt museum skriver att den är “Eventuellt tagen under Stora Nordiska kriget 1700“. Den gröna färgen och motivet med lindormen tyder starkt på att fanan tillhörde det Fynska regementet. Men fanan skiljer sig från det fanark som jag har på min hemsida och som jag har använt till mina Fynska bataljon:

Fanarket följer det utseende som både Prince August och Lars-Eric Höglund har angett för detta regemente. Prince Augusts fanark har dock inte den lilla elefanten som hänger i det blå ordensbandet. Höglund skriver att Fynska regementet 1670 hade “grön fana med lindorm på rött fält och devis“. För den bataljon som var i sjömakternas tjänst var fanan enligt Höglund “grön med en lindorm i silver på rött fält inom ett krönt ljusblått ordensband“. Elefanten nämns inte uttryckligen i Höglunds text och förekommer bara i illustrationen, men eftersom det är ett ordensband så borde det ju rimligen vara frågan om den danska Elefantorden.

Fanan i Statens trofésamling har däremot inget rött fält och en lagerkrans istället för ordensband. Frågan är då: när bars fanan som finns i Statens trofésamling? Eftersom den innehåller siffran 4 måste den ha varit tillverkad antingen under Fredrik IV:s tid (1699-1730) eller under Kristian IV:s tid (1588-1648). Digitalt Museum verkar gissa på att den är från Fredrik IV:s tid och därmed tagen under det stora nordiska kriget. Men i så fall bör den ha varit tagen under slaget vid Helsingborg och det skulle innebära att jag har försett min Fynska bataljon med en felaktig fana.

Fast kanske är den från Kristian IV:s tid. Danska fanor har nämligen haft ungefär samma typ av utseende ända sedan 1628 då Dannebrogen infördes i det övre inre hörnet. Men det som talar emot denna förklaring är att det Fynska regementet inte bildades förrän 1661. Visserligen har det en förhistoria som en del av ett jylländskt regemente som bildades redan 1614, men jag har ingen aning om de olika provinsiella kontingenterna kan ha haft separata motiv på sina fanor.

En tredje förklaring är att fanan kan ha varit från Fredrik IV:s tid men att den blev erövrad först hundra år senare. Många av de dansk-norska fanorna i Statens trofésamling kom nämligen i svenska händer när Fredriksstens fästning kapitulerade 1814.

This entry was posted in Fanor & standar. Bookmark the permalink.