Ren Swenska – del 3

6. Avslutande diskussion

En förklaring till att Karl XII har en högre frekvens lånord i de fornsvenska kategorierna kan vara att han hade ett rikare ordförråd än Roos. I inledningen nämndes det att dagens svenska ordförråd endast består av 42,2 % arvord. Att både Karl XII och Roos hade färre än 20 % lånord i sina texter beror dock på att arvord utgör de allra vanligaste orden i svenska texter. Av de hundra vanligaste orden i modern svenska är 93 arvord. Även bland de 1000 vanligaste orden är nästan två tredjedelar arvord. Först därefter sjunker andelen till ungefär 40 %. En skribent som använder ett mer varierat ordförråd borde därför ha en högre andel lånord i sina texter än den som begränsar sig till att bara använda de vanligaste orden. Att samma ordrikedom jämfört med Roos inte upprepas av Karl XII i de nysvenska kategorierna skulle kunna ses som ett tecken på att han medvetet har varit återhållsam när det gäller nya lånord.

Men om Karl XII:s rykte som språkpuritan ska räddas kan man inte bara räkna ord och anta att han har varit återhållsam. Man behöver även ta en närmare titt på de romanska lånord från nysvensk tid som han och Roos använde sig av och se hur nödvändiga eller främmande dessa framstår som. Vissa av dessa lånord är sådana ord som används idag utan att man reflekterar över att de har ett främmande ursprung. Hur de uppfattades i början av 1700-talet är emellertid svårare att bedöma, men den franska stavningen av ”order” hos Karl XII och Roos (ordre respektive ordres) tyder dock på att ordet betraktades som franska. Det gick dessutom bevisligen att ersätta med ett germanskt ord eftersom Karl XII använde synonymen ”befallningh” i brevet till sin farmor.

Ordet korrespondens förekommer hos Karl XII två gånger. Ena gången i form av ett retoriskt ordpar ”corespondence eller brefväxling” i det brev som han skickade till Defensionskommisionen. Även där fanns det uppenbarligen ett alternativ till ett franskklingande ord. I samma brev nämns också ordet ”Cavalleriet” två gånger medan den germanska synonymen ”rytteriet” bara nämns en gång. I rättvisans namn bör det dock påpekas att Roos bara använder ordet kavalleri, och det sex gånger. Roos nämner också bara ordet infanteri (fyra gånger) istället för att som Karl XII bara använda ordet fotfolk (två gånger). Å andra sidan skriver Karl XII ”garnisonen” i brevet till Rehnsköld istället för att som Roos använda ordet ”besättning”.

De andra nysvenska romanska lånorden i Karl XII:s brev till Rehnsköld framstår inte heller som oundgängliga. Ordet propositioner skulle i brevet lätt kunna ersättas med ”förslag”, ordet entreprice med ”bedrift”, demolera med ”rasera”, passerar med ”händer”. Det framstår inte som om Karl XII aktivt har försökt undvika romanska lånord i sina brev.

Samtliga romanska lånord från nysvensk tid i de undersökta texterna följer nedan (siffror inom parantes anger om de förekommer mer än en gång):

Karl XII: actioner, Cavalleriet (2), conservera, corespondence (2), demoleras, entreprice, etc., garnisonen, grace, gratulerar, guardet (2), just, march (2), marsherar, Mon coeurs (9), munderingar, ordre, passera, propositioner, recommendation (2), Recrutera (3), recrytering (2), refusion, relation, remonstration, restituerat och truppernas (2).

Roos: accord (2), accorderat, action (5), adjutant (2), ammunition, armeèn (9), attaquen, ataquera (7), avancerade (4), Bajonetten ,Banquetten, Batterie, blesserade (14), Column (12), commenderade (3), condition, Considererade, contesterade, continuerlig (3), convoyerade, defension, disposition, distancen, division, emporterade, enfilerade, Fachiner, Flanquen, formera (4), Front (2), Guardet (5), Guardesskantzen, honett (3), Infanterie (4), Cavallierska, cavallerie (6), marchera (6), ordres (5), ordning (2), oordning, parol, passerade, pointen, rangerade (2), recognoscera, Relation (2), reserve, Salva (2), succurs (4) och trupper.

Roses text innehåller också många ord som inte är oundgängliga. Istället för verbet attackera, som i Roses text har en uppenbar fransk stavning, skulle han lätt ha kunnat skriva ”anfalla”. Armeén kunde ha ersatts med ”hären”, blesserade med ”sårade”, avancera med ”framrycka”,  action med ”drabbning” och så vidare. Intressant är att Roos använde verbet Considerera en gång för att sedan använda synonymen betänckia fyra gånger. Men det ändrar inte intrycket av att Roos är en man som gärna använder sig franskklingande ord.

Karl XII har visserligen en något lägre frekvens av nysvenska romanska lånord än Roos men även hos honom finns det en hel del fransklingande ord som inte skulle ha tillåtits av en nitisk språkpuritan. Att förklara detta med att han som skribent i första hand strävade efter ett varierat ordförråd och endast i andra hand ville undvika främmande ord håller inte. De främmande ord som förekommer gör det ofta utan sällskap med germanska synonymer. Slutsatsen kan därför inte bli någon annan än att språkpuritanen Karl XII inte levde som han lärde.

7. Sammanfattning

Trots Karl XII:s väl belagda språkpuritanska åsikter visar den här undersökningen att lånord förekommer i stor mängd i hans brev. Nästan var femte ord har ett främmande ursprung och detta är något fler än i generalmajor Roses text. Räknar bort ord som är svåra att undvika blir skillnaden än större då Karl XII har andel på 16,54 % lånord medan Roos hamnar på 10,12 %.

Den stora skillnaden Roos och Karl XII är dock att den senare har en dubbelt så hög frekvens av fornsvenska germanska lånord. Även i kategorin nysvenska germanska lånord finner vi en något högre frekvens hos Karl XII. Det finns därmed inget som tyder på att kungen skulle ha ogillat germanska lånord. När det gäller romanska ord har Karl XII något fler i den fornsvenska kategorin och något färre i den nysvenska kategorin jämfört med Roos (om man räknar bort ord som inte går att undvika). Den högre frekvensen i de fornsvenska kategorierna skulle kunna förklaras med att Karl XII som skribent hade ett mer varierat ordförråd än Roos och att han inte ogillade väl etablerade lånord.

När det gäller de nysvenska kategorierna finns det däremot ingen anmärkningsvärd skillnad mellan Roos och Karl XII. Att även här förklara en, för en språkpuritan, hög förekomst av lånord hos Karl XII med att han skrev med ett mer varierat ordförråd än Roos håller dock inte. Det finns ingenting som tyder på att Karl XII systematiskt har föredragit germanska synonymer framför romanska. För i likhet med Roos har Karl XII i sina brev flera romanska lånord som lätt kunde ha ersatts med germanska synonymer, och det utan att göra språket mindre varierat. Det går därför inte utifrån de undersökta breven att påstå att Karl XII har ansträngt sig nämnvärt för att ”vndfly alla fremmande ord, tala och skrifwa ren Swenska”.

This entry was posted in Litteratur. Bookmark the permalink.