Närke-Värmlands huvudbonader och mer om Poltava

I förra veckans blogginlägg har Bengt Nilsson skrivit kommentarer med information om svenska huvudarméns uniformer 1707. Det mest intressanta uppgiften är att Närke-Värmlands regemente inte ville ta emot 232 stycken beställda karpuser eftersom de i Sachsen hade beställt hattar åt hela regementet. Vilket tyder på att Närke-Värmland bar hattar under slaget vid Poltava. Så med andra ord har jag nu två hela tennsoldatsbataljoner i min bokhylla som behöver bytas ut… Som tur var har jag inte börjat måla de två Närke-Värmländska bataljonerna som jag göt i höstas eftersom även dessa kommer jag nu att behöva gjuta om.

Idag har jag arbetat med mina Poltava-sidor. Den främsta orsaken till detta är att jag på något sätt bör inkludera Nicholas Dorrells ryska styrkebesked. Men jag har även passat på att lägga till saker som borde ha funnits där redan från början. Nämligen kartor över reduttstriderna och en redovisning av det svenska kavalleriets indelning i kolonner. Med anledning av allt detta har jag kluvit sidan om reduttstriden och Roos försvunna bataljoner i två separata sidor.

Reduttstridens första fas

 

Reduttstridens andra fas

Dessa bilder är egentligen ett provisorium och jag har tänkt byta ut dem mot bättre varianter vid ett senare tillfälle (vilket troligen innebär att de kommer att ligga på hemsidan väldigt länge). Jag gjorde till exempel ett misstag med den första bilden när jag ritade alldeles för stora bataljoner. När jag sedan ritade den andra bilden upptäckte jag att de inte fick plats på sina nya positioner så jag fick pressa ihop dem. Andra bildens mindre bataljoner är alltså inte mitt försök att illustrera den svenska arméns förluster under reduttstriden utan något som jag hoppas kunna snygga till någon gång i framtiden.

This entry was posted in Uniformer, Uppdateringar på hemsidan. Bookmark the permalink.

10 Responses to Närke-Värmlands huvudbonader och mer om Poltava

  1. Bengt Nilsson says:

    I samma bunt handlingar finns också något som möjligen ändrar bilden av Nylands och Tavastehus läns kavalleriregementes munderingar. En officer därifrån kvitterade nämligen den 27 april 1707 ut bl.a. 168 kappor av fint blått kläde med fint gult boj till foder samt 291 stycken rockar av fint blått kläde med fint blått boj till foder.

  2. Örjan Martinsson says:

    Det blir många tennsoldater som jag måste byta ut…

    Jag har redan lagt till din kommentar till detta blogginlägg om Nylands uniformer:
    http://blogg.tacitus.nu/?p=737

    Och senare idag ska jag ändra uniformsikonerna på hemsidan.

  3. Bengt Nilsson says:

    Om Nylands- och Tavastehus läns kavalleriregementes utkvittering av persedlar sägs när det gäller färger vidare bl.a.:

    163 schabraquer af blått kläde och lärft fordrade samt svart lärft i kanterna; 120 st. skintröjor, med hwitt lärft fordrade och messingsknappar uti; 327 par pistolstrumpor af hwitt läder och fint gult boj till kappor;

  4. Bengt Nilsson says:

    Sedan har jag bland materialet från Riga en mängd handlingar som rör uniformer, exempelvis en specifikation på den utrustning som 1708 sändes för rekryterna från diverse regementen. Några exempel:

    Kalmar regemente: 27 svarta hattar med vita snören omkring, dock bredare än Skaraborgs; 27 röda halsdukar; 27 par gula strumpor.

    Kronobergs regemente: 90 hattar utan snören; 90 brokota halsdukar.

    Östgöta infanteriregemente: 29 hattar med gröna snören omkring; 29 brokota halsdukar.

    Skaraborgs regemente: 63 hattar med vita snören och hattband omkring; 63 brokota halsdukar; 63 par gula strumpor

  5. Örjan Martinsson says:

    Gröna snören för östgötarna! Så sent som året innan ska de enligt Höglund ha haft blågula snören. Kan det vara så att tillverkaren hade gjort något misstag? För grönt verkar vara ett underligt färgval, men blandar man gult och blått så får man ju den färgen.

  6. Bengt Nilsson says:

    Höglund har väl tyvärr inte några fotnoter, men jag antar att generalmönsterrullan från 1707 måste vara en källa. Jag får titta vad det sägs däri.

  7. Bengt Nilsson says:

    När det sedan gäller Nylands- och Tavastehus läns kavalleriregemente bör man kanske ha i åtanke att en del av regementet kom att stanna kvar hos Lewenhaupt i Baltikum. Den anslöt till huvudarmén först på våren 1708 (enligt uppgifter i några officerares likvidationer). Det är kanske alltså inte fullkomligt säkert att regementet vid tiden för återföreningen var enhetligt uniformerat.

  8. Anders Larsson says:

    Hej Örjan
    Såg att du tänkte måla om dina vackra värmlänningar för karpusernas skull.
    Jag vet inte vilken färg du målar fästet till kommisvärjorna i, men om du tänker måla dem svärtade (som vanligen var fallet) så har jag en uppgift från krigskollegium på att just Värmlänningarnas värjfästen år 1708 var förtenta, alltså åt silverhållet, för att bevaras från rost. Har aldrig hört talas om något bevarat exemplar. De försvann väl i Poltava.

  9. Örjan Martinsson says:

    Att värjfästena vanligen var svärtade var en nyhet för mig! Jag har egentligen bara haft Göte Göranssons bilder som vägledning så jag trodde att det var antingen tenn eller mässing som gällde. Fast nu när jag tittar mer noggrannt på alla bilder ser jag att en hel del har väldigt mörk färg.

    Tursamt nog har mina närke-värmlänningar redan silverfärgade värjfästen. Jag har nämligen satt i system att måla värjfästen och spännen i knappfärgen (vilket delvis kompenserar för att jag inte målar knappar!).

    Digitalt museum har för övrigt förvånansvärt få karolinska värjor i samlingarna. Jag hittade bara en som uttryckligen angavs vara en karolinsk kavallerivärja (med vad jag antar är förtent fäste) och en obeskriven svensk värja som tidsmässigt passar in som karolinsk och som har svärtat fäste.

    http://www.digitaltmuseum.se/search?query=v%C3%A4rja&rows=24&sort_by=&page=1&from_year=1650&to_year=1750&js=1

  10. Anders Larsson says:

    Hej Örjan.
    Ja det är nästan så man hellre tittar i Probus gamla auktionskataloger än på armémuseum efter olika värjor.
    Vad gäller kommisvärjan/infanterimanskapsvärjan m.1685 har jag bara stött på svärtat (bränd linolja) än så länge och i detta fallet med Wermlänningarna med förtent fäste. Man kan se ett svärtat nytillverkat sådant fäste på Gavelins svärds hemsida.

Comments are closed.