Nyheter från Prince August och franska dragoner med mera

Prince August har valt att satsa på en helt ny period, slaget vid Boyne på Irland 1690 som avgjorde ett brittiskt tronföljdskrig mellan protestanten Vilhelm av Oranien och  katoliken Jakob II.  Uniformerna i detta krig var i princip av samma snitt som under det skånska kriget och Prince Augusts nya figurer skulle kunna användas till detta  krig.  De skulle även kunna målas som sachsare i ett tidigt skede av stora nordiska kriget då de ännu inte bara trekantiga hattar.

Tyvärr  är dock inte detta nytillskott riktat till dem som håller på med karoliner-serien. Skalan är 54 mm istället för 40 och dessa figurer säljs färdiggjutna och inte som formar. Prislappen är också väl tilltagen, varje figur kostar 19,95 euro! Vill man köpa dem målade blir kostnaden ännu högre. Detta är samlarfigurer och inte beståndsdelar till några formationer. Tydligen tänker Prince August ge sig in i den marknad som domineras av Britains (vars figurer är ännu dyrare: 21,99 pund styck).

Nej, jag kommer även i fortsättningen att hålla mig till Prince Augusts traditionella formar i 40-mm skalan. Just nu har jag målat om de felaktiga schabraken på mina ryttare som jag nämnde i ett tidigare inlägg och jag har även påbörjat målningen av de tennsoldater som blev gjutna i våras. Den första omgången lär bli klar nästa vecka.

Franska dragoner med mera

Förra veckan skrev jag för övrigt om det mystiska Franska dragonregementet som deltog i Stralsunds belägring . Bengt Nilsson letade då reda på Karolinska förbundets årsbok från 1948 som innehöll en artikel av Herman Brulin om dess regementschef (som hette Villelongue och inte Longville). I denna framgår det att detta yngre franska dragonregemente bildades i Bender av soldater från det äldre regementet som sökt sig dit istället för till Pommern där det äldre regementet upplöstes enligt Höglund.

Detta regementet har den i särklass mest intressanta historien av alla regementen som deltog i stora nordiska kriget.  Från början var det ett franskt grenadjärregemente som deltog i slaget vid Blenheim 1704 där det togs tillfånga av sachsiska hjälptrupper i kejsarens tjänst.  Enligt tidens sed valde de att gå i sachsisk tjänst för att slippa fångenskap och ingick i den sachsiska armé som stred vid Fraustadt 1706. Även detta slag var katastrofalt för deras arbetsgivare och återigen togs de tillfånga och bytte sida.  Historien upprepade sig sedan samma år då de deltog i slaget vid Kalisz. Men eftersom Sachsen hade slutit fred vid Altranstädt krävde Karl XII att få tillbaka “sina” soldater och det franska regementet i svensk tjänst återupprättades 1707, denna gång som ett dragonregemente (hästgrenadjärer). De kom att ingå i Krassows kår som stannade kvar i Polen och sedan tågade mot Pommern 1709 där det tydligen blev upplöst. En del franska dragoner ingick dock i en styrka som leddes av kronofältherren Josef Potocki som sökte sig till Karl XII i Bender (enligt Höglund var de ett tiotal). På vägen dit blev de tvingade att bistå ungerska rebellers strider mot de kejserliga trupperna, vilket orsakade diplomatiska förvecklingar mellan Österrike och Sverige.

Till Bender kom även den franske översten Villelongue som 1709 hade blivit tillfångatagen av holländerna och frigiven mot löfte att inte strida mot dem. Efter ett mellanspel i August den starkes tjänst i Polen begav han sig till Bender där Karl XII utnämnde honom till överste för de franska dragonerna den 27 mars 1712. Tre år senare tog han sig till Stralsund och skulle nu rekrytera och organisera sitt regemente. Det gick emellertid trögt och enligt egen uppgift uppnådde han bara en styrka på 200 man (enligt styrkebeskedet från juni 1715 var de endast 95 man). Regementet deltog dock flitigt i försvaret av Pommern fram till och med Rügens fall då de kapitulerade till de allierade och gick i preussisk tjänst. Om någon av de ursprungliga fransmännen från Blenheim fortfarande fanns kvar i rullorna då så hade de tjänstgjort i inte mindre än fyra olika nationers arméer (ungerska rebeller oräknade). Villelongue kvarstod emellertid i svensk tjänst och Franska dragonregementet fortsatte att existera organisatoriskt i flera år till även om det inte längre var ett tjänstdugligt militärt förband.

Detta yngre franska dragonregemente har alltså Höglund missat i sin uniformsbok. Det finns dessutom ytterligare ett regemente som deltog i Stralsunds belägring och som saknas i Höglunds förteckning. Det är Wrangels kombinerade regemente som bildades  i Wismar 1713 (under Klingstedts befäl) och som då bestod av omkring 1 100 indelta soldater som av olika anledningar inte följde med Stenbock till Tönningen (de flesta av dem hade sårats vid Gadebusch).  Enligt det danska generalstabsverket bestod det i slutet av 1713 av 78 södermanlänningar, 141 västmanlänningar, 139 älvsborgare, 172 dalkarlar, 70 man från Västgöta-Dal, 183 från Hälsinge regemente, 83 från Närke-Värmland och 85 östgötar. Tillsammans med Jönköpings regemente täcker detta in det mesta av egentliga Sverige. Lägger man även till  alla regementen från Sveriges tyska provinser,  de ca 400 vallackerna från Polen, franska, holsteinska och rhenländska regementen så kan vi konstatera att den geografiska spridningen i Stralsunds garnison var mycket god.

This entry was posted in Litteratur, Prince August, Stora nordiska kriget. Bookmark the permalink.

One Response to Nyheter från Prince August och franska dragoner med mera

  1. Bengt Nilsson says:

    Vid Romhány restes 1932 ett minnesmärke, vilket även har svensk text. I en från ungerskan översatt artikel, publicerad i “Ny militär tidskrift” 1943 s. 434 ff. påstås att det “svenska” inslaget bestod av “överste Bielkes regemente (200 man), “överste Zülichs regemente (140 man)” och “ett dragonregemente på 160 ryttare”. Rent parentetiskt kan nämnas att det i Ungern tycks finnas en missuppfattning om att dessa trupper hade lyckats undkomma från Poltava och Perevolotjna.

    Uppgiften om att regementet skulle ha upplösts i Pommern torde Höglund ha ärvt av Nordensvan, men frågan är vad substansen bakom egentligen är. Varför skulle Zülich ha delat sitt regemente? Kan Nordensvan ha missat Zülichs marsch, misslyckats med att finna spår av regementet i Krassows armé och dragit slutsatsen att det upplösts i Pommern?

Comments are closed.