De preussiska problemen är över

Jag har haft en hektisk helg som tyvärr har förhindrat mig från att arbeta med hemsidan. Men tidigare under veckan har jag ändå hunnit med att göra en ny sida helt och hållet tillägnad den preussiska arméns uniformer under fälttåget på Rügen:

Preussiska kontingenten på Rügen

Med stor hjälp av Bengt Nilsson som har kommenterat förra veckans blogginlägg har jag lyckats skingra alla osäkerheterna kring de preussiska regementena. Han fann den digitaliserade boken ”Baltische Studien” från 1905 som innehöll en artikel om fälttåget på Rügen. Förteckningen av regementen var identisk med Generalstabsverket även om beskrivningen av bataljonernas placering överenstämmer med kartan som finns i artikeln från 1969. Generalstabsverket har dock i en fotnot förklarat att det finns två olika kartor. Den som de använder sig kan beläggas i en källa medan den andra kommer från militärhistorikern Vaupells verk och  har en ”okänd proviniens”.

Vaupell skrev på 1800-talet om den dansk-norska arméns historia och är än idag flitigt använd. Men han hade en väldigt hög felprocent och var redan i sin samtid hårt kritiserad. Tydligen finns det också rätt många uppgifter i hans verk som man inte har kunnat spåra källan till, så kartan över slaget vid Stresow är inte ensam om titeln ”okänd proviniens”.

Vaupell var dock långt ifrån ensam om att göra misstag. När Baltische Studien redovisar bataljonernas placering vid Stresow så saknas en preussisk bataljon i den vänstra flygeln. Och sedan har vi det mystiska ”Dörstings  dragonregemente” som jag inte kunde identifiera i förra veckan. Det visade sig vara resultatet av en felläsning av Dörffling som är en variant på namnet Derfflinger.

Baltische Studien var också till väldigt stor nytta eftersom den angav från exakt vilka regementen grenadjärbataljonernas manskap kom ifrån.  Så vill man måla en preussisk grenadjärbataljon med fem olika uniformer så är det bara att kika på den sida jag lade till idag.

Men för att fortsätta på fel-spåret hade jag ett visst besvär med att identifiera ett av de regementen som bidrog med grenadjärer, nämligen Prins Georgs regemente.  Jag kunde inte hitta ett regemente med det namnet,  men jag misstänkte att det kunde vara IR 10 vars regementschef var en prins av Hessen-Kassel. Jag kunde även i tyska wikipedia hitta en Georg av Hessen-Kassel som var i preussisk tjänst fram till 1730. Problemet var bara att den här sidan angav att regementschefen var ingen mindre än blivande kung Fredrik I av Sverige. Han lämnade visserligen uppdraget 1715  (undrar varför…) men efterträddes tydligen av en släkting med samma namn. Hemsidan hänvisade till Kurszgefasste Stamm- und Rangliste aller Regimenter der Königlich-Preussischen Armee från 1786. Jag kollade vad som stod där och mycket riktigt uppgav boken att ”vår” Fredrik av Hessen efterträddes av sin bror Fredrik. Fast, vänta nu… bror! Vilka föräldrar döper två söner till Fredrik? Det måste vara en felskrivning och eftersom denne mystiske Fredrik lämnade preussisk tjänst samma år som Georg (som också var bror till Fredrik I) är jag tämligen säker på att de är samma person. Med denna slutsats rätades det sista frågetecknet ut och det ska nu bli skönt att slippa behöva tampas med preussarna på ett bra tag.

Som avslutning kan jag visa denna Knötel-bild på ”Dörstings dragonregemente”, mer känt som Derfflingers grenadjärer till häst innan det 1724 blev Schulenburgs: