Beridna jämtlänningar och Kronobergs uniformer

Under min frånvaro från internet så fick jag ett mejl från Anders Larsson som vidarebefordrade upptäckter från hans forskning. Bland annat det intressanta faktumet att en del av det oberidna Jämtländska dragonregementet faktiskt var beridet under stora nordiska kriget. Närmare bestämt gjordes 200 av regementets 1000 man beridna år 1700 vilket tillsammans med Jämtlands kavallerikompani resulterade i en beriden styrka på över 300 man.

1710-12 var det Jämtlands dragonregementes fyrmänningar (250 man) som gjordes beridna till dragoner/kavalleri och tillsammans med kavallerikompaniet (125 man) och officerare utgjorde närmare 400 man mot Norge. Efter 1712 verkar hästarna ha försvunnit från dragonerna samtidigt som fyrmänningsdragonerna gick upp i Helsinge Bataljon. År 1718 fanns så många finska ryttare i Jämtland att dragonerna kunde agera enbart infanteri, men utrustning blev kvar över Sundsvall 1721 så kavalleriet kunde låna densamma samma år.”

Tanken bakom detta bör väl ha varit att den jämtländska kåren skulle fungera som en miniarmé och därmed ha en viss proportion kavalleri. Kanske var detta avsikten redan när Karl XI organiserade sitt indelningsverk eftersom det skulle förklara varför jämtlänningarna förblev dragoner till namnet trots att de inte fick några hästar och tilldelades infanterifanor.

Utöver dessa uppgifter redovisade Ander Larsson även en förteckning över Kronobergs regementes uniformer år 1714:

Till livrockar:

  • 3870 aln 8/4 bredd blå ”Kerntusch”, varje man 41/2 aln.
  • 322 ½ aln 5/8 bredd gult kläde t. uppslag och kragar.
  • 6020 aln 5/8 gul boj, 7 aln/man.
  • 1290 dussin tennknappar 18st/man.

Till byxor och till camisoler:

  •  1290 aln 8/4 br. Blått kläde 1 ½ aln/man.
  • 2580 aln vit linneväv till foder, 3 aln/man.
  • 2580 aln 8/4 br., gult kläde, 3 aln/man.
  • 5160 aln grått linne till foder, 6 aln/man.
  • 1290 dussin tennknappar, 18 st/man.

Övrigt:

  •  860 par långa gula stickade strumpor.
  • 860 hattar med svettband och yllestoffering.
  • 860 par starka skor.
  • 860 halsdukar av svart Cartun.
  • 860 skjortor av gott starkt linne.
  • 860 par handskar.
  • 50 gehäng med ”spangen” (spännen?).
  • 50 bantlärtaskor med remmar och 2 ringar

Källa: Krigskollegium 1714 (3357).

Det här inlägget postades i Uniformer. Bokmärk permalänken.

3 svar på Beridna jämtlänningar och Kronobergs uniformer

  1. Gustav skriver:

    Hur kommer det sig att Jämtlands Dragoner till största del inte var beridna? Varför kallades då Dragoner när hästar är en viktig del enligt min uppfattning för ett dragonförband. Varför ställde man inte upp regementet som Jämtlands infanteri istället?

  2. Örjan Martinsson skriver:

    Jag vet inte vad som var orsaken till att Jämtlands regemente blev oberidna dragoner. Kanske var det tanken att de vid ett senare tillfälle skulle få hästar och att det var av rent ekonomiska orsaker som det inte genomfördes omedelbart i Karl XI:s indelningsverk. Skåne slapp ju rotering av infanteriregementen helt och hållet på grund av att landskapet fortfarande led av sviterna efter skånska kriget. I det fallet kom det att dröja det ända till 1811 innan de till slut fick två indelta infanteriregementen.

    En annan möjlig förklaring är att avsikten var från första början att jämtlänningarna skulle bli infanteri men att man av hänsyn till officerarnas och soldaternas status avstod från att formellt ”degradera” dem. Dragoner hade ju högre lön än vanliga infanterister och räknades i till exempel den franska armén som grenadjärer när de stred till fots.

  3. Anders Larsson skriver:

    Gustav. Angående dragonerna i Jämtland så var tanken med att kalla regementet för dragonregemente ett sätt att underlätta värvningen i det före detta danska landskapet om man ser till vad Karl XI yttrade i saken.

    ”K.M:t har befallt att Jemtl. Regemente skall kallas Drag. Rte för att värfningen skulle bli bättre, men däraf har följt att man måst gifva avancementsafgift hos Wadst. KrMansHus såsom dragoner ehuru hvarken off el. gemene ha drag. Traktamenten och Regskr har debiterat kontribution om 16 öre/ dragon som blifvit bondens svennars. Därför hemställes att Rgtet behålles enl. K.M:ts resolution”.

    Trots de hästburna dragonerna vid regementet så bestämde man 1708:
    ”K.M:t har 1689 förordnat att ehuru den skilnad råder mellan Drag. –Infanterireg. Att en dragon skall kontribuera (erlägga avgift) (först?) när han träder af hästen och får hålla sventjänare. Men enär Jemtlds DragR ännu ej fått hästmundering, så fråga man oss om de skola erlägga afgift som Kav. el. Inf. Wi beslutar att de skola anses som Inf.”
    Källa: Krigskollegium 13 mars 1708.

    I brevet från 1708 kan man säga att det faktum att majoriteten saknade hästmundering fick avgöra frågan huruvida det skulle vara ett infanteri eller dragonregemente.

    Att Karl XI under fredstid gjorde bedömningen att dragonerna aldrig skulle bli beridna kanske inte är så konstigt. När Sverige år 1700 hamnade i trefrontskrig kring Östersjön blev behoven att förse gränsen mot Norge med beridna trupper dock så stark att delar av regementet (200 man) blev beridet för att, som Örjan skriver ovan, göra det möjligt att skapa en komplett armé bestående av ryttare, infanteri och artilleri vid gränsen Jämtland/Härjedalen.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *