En svensk byggmästare i Zweibrücken

 

Zweibrückens slott

Jonas Eriksson Sundahl

När jag letade efter information om Zweibrücken och de svenska pfalzarnas historia stötte jag på en wikipedia-artikel om Jonas Eriksson Sundahl (1678-1762).  Han var en svensk byggmästare som 1702 flyttade till Zweibrücken för att bli direktör för hertigdömets byggförvaltning. Denna post skulle han inneha nästan oavbrutet under 50 års tid och som sådan har han satt ett stort avtryck på Zweibrückens offentliga byggnader som syns än idag. Slottet på bilden ovan byggdes till exempel av honom 1725 som hertig Gustav Samuel Leopolds residens. Han byggde även lustslottet Tschifflik (=herrgård på turkiska) åt Stanislaw Leczynski när denne var generalguvernör. Lustslottets park var före sin tid då den var anlagd i en stil som 40 år senare skulle bli högsta mode och kallas för “engelsk park”.

Sundahl innehade även andra poster i hertigdömets förvaltning såsom kammarråd och blev stamfar för en tysk adelsätt. På ålderns höst användes han även för ett diplomatiskt uppdrag i Stockholm och kom då, efter 50 års frånvaro, att få träffa sin bror Måns som var riksdagsman (detta enligt denna sida)

Den svenska wikipedia-artikeln om Sundahl är helt och hållet baserad på sin tyska motsvarighet (som i sin tur listar tre böcker om honom som källa). Men här kan man se ett exempel på hur fel det kan gå när man skriver av från en annan källa. Enligt den svenska artikeln var Sundahl född i Gäserud i Värmland och son till en sjökapten. Jag har dock inte hittat något Gäserud i Värmland utan det verkar som om den orten ligger i Dalsland. När man sedan läser den tyska artikeln ser man att Jonas Eriksson Sundahl bara uppges komma från “Wärmelandstal” och att det är hans far Olof Eriksson Sundahl (sic) som anges vara född i Gäserud. Vad menas då med “Wärmelandstal”? Min gissning är att det kan ha varit frågan om en studentnation vid Uppsala universitet där han fick sin utbildning. Dessa nationer följde stiftsgränserna och Värmland och Dalsland ingick då som nu i Karlstads stift. Idag finns visserligen ingen studentnation med namnet Värmlands-Dal vid Uppsala men Göteborgs universitet har en sådan. Så till alla värmlänningar: jag är ledsen men jag tror inte ni kan räkna Sundahl som en av er bygds stora söner.

Slutligen kan jag nämna lite mer information om Zweibrückens slott. Dess föregångare förstördes av fransmännen 1677 och de var ofina nog att upprepa bravaden 1793. Det återuppbyggda slottet förstördes sedan ännu en gång av de allierades bombningar under andra världskriget. Zweibücken var tydligen en av de allra hårdast drabbade städerna i Tyskland och över 90 % av dess bebyggelse var ödelagd. Slottet förblev en ruin fram till 1962-64 då det återuppbyggdes helt enligt Jonas Eriksson Sundahls ursprungliga ritningar. Idag används slottet som en domstolsbyggnad (Pfälzischen Oberlandsgericht)

Zweibrückens slott före återuppbyggnaden på 60-talet.

This entry was posted in Allmän historia. Bookmark the permalink.