Halländska bohuslänningar

Standar m/1686 för Riksänkedrottningens Livregemente till häst

Standar m/1686 för Riksänkedrottningens Livregemente till häst

Fana m/1686 för Bohus dragonsskvadron

Fana m/1686 för Bohus dragonsskvadron

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Jag tror att det är ganska få som har sett de halländska och bohuslänska fälttecknen av m/1686 som syns ovan. Och det finns en god anledning till det. Dessa modellritningar kom nämligen aldrig att användas för tillverkningen av några fälttecken för de berörda förbanden (dvs. Riksänkedrottningens livregemente till häst och Bohusläns dragonskvadron).

Det 800 man starka Riksänkedrottningens livregemente hade 1684 blivit indelt med ena hälften i södra Bohuslän och den andra halvan i norra Halland. Tanken var att detta regemente skulle föra standar med Hallands vita lejon som symbol. Men fram till kapitulationen i Tönningen 1713 bar det fortfarande sina gamla lila standar med riksänkedrottningens namnchiffer från 1674. Det återuppsatta regementet fick rida utan standar fram till 1720 då det upplöstes. Den bohuslänska halvan av regementet förenades då med Bohusläns dragonskvadron medan norra Halland hädanefter fick förse båtsmän till flottan istället för ryttare. Arvet från Halland skulle dock göra sig påmint även i fortsättningen.

Bohusläns dragoner hade under större delen av stora nordiska kriget gamla gröna fanor med Karl XI:s namnchiffer från 1670. Dessa ersattes med nya fanor som tillverkades 1717 och som borde ha sett ut som på bilden ovan ifall man hade följt m/1686. Men konstigt nog fick de ut nästan likadana gröna fanor som de gamla. Kanske tyckte man att den vita bakgrundsfärgen borde vara reserverad för hus- och livtrupperna. De nya fanorna (som numera finns på Armémuseum) skulle hur som helst brukas av Bohusläns regemente ända fram till 1812! Trots att regementet 1777-1791 omvandlades till ett infanteriregemente fick det likväl bära fanor som var avsedda för ett dragonregemente, vilket regementschefen klagade över så sent som 1797 .

Men inte ens när de sent omsider bytte ut sina gröna fanor med Karl XII:s namnchiffer fick de ut fanor med Bohusläns vapen. Sedan länge var nämligen planen att de skulle ha Hallands vapen istället. När jag var i Krigsarkivet och fotade fanritningar passade jag på att ta bilder på hela samlingen och inte bara dem som var relevanta för stora nordiska kriget. Till min förvåning upptäckte jag då två modellritningar som var avsedda för Bohusläns regemente men som såg ut att höra hemma lite längre söderut:

fanritningar 085

Bilden ovan kommer från en bok från 1769 som visar alla fanor och standar så som de skulle se ut enligt m/1766. Bilden nedan är en modellritning på en bohuslänsk infanterifana från 1806:

fanritningar 050

De fanor som delades ut 1812 ska dock enligt den här sidan ha haft ett typiskt m/1766-utseende med Hallands lejon omgivet av en krönt sköldkontur med stiliserade palmblad i guld. Hur länge dessa halländska fanor bars av bohuslänningarna vet jag dock inte. Däremot ska de senast 1961 ha fått ut en vit fana med Bohusläns vapen. Förmodligen var denna fana också den som regementet bar under kortast tid eftersom det blev nedlagt 1992.

Vad jag dock inte riktigt fattar är varför Bohusläns dragoner under så pass lång tid var tänkt att ha Hallands vapen som symbol. Om nu den vita färgen var mindre lämplig för ett ordinärt landskapsregemente så skulle man ju ha kunnat fuska lite och låtit dem ha Bohusläns vapen i ett grönt fält (de hade ju trots allt gröna rockar under hela 1700-talet). Nog borde man ha insett att Hallands vapen är olämpligt för ett regemente som var helt och hållet indelt i Bohuslän.

När jag tittade närmare på m/1686-ritningen av Riksänkedrottningens livregementes kompanistandar såg jag intressant nog att bildtexten faktiskt löd “Bohusläns dragonregemente” (Livstandaret med Hallands vapen i det övre inre hörnet har dock korrekt regementsangivelse).  Modellritningarna för såväl Bohusläns dragonskvadrons liv-och kompanifana saknar bildtext (det står  visserligen “Bohusläns dragoner” i blyerts men det verkar vara ett sentida tillägg). Kan ett simpelt missförstånd ha varit en förklaring till varför bohuslänningarna fick dras med Hallands vapen så länge? Fast nog tycker jag att de som hade ansvaret för fanor under 1700- och 1800-talet borde ha haft en bra koll på vilket landskap som hade vilket vapen och därmed reagerat på en sådan felplacering.

En annan tänkbar förklaring är att Bohusläns dragoner fick ärva Riksänkedrottningens livregementes symbol eftersom detta regemente hade högre status. Men även i detta fall är jag något skeptiskt eftersom Riksänkedrottningens livregemente aldrig fick chansen att bruka Hallands vapen. Eventuellt kan det vara en kombination av alla nämnda förklaringar som bidragit till detta märkliga förhållande.

This entry was posted in Fanor & standar. Bookmark the permalink.

18 Responses to Halländska bohuslänningar

  1. Anders Hellster says:

    En mycket intressant blogg, det här!

    I boken Konglig Bohus Läns Regemente – I fält och till sjöss 1676-1814, utgiven på Backamo Vänners Förlag 2004 finns ett kapitel om fälttecknen. Där står på sidorna 19-20 om de första infanterifanorna 1812:

    “Valet av färg och motiv på kompanifanorna kan synas märkligt. Förbandet var i sin helhet lokaliserat till Bohuslän och det fanns ingen annan enhet som skulle kunna pretendera på Bohusläns vapen. Logiskt sett borde fanorna därför ha varit vita med Bohusläns vapen inom palmornament och eventuellt med tungor i avvikande färg från hörn och kanter. Förklaringen är sannolikt en rangfråga. Ända fram till 1936 hade kavalleriet rang före infanteriet. Fram till 1862 var den södra bataljonen – de forna kavalleristerna – satta på rusthåll och inte som norra bataljonens dragoner på rotehåll. Det blev därför traditionen från kavalleriregementet som fick återspeglas i dekoren på bataljonsfanorna. Eftersom vare sig regementet eller dragonskvadronen tidigare hade fört Bohusläns vapen kanske ingen vid den här tiden reagerade mot det valda motivet.”

    Enligt boken började kompanifanorna vid denna tid benämnas bataljonsfanor, Nya sådana kom 1822 med ett för hela riket standardiserat utseende. De var baserade på svenska flaggan men symmetriska, med lilla riksvapnet i korsmitten och Karl XIV Johans namnchiffer i hörnen. Dessa byttes åter ut 1858 och först då användes Bohusläns eget vapen.

  2. Örjan Martinsson says:

    Tack för den informationen! Då var det alltså fanorna från 1812 som regementet bar under kortast tid. Intressant att inte ens regementshistorikerna verkar veta vad orsaken till motivvalet var.

  3. Lars-Eric Höglund says:

    Vad som är än märkvärdigare är väl att modell 1766 visar ett standar och inte en dragonfana!
    I övrigt tror jag att valet av symbol beror på dels optiska och dels ekonomiska orsaker.
    Det är enklare att urskilja en enkel ljus figur mot mörk botten, än mot en vit. Bohus vapenbild är ljus och dessutom lite småplottrig. Förutom svårigheter att identifiera i krutröken, så skulle det bli omständigare och därmed dyrare, att brodera sådana dukar. Kan vara en orsak till att man bibehöll förslaget med den galna vapenbilden.
    F.ö är du duktig på att använda mina böcker som referensmaterial.

  4. E.A Kruse says:

    Ni som är så duktiga att studera och kontrollera gamla skrifter har väl noterat att året “1664” anges som Bohusläns dragonskvadrons Fanors (obs ej standar) ursprungs år. Att hänvisa dessa till 1676 ,med Karl XI monogram (som då inte ens är kung) passar inte. Gör om, gör rätt. Man kan inte ha noterat fel i 1712, 1713 års generalmönstringslistor. “C.G.R.S” borde ligga närmare till hands för denna skvadrons fanor eftersom man skriver om “Gambla”.

  5. E.A Kruse says:

    Vidare bör man notera en del omständigheter. “hans majestästs värvade tyska livdragoner” som figurerar runt 1657-58, kopplade till detta förband är bl.a Peter Wienholtz och Göran Sperling (senare bägge regementschefer för bohusläns dragonskvadron). Anders planting Bergloo´s koppling till bohusläns jämtlands regemente samt det faktum att “hans majestästs värvade tyska livdragoner” också ofta går under namnet “de svarta tyska livdragonerna”. På bohusläns museum finns ett kyller med just svart foder. Snittet ser ut att vara från mitten/slutet av 1700, men…. det passar ganska bra in på nämnda förband. Ett kyller med svart foder runt sekelskiftet 17-1800, passar inte riktigt in i agendan. Enligt 1715 års instruktioner skall alla kyller kortas till kamisoler.

  6. E.A Kruse says:

    Sedan skall man notera följande.. att övergången från hästburet regemente till fotsoldater skall ursprungligen bara gälla i 50 år, enligt kontraktet med kronan. Man är alltså bara tillfälligt omvandlat till infanteri-regemente från och med 1791.

  7. Örjan Martinsson says:

    Karl XI var kung 1660-1697 så oavsett ifall fanorna var tillverkade 1664, 1670 eller 1676 så skulle de ha haft Karl XI:s monogram och inte Karl X Gustavs.

    Årtalet 1664 har jag dock aldrig hört talas om förut. Det jag har utgått ifrån är Folke Wernstedts “Svenska standar och fanor 1654-1686”. I den skriver han följande om Bohusläns dragoner:

    “År 1670 anmälde regementets överste till krigskollegium, att regementets kompanier ‘haver haft vita, dels röda, dels ock inge fanor’. Översten anhöll därför om nya fanor. Damast och silke synas också ha blivit utanordnade till dylika.”

    Wernstedt fortsätter sedan med att beskriva utseendet på två gröna dragonfanor som togs av danskarna 1676 och som har identifierats med Bohusläns dragoner.

  8. E.A Kruse says:

    Regent i Sverige var Hedvig Eleonora under tiden 1660-1672. Om dragonfanorna för fyrmänningarna står det att man använt sig av erövrade Danska. Hur och var fyrmänningen förlorade sina fanor, plats år skulle väl ev. troligast vara i Värnersborg. Gyllenlöwe erövrade 9 Svenska fanor enligt en rapport till Danska kungen.
    Men det finns inga sådana fanor listade på Töjmuseet i Köpenhamn, enligt intendenten där.

    Om beskrivningen av Esqvadronens tillhörigheter 1712 och 1713 står det ordagrant att fanorna kommer från det gambla regementet 1664 och användes i det “Skånska kriget”.. Men det är klart att du tror väl som alla andra blint på vad Wernstedt skriver, även om det står annorlunda i rullorna? Sen är det inte säkert att det som vi kallar “skånska kriget” är Karl den XI krig. Det kan mycket väl vara kampanjerna 1658 alt. 1660 som åsyftas i rullorna.

    Vad hände 1664? vad ändrades i organisationen för Bohus-jämtland-skånes dragoner?
    Mycket ändrades, man byte chef och jämtland blev egen enhet. Även om Dragonerna fanns i tjänst 1661, så var organisationen och fanorna beställda långt innan, Dvs under C-G X livstid eller strax efter hans död. CGRS är därför troligaste märkningen på fanorna.

    De gamla fanorna blev utbytta 1717 och inlämnade på Bohus slott. De var 6 till antalet inlämnade och 6 till antalet utdelade 4 till ordinarie+2 till fyrmänningen. Men 1719 listar man 4 nya fanor samt 2 gamla för fyrmänningen. Kanske är det dessa 2 gröna ev. erövrade 1718-19 från fyrmänningen som Wernstedt sett? Var och hur, när dessa skulle förlorats? Kanske i Marstrand,, under reträtten 1718-19? Mycket som hände just 1719 finns inte noterat.

    Att generalisera och återge vad andra dragit för slutsatser i modernt skrivna böcker, utan att själv kontrollera sanningshalten i primära-källor, leder bara till att stadtsfästa uppenbara felaktigheter.

  9. E.A Kruse says:

    Sen kanske det skall erindras att det första Bohuslänska regementet var ett Infanteri-regemente, som övertogs av Danskarna och som sändes ner till Poznan redan 1658.

  10. E.A Kruse says:

    Vad detta regemente förde för färger eller fanor vet jag tyvärr inget om ännu. Men det kan tänkas att det finns något även från detta som går in i senare förbands-tecken. Kanske kommer lejonet/färger därifrån? Men det är bara ren spekulation.

  11. Örjan Martinsson says:

    Hedvig Eleonora var ordförande i förmyndarregeringen. Att säga att hon var Sveriges regent är inte helt korrekt då hon inte hade befogenhet att fatta beslut på egen hand utan allt bestämdes kollektivt av förmyndarregeringen. Men detta spelar inte någon roll eftersom Karl XI ändå var kung 1660-1672 om än en omyndig sådan. Monogrammen på alla fanor som tillverkades under den perioden (med undantag för andra personers livregementen) skulle ha varit Karl XI:s även om de beställdes innan Karl X Gustavs död.

    Jag är medveten om att referensverk innehåller felaktigheter, men det är orimligt att kräva att man själv ska undersöka primärkällorna för att kontrollera varenda detalj när man skriver en populärhistorisk text. Och ur ett rent källkritiskt perspektiv måste jag ändå, när jag själv inte har tid att undersöka primärkällorna, lita mer på de tryckta standardverken än vad en för mig okänd person skriver om på nätet.

  12. E.A Kruse says:

    Det är klart att du skriver utifrån ett standardverk. Alla verkar göra detta. Men det innebär inte att det är rätt. Men om det står i Wernstedts bok att man fick nya fanor 1676 och det står 1715 (även 1712,1713, samt 1718) att man fortfarande använder fanor från 1664 i rullorna, så måste det ju vara så att Herr Mörner (mönstringsförrättaren) måste ha misstagit sig? Nej, så vet vi att det inte är. Vad som är intressant är ju: Hur såg originalfanorna ut och varför är dom borta? Om ingen erkänner att man tagit fel angående de äldsta bohuslänska fanorna, så lär man ju aldrig hitta dessa. Nu står det ju som det står i din blogg: Alltså måste det ju vara sant. Du har antagligen aldrig läst en enda primär-källa angående Karoliner. Du är alltså bara en upprepning av andra, en “copycat”.

  13. Örjan Martinsson says:

    Det underlättar oerhört att använda en trevlig ton om du ska övertyga andra om att du har rätt. Bara ett litet tips.

    För min del så har syftet med min hemsida aldrig varit att bedriva egen grundforskning utan bara att presentera andras information på ett lättillgängligt sätt. Så ifall “copycat” var avsett att vara en nedsättande kommentar så missar den målet.

    Och om du för övrigt botaniserar lite i min hemsida så kommer du allt att hitta några utdrag ur karolinska primärkällor som jag har skannat in och renskrivit.

  14. E.A Kruse says:

    Jag behöver inte övertyga någon om någonting. Det är bara att läsa innantill. Kanske någon sitter med näsan just nu i de refererade rullornas årtal med hänvisning till 1664?

  15. Örjan Martinsson says:

    Jo, du behöver övertyga folk. Du behöver övertyga folk att ägna sin fritid åt att studera just dessa rullor för att eventuellt dra samma slutsatser som du har dragit. Men du kommer inte att motivera någon att göra det genom att skälla på dem och fälla nedlåtande kommentarer. Vi har alla prioriteringar i livet och din ton hjälper inte till att flytta fram frågan om Bohusläns dragonfanor på listan över saker som borde göras.

  16. E.A Kruse says:

    Eventuellt, dra samma slutsatser? Nej, det är väl bättre dom hänger på en populär-historisk sida, läser böcker som bygger på rykten och sekundära källor/spekulationer och insuper allt som serveras, utan att kontrollera eller kritisera.

    Eh, vad spelar det för roll?, Vi säger 1670, 6 år hit eller dit och Karl den XI som regent från 1660. Bara det passar in i den romantiserade agendan. Det är ju din sida, skriv vad du vill. (Tråkigt för dig att du såg det där årtalet “1664”, du kanske inte är en sån stor nörd som du trodde?)

  17. Örjan Martinsson says:

    Jag tycker att det är lite motsägelsefullt att klaga över folk som läser “böcker som bygger på rykten och sekundära källor/spekulationer och insuper allt som serveras, utan att kontrollera eller kritisera”, när du själv i den här tråden har spekulerat friskt om vad jag inte har gjort och hur jag är som person, samtidigt som du är sur över att en okänd bloggkommenterares påståenden inte omedelbart accepteras som sanning.

    Jag säger detta i all välmening, för tonen i dina inlägg blir allt drygare och det skadar det du vill uppnå.

  18. Leif Törnquist says:

    Det finns all anledning att ta generalmönsterrullornas tidsangivelser för fälttecknens tillkomst med en nypa salt. Det finn flera belägg för denna typ av felskrivningar i rullorna sett över flera år.

Comments are closed.