Fast i vilket fall som helst var det en betydande styrka som svenskarna stod mot. Den svenska arm\u00e9n bestod visserligen av 65 000 man n\u00e4r Karl XII tilltr\u00e4dde som kung f\u00f6r att sedan kulminera med en styrka p\u00e5 110\u00a0 000 man inf\u00f6r det ryska f\u00e4ltt\u00e5get. Men Sverige hade ju inte f\u00f6rdelen att bara kriga mot ett land. Trupper var tvungna att avdelas f\u00f6r att m\u00f6ta den ryska arm\u00e9n som var dubbelt s\u00e5 stor som den svenska n\u00e4r svenska arm\u00e9n var som st\u00f6rst. Dessutom var Sverige tvunget att avdela trupper till f\u00f6rsvar mot ett eventuellt danskt angrepp som skulle komma f\u00f6rr eller senare (innan nyheten om Poltava kom var\u00a0danskarna\u00a0inst\u00e4llda p\u00e5 att invadera Sk\u00e5ne under v\u00e5ren 1710).<\/p>\n
Dansk-norska arm\u00e9ns styrka \u00e4r intressant s\u00e5 till vida att \u00e5r 1700 hade de bara 36 000 man, dvs. endast h\u00e4lften av den d\u00e5varande svenska arm\u00e9n. Men under de f\u00f6ljande \u00e5ren hyrde de ut 20 000 man till \u00d6sterrike och sj\u00f6makterna och dessa trupper var antingen nyrekryterade f\u00f6r detta \u00e4ndam\u00e5l eller s\u00e5 ersattes de p\u00e5 hemmaplan\u00a0av nyrekryterade regementen. Med andra ord, den danska arm\u00e9n genomgick en rej\u00e4l kraftutveckling medan Karl XII stred mot sachsare och ryssar. N\u00e4r de uthyrda regementen \u00e5terv\u00e4nde till Danmark 1709 och 1714 hade Danmark en arm\u00e9 som i antal r\u00e4knat kunde matcha den som Karl XII l\u00e4t rusta upp f\u00f6r att genomf\u00f6ra det norska f\u00e4ltt\u00e5get 1718.\u00a0 N\u00e5gra \u00e5r innan var den dansk-norska arm\u00e9n rent av en storlek st\u00f6rre.<\/p>\n
Vad denna statistik visar \u00e4r vilken oerh\u00f6rt sv\u00e5r uppgift Karl XII st\u00e4lldes inf\u00f6r n\u00e4r Sachsen, Danmark och Ryssland anf\u00f6ll Sverige \u00e5r 1700. Den fientliga koalitionen hade \u00f6verl\u00e4gsna resurser j\u00e4mf\u00f6rt med Sverige och det var verkligen en stor bedrift att Sverige l\u00e4nge var s\u00e5 framg\u00e5ngsrikt under stora nordiska kriget.<\/p>\n
Den svenska arm\u00e9ns f\u00f6rfall under frihetstiden \u00e4r ocks\u00e5 tydligt n\u00e4r man j\u00e4mf\u00f6r Danmark-Norges och Sveriges\u00a0krigsmakter.\u00a0 Under hela perioden var den dansk-norska arm\u00e9n klart st\u00f6rre \u00e4n den svenska trots att Sveriges befolkning var st\u00f6rre \u00e4n Danmark-Norge (detta \u00e4ven om man inte r\u00e4knar med Finland!).<\/p>\n
Nedan har jag en tabell med olika styrkeuppgifter f\u00f6r europeiska arm\u00e9er. Siffrorna\u00a0\u00e4r anteckningar fr\u00e5n en gammal hemsida som jag bes\u00f6kte f\u00f6r m\u00e5nga \u00e5r sedan och nu har gl\u00f6mt bort. Detta medf\u00f6r f\u00f6rst\u00e5s k\u00e4llkritiska problem, men siffrorna \u00f6verenst\u00e4mmer med uppgifter jag har st\u00f6tt p\u00e5 i andra verk s\u00e5 de framst\u00e5r i mina \u00f6gon som hyfsat trov\u00e4rdiga. Fast man f\u00e5r nog \u00e4nd\u00e5 tolka dem med lite salt. Den svenska siffran fr\u00e5n 1690 verkar till exempel\u00a0bara r\u00e4kna indelta trupper medan den fr\u00e5n 1695 \u00e4ven r\u00e4knar\u00a0med de v\u00e4rvade regementena.\u00a0Men detta \u00e4r s\u00e5dant man f\u00e5r r\u00e4kna med n\u00e4r n\u00e5gon har\u00a0sammanst\u00e4llt uppgifter fr\u00e5n\u00a0flera olika k\u00e4llor. Beroende p\u00e5 vilka definitioner dessa\u00a0anv\u00e4nde sig av och vilka typer av uppskattningar de gjorde kan man f\u00e5 fram resultat som inte \u00e4r fullt j\u00e4mf\u00f6rbara med varandra.<\/p>\n
N\u00e4r jag skrev sidorna om den sachsiska arm\u00e9n f\u00f6rs\u00f6kte jag hitta uppgifter om hur stor den sachsiska arm\u00e9n var. Det var dock inte s\u00e5 l\u00e4tt. Uppgiften ”ca 30 000 man” \u00e5terfanns visserligen p\u00e5 flera st\u00e4llen och ibland var den specificerad … Forts\u00e4tt l\u00e4sa ![\"\"](\"https:\/\/blogg.tacitus.nu\/wp-content\/uploads\/2012\/04\/Krigsmakter.png\" "\\"Krigsmakter\\"")
<\/a><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"