{"id":3838,"date":"2026-09-20T23:21:00","date_gmt":"2026-09-20T21:21:00","guid":{"rendered":"https:\/\/blogg.tacitus.nu\/?p=3838"},"modified":"2026-09-21T00:36:21","modified_gmt":"2026-09-20T22:36:21","slug":"svenska-och-danska-slag","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/blogg.tacitus.nu\/?p=3838","title":{"rendered":"Svenska och danska slag"},"content":{"rendered":"\n<p class=\"wp-block-paragraph\">Under et bes\u00f6k i Kungliga biblioteket uppt\u00e4ckte jag att det finns en dansk bok fr\u00e5n 2005 med titeln &#8221;Danmark i krig&#8221;. Bl\u00e4ddrar man i den inser man snabbt att det \u00e4r en dansk version av boken &#8221;Svenska slagf\u00e4lt&#8221; fr\u00e5n 2003. B\u00e5da b\u00f6ckerna skildrar de viktigaste slagen i respektive lands historia med samma layout och samma typ av kartor &amp; tabeller, samt \u00e4ven samma rubriker f\u00f6r de gemensamma slagen.  Jag t\u00e4nkte d\u00e4rf\u00f6r att det kunde vara intressant att j\u00e4mf\u00f6ra dansk och svensk krigshistoria.<\/p>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">Det f\u00f6rsta man noterar \u00e4r att att danskarna \u00e4r mer intresserade av sj\u00f6slag \u00e4n svenskarna. 20 av 45 slag \u00e4r n\u00e4mligen sj\u00f6slag j\u00e4mf\u00f6rt med den svenska boken d\u00e4r endast 12 av 54 \u00e4r sj\u00f6slag. <\/p>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">I tabellerna nedan har jag markerat sj\u00f6slagen med bl\u00e5 f\u00e4rg, f\u00e4ltslagen med ljusgult och bel\u00e4gringar\/stormningar med gr\u00e5 f\u00e4rg. Jag har f\u00f6rs\u00f6kt h\u00e5lla mig till b\u00f6ckernas definition av seger (gr\u00f6n f\u00e4rg) respektive nederlag (r\u00f6d f\u00e4rg), men den danska boken \u00e4r tydligare \u00e4n den svenska boken med att ange vem som segrade eller ifall slaget var oavgjort (gul f\u00e4rg).<\/p>\n\n\n\n<figure class=\"wp-block-image size-full\"><a href=\"https:\/\/blogg.tacitus.nu\/wp-content\/uploads\/2026\/09\/slag-tidigare-2.jpg\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"681\" height=\"663\" src=\"https:\/\/blogg.tacitus.nu\/wp-content\/uploads\/2026\/09\/slag-tidigare-2.jpg\" alt=\"\" class=\"wp-image-3869\" srcset=\"https:\/\/blogg.tacitus.nu\/wp-content\/uploads\/2026\/09\/slag-tidigare-2.jpg 681w, https:\/\/blogg.tacitus.nu\/wp-content\/uploads\/2026\/09\/slag-tidigare-2-300x292.jpg 300w\" sizes=\"auto, (max-width: 681px) 100vw, 681px\" \/><\/a><\/figure>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">Likheterna mellan b\u00f6ckerna \u00e4r extra tydligt n\u00e4r det g\u00e4ller de tidigare slagen. Danskarna har kl\u00e4mt in n\u00e5gra extra sj\u00f6slag samt har lagt till mer information om Kristian II:s kamp om att er\u00f6vra och beh\u00e5lla sina kronor. I st\u00e4llet f\u00f6r bara behandla Stockholm 1521-1523 har kapitlet ut\u00f6kats till att \u00e4ven inneh\u00e5lla er\u00f6vringen av Stockholm samt kampen om K\u00f6penhamn. Grevefejden har dessutom f\u00e5tt ett eget kapitel eftersom danskarna inte ville n\u00f6ja sig med den dansk-svenska segern \u00f6ver den lybska flottan vid Bornholm 1535. <\/p>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">Slutligen har b\u00f6ckerna valt olika bel\u00e4gringar fr\u00e5n Kalmarkriget. Svenskarna har valt \u00c4lvsborg som vi fick betala en dyr l\u00f6sen f\u00f6r att f\u00e5 tillbaka och danskarna har valt Kalmar som gav kriget dess namn.<\/p>\n\n\n\n<figure class=\"wp-block-image size-full\"><a href=\"https:\/\/blogg.tacitus.nu\/wp-content\/uploads\/2026\/09\/slag-kxg-1.jpg\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"679\" height=\"319\" src=\"https:\/\/blogg.tacitus.nu\/wp-content\/uploads\/2026\/09\/slag-kxg-1.jpg\" alt=\"\" class=\"wp-image-3854\" srcset=\"https:\/\/blogg.tacitus.nu\/wp-content\/uploads\/2026\/09\/slag-kxg-1.jpg 679w, https:\/\/blogg.tacitus.nu\/wp-content\/uploads\/2026\/09\/slag-kxg-1-300x141.jpg 300w\" sizes=\"auto, (max-width: 679px) 100vw, 679px\" \/><\/a><\/figure>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">Den stora \u00f6verraskningen f\u00f6r perioden 1655-1679 \u00e4r att T\u00e5get vid B\u00e4lt har utel\u00e4mnats i den svenska boken. Danskarna har dock tagit med den n\u00e4r de skildrade efterspelet till Fredericias fall. Att Karl X Gustavs h\u00e4ndelserika och framg\u00e5ngsrika regeringstid t\u00e4cks in med bara en seger och tv\u00e5 nederlag \u00e4r v\u00e4ldigt m\u00e4rkligt<\/p>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">Sk\u00e5nska kriget har ocks\u00e5 f\u00e5tt en sn\u00e5l tilldelning i den svenska boken. Slagen vid Halmstad och R\u00fcgen hade l\u00e4tt kunnat platsa h\u00e4r. Dessutom var bel\u00e4gringarna av Kristianstad, Malm\u00f6 och Bohus mycket viktiga krigsh\u00e4ndelser. Men inte ens danskarna \u00e4r intresserade av dessa utan de har dubblat antalet sj\u00f6slag i st\u00e4llet. Sj\u00e4lv tycker jag dock att den svenska tilldelningen best\u00e5ende av \u00d6land och K\u00f6ge bukt (Stevsn) \u00e4r fullt tillr\u00e4cklig.<\/p>\n\n\n\n<figure class=\"wp-block-image size-full\"><a href=\"https:\/\/blogg.tacitus.nu\/wp-content\/uploads\/2026\/09\/slag-snk-1.jpg\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"673\" height=\"430\" src=\"https:\/\/blogg.tacitus.nu\/wp-content\/uploads\/2026\/09\/slag-snk-1.jpg\" alt=\"\" class=\"wp-image-3856\" srcset=\"https:\/\/blogg.tacitus.nu\/wp-content\/uploads\/2026\/09\/slag-snk-1.jpg 673w, https:\/\/blogg.tacitus.nu\/wp-content\/uploads\/2026\/09\/slag-snk-1-300x192.jpg 300w\" sizes=\"auto, (max-width: 673px) 100vw, 673px\" \/><\/a><\/figure>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">Det r\u00e5der ingen brist p\u00e5 intressanta f\u00e4ltslag under stora nordiska kriget s\u00e5 man kan f\u00f6rl\u00e5ta den svenska boken f\u00f6r att den har utel\u00e4mnat landstigningen vid Humleb\u00e6k och slaget vid Stresow. Den f\u00f6rsta h\u00e4ndelsen har dock tagits i den danska boken men de kallar den f\u00f6r K\u00f6penhamn. <\/p>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">Fast \u00e4ven h\u00e4r har danskarna gett sj\u00f6slagen alldeles f\u00f6r mycket utrymme. Femern och R\u00fcgen \u00e4r tv\u00e5 separata sj\u00f6slag d\u00e4r det sistn\u00e4mnda slutade oavgjort. Men det \u00e4r endast Dynekilen som jag skulle ha tagit med. Viktiga h\u00e4ndelser som har utel\u00e4mnats \u00e4r bel\u00e4gringarna av T\u00f6nningen 1700 och 1713-1714. Det finns dessutom tre f\u00e4ltslag, Fj\u00e4lkinge 1710, Wismar 1711 och Stresow 1715, som de hade kunnat ta med om de ville skildra n\u00e5gra danska segrar. Bel\u00e4gringen av Frederikshald har de ocks\u00e5 utel\u00e4mnat, men s\u00e5 har de konsekvent struntat i alla krigsh\u00e4ndelser i Norge. Boken handlar uppenbarligen om Danmarks krig och inte Danmark-Norges krig.<\/p>\n\n\n\n<figure class=\"wp-block-image size-full\"><a href=\"https:\/\/blogg.tacitus.nu\/wp-content\/uploads\/2026\/09\/slag-senare.jpg\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"675\" height=\"311\" src=\"https:\/\/blogg.tacitus.nu\/wp-content\/uploads\/2026\/09\/slag-senare.jpg\" alt=\"\" class=\"wp-image-3857\" srcset=\"https:\/\/blogg.tacitus.nu\/wp-content\/uploads\/2026\/09\/slag-senare.jpg 675w, https:\/\/blogg.tacitus.nu\/wp-content\/uploads\/2026\/09\/slag-senare-300x138.jpg 300w\" sizes=\"auto, (max-width: 675px) 100vw, 675px\" \/><\/a><\/figure>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">Efter stora nordiska kriget s\u00e5 finns det inte l\u00e4ngre n\u00e5gra stora krigsh\u00e4ndelser d\u00e4r danskar och svenskar har stridit mot varandra s\u00e5 det blir d\u00e4refter en rysk dominans i den svenska boken och en engelsk-tysk dominans i den danska boken. Men tydligen \u00e4r det obligatoriskt att ta med ett sj\u00f6slag f\u00f6r varje danskt krig \u00e4ven om de inte hade n\u00e5gon betydelse f\u00f6r krigsutg\u00e5ngen.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Under et bes\u00f6k i Kungliga biblioteket uppt\u00e4ckte jag att det finns en dansk bok fr\u00e5n 2005 med titeln &#8221;Danmark i krig&#8221;. Bl\u00e4ddrar man i den inser man snabbt att det \u00e4r en dansk version av boken &#8221;Svenska slagf\u00e4lt&#8221; fr\u00e5n 2003. &hellip; <a href=\"https:\/\/blogg.tacitus.nu\/?p=3838\">Forts\u00e4tt l\u00e4sa <span class=\"meta-nav\">&rarr;<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[13,9],"tags":[],"class_list":["post-3838","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-allman-historia","category-litteratur"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/blogg.tacitus.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/3838","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/blogg.tacitus.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/blogg.tacitus.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogg.tacitus.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogg.tacitus.nu\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=3838"}],"version-history":[{"count":8,"href":"https:\/\/blogg.tacitus.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/3838\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":3870,"href":"https:\/\/blogg.tacitus.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/3838\/revisions\/3870"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/blogg.tacitus.nu\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=3838"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogg.tacitus.nu\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=3838"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogg.tacitus.nu\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=3838"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}