{"id":3042,"date":"2023-04-24T00:21:01","date_gmt":"2023-04-23T22:21:01","guid":{"rendered":"http:\/\/blogg.tacitus.nu\/?p=3042"},"modified":"2023-04-29T12:49:55","modified_gmt":"2023-04-29T10:49:55","slug":"ospreyboken-om-stora-nordiska-krigets-armeer","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/blogg.tacitus.nu\/?p=3042","title":{"rendered":"Ospreyboken om stora nordiska krigets arm\u00e9er"},"content":{"rendered":"\n<figure class=\"wp-block-image size-large\"><img decoding=\"async\" src=\"https:\/\/res.cloudinary.com\/bloomsbury-atlas\/image\/upload\/w_568,c_scale\/jackets\/9781472833495.jpg\" alt=\"\"\/><\/figure>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">Under den tid som min blogg och hemsida befann sig i en t\u00f6rnrosas\u00f6mn publicerade Osprey 2019 \u00e4ntligen en titel som t\u00e4ckte in den karolinska arm\u00e9n. Bortsett fr\u00e5n Angus Konstams tre b\u00f6cker om slaget vid Poltava och Peter den stores arm\u00e9 fr\u00e5n 90-talet har Osprey helt ignorerat Stora nordiska kriget. Men vad som publicerades 2019 \u00e4r inte s\u00e5 mycket att h\u00e4nga i julgranen eftersom Osprey valde att kl\u00e4mma in alla deltagande arm\u00e9er i en enda tunn volym p\u00e5 ca 48 rikt illustrerade sidor.  Ospreyb\u00f6cker \u00e4r ytliga, det \u00e4r deras aff\u00e4rsid\u00e9 att publicera b\u00f6cker som g\u00e5r snabbt att l\u00e4sa, men som ger en bra \u00f6verblick och introduktion till \u00e4mnet. Och inte minst har v\u00e4lgjorda illustrationer som fungerar som inspiration f\u00f6r figurm\u00e5lare. Men just den h\u00e4r boken \u00e4r lite v\u00e4l \u00f6versiktlig. <\/p>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">Jag hade trott att de \u00e5tminstone skulle hoppa \u00f6ver ryssarna eftersom Osprey redan hade tv\u00e5 (v\u00e4ldigt bristf\u00e4lliga) volymer om deras arm\u00e9. Men nej, f\u00f6rfattaren Gabriele Esposito \u00e4gnar sju sidor \u00e5t dem som i princip \u00e4r en sammanfattning av Angus Konstams skildring (och upprepar samma felaktigheter som till exempel v\u00e4sterl\u00e4ndska uniformer redan \u00e5r 1700).  Dessutom redovisar han samtliga arm\u00e9er som deltog i kriget p\u00e5 n\u00e5got s\u00e4tt. Det enda undantager \u00e4r turkarna. Eller vad s\u00e4gs om denna lista:<\/p>\n\n\n\n<ul class=\"wp-block-list\">\n<li>Ryska arm\u00e9n (7 sidor)<\/li>\n\n\n\n<li>Svenska arm\u00e9n (6 sidor)<\/li>\n\n\n\n<li>Sachsiska arm\u00e9n (3 sidor)<\/li>\n\n\n\n<li>Polsk-litauiska arm\u00e9n (2,5 sidor)<\/li>\n\n\n\n<li>Dansk-norska arm\u00e9n (4 sidor)<\/li>\n\n\n\n<li>Hannoverska arm\u00e9n (1 sida)<\/li>\n\n\n\n<li>Preussiska arm\u00e9n (2,5 sida)<\/li>\n\n\n\n<li>Holsteinska arm\u00e9n (1 sida)<\/li>\n\n\n\n<li>Kosacker. tatarer, moldaver och valaker (2 sidor)<\/li>\n<\/ul>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">De korta sidantalet g\u00f6r att varje arm\u00e9 i princip bara hinner med en kort sammanfattning. Och f\u00f6r att g\u00f6ra saken v\u00e4rre s\u00e5 tycker jag inte heller att f\u00f6rfattaren har disponerat det begr\u00e4nsade utrymmet p\u00e5 ett bra s\u00e4tt. Han g\u00e5r n\u00e4mligen ofta in p\u00e5 noggranna beskrivningar av organisatoriska f\u00f6r\u00e4ndringar p\u00e5 regementsniv\u00e5, vilket i mitt tycke g\u00f6r att texten blir r\u00e4tt tr\u00e5kig. Det hade varit b\u00e4ttre ifall han hade h\u00e5llit sig till ett f\u00e5gelperspektiv och redovisat arm\u00e9ernas totala styrka \u00f6ver tid samt hur de skilde sig \u00e5t ifr\u00e5ga om rekrytering, utrustning och taktik.<\/p>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">Vad g\u00e4ller faktauppgifterna s\u00e5 finns det nog en hel del f\u00f6r felfinnarna att hitta. Men skildrar man ett dussin olika nationaliteter i en kort volym om ett \u00e4mne som man inte har som specialomr\u00e5de s\u00e5 vore det konstigt ifall s\u00e5 inte var fallet. Den gr\u00f6vsta missen som han gjorde n\u00e4r han beskrev den svenska arm\u00e9n \u00e4r att adelsfanornas ryttare skulle ha best\u00e5tt av aristokrater. Det var visserligen adeln som rekryterade adelsfanorna, men dess manskap skiljde sig inte fr\u00e5n de \u00f6vriga indelta kavalleriregementen. Dessutom framst\u00e5r det som om han trodde att adelsfanorna var f\u00f6rband som sattes upp vid krigsutbrottet.<\/p>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">Men en historiker \u00e4r inte b\u00e4ttre \u00e4n sina k\u00e4llor och n\u00e4r jag l\u00e4ste om hans detaljerade beskrivning av Livgardets organisationsf\u00f6r\u00e4ndringar blev jag v\u00e4ldigt fundersam. Var kan en historiker som inte kan l\u00e4sa svenska ha f\u00e5tt tag i s\u00e5dana uppgifter? Jag bl\u00e4ddrade genast till litteraturlistan l\u00e4ngst bak i boken och min misstanke bekr\u00e4ftades. Han har anv\u00e4nt ingen mindre \u00e4n mig sj\u00e4lv som k\u00e4lla! P\u00e5 s\u00e4tt och vis \u00e4r det hedrande att bli erk\u00e4nd som en &#8221;auktoritet&#8221;, men samtidigt inser jag att det nog \u00e4r min artikel om svenska arm\u00e9ns organisation som har resulterat i missf\u00f6rst\u00e5ndet om Adelsfanornas rekrytering. Jag hade bara skrivit &#8221;<em>raised by the nobility<\/em>&#8221; och det \u00e4r fullt begripligt att man d\u00e5 kan g\u00f6ra tolkningen att adelsfanorna bestod av adelsm\u00e4n. Men min artikel vara bara en kort sammanfattning av hur de olika regementena rekryterades d\u00e4r jag inte kunde g\u00e5 in p\u00e5 alla de sm\u00e5 detaljerna. Jag har dock mycket st\u00f6rre kunskap om \u00e4mnet \u00e4n vad som finns med i min artikel och det g\u00f6r att jag kan h\u00e5lla en h\u00f6g precision p\u00e5 min &#8221;sammanfattning&#8221;.  D\u00e4remot s\u00e5 str\u00e4cker sig Gabriele Espositos kunskaper f\u00f6rmodligen inte mycket l\u00e4ngre ut\u00f6ver det som han har skrivit i sin \u00e4nnu kortare sammanfattning, och d\u00e5 blir det l\u00e4tt h\u00e4nt att &#8221;<em>raised by the nobility<\/em>&#8221; f\u00f6rvr\u00e4ngs till &#8221;<em>entirely manned by aristocrats<\/em>&#8221;, och att min placering av adelsfanorna i samma stycke som st\u00e5ndsdragonerna och andra tillf\u00e4lliga f\u00f6rband tolkas som att de sattes upp vid krigsutbrottet. Jag skrev visserligen uttryckligen att adelsfanorna var permanenta f\u00f6rband, men han m\u00e5ste ha tolkat det som att de sattes upp med avsikt att beh\u00e5llas efter kriget.<\/p>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">\u00c4ven hans beskrivning av indelningsverket och m\u00e4nningsf\u00f6rbanden var lite svajig om \u00e4n inte alltf\u00f6r missvisande. D\u00e4r verkar det dock som om han har anv\u00e4nt sig av en annan k\u00e4lla \u00e4n mig. Av d\u00f6ma av litteraturlistan s\u00e5 \u00e4r Hans H\u00f6gmans hemsida en god kandidat.<\/p>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">Den del av Ospreyb\u00f6ckernas som f\u00e5r det det st\u00f6rsta genomslaget brukar dock inte vara texten utan dess illustrationer och \u00e4ven d\u00e4r finns det en hel del att anm\u00e4rka.<\/p>\n\n\n\n<figure class=\"wp-block-image size-large\"><a href=\"https:\/\/blogg.tacitus.nu\/wp-content\/uploads\/2023\/04\/osprey1.jpg\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"733\" height=\"1024\" src=\"https:\/\/blogg.tacitus.nu\/wp-content\/uploads\/2023\/04\/osprey1-733x1024.jpg\" alt=\"\" class=\"wp-image-3043\" srcset=\"https:\/\/blogg.tacitus.nu\/wp-content\/uploads\/2023\/04\/osprey1-733x1024.jpg 733w, https:\/\/blogg.tacitus.nu\/wp-content\/uploads\/2023\/04\/osprey1-215x300.jpg 215w, https:\/\/blogg.tacitus.nu\/wp-content\/uploads\/2023\/04\/osprey1.jpg 761w\" sizes=\"auto, (max-width: 733px) 100vw, 733px\" \/><\/a><\/figure>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">Infanteristerna ska uppenbarligen avbilda den \u00e4ldre respektive den yngre karolinska uniformen. Den s\u00e5 kallade \u00e4ldre karolinska uniformen med vertikala ficklock har dock sannolikt inte varit i allm\u00e4nt bruk av den svenska arm\u00e9n utan var nog bara en prototyp. Men det \u00e4r f\u00f6rl\u00e5tligt att en utl\u00e4ndsk illustrat\u00f6r har gjort misstaget att avbilda den eftersom han kan inte ha haft tillg\u00e5ng till litteratur som har avf\u00e4rdat denna.  <\/p>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">Ett mer pinsamt misstag \u00e4r dock att \u00e4rmuppslagen inte ser det minsta svenska ut. Illustrat\u00f6ren har helt missat att de sm\u00e5 och knappl\u00f6sa uppslagen var en utm\u00e4rkande detalj p\u00e5 de svenska uniformerna. Sedan kan man ocks\u00e5 ha synpunkter p\u00e5 att den \u00e4ldre uniformen har krage och trekantig hatt. Men eftersom \u00e5rtalet som anges \u00e4r 1706 s\u00e5 \u00e4r det helt okej \u00e4ven om det inte \u00e4r s\u00e5 som den &#8221;\u00e4ldre karolinska uniformen&#8221; brukar avbildas. Sedan s\u00e5 finns det inte bel\u00e4gg f\u00f6r att infanterister hade axelklaffar.<\/p>\n\n\n\n<figure class=\"wp-block-image size-full\"><a href=\"https:\/\/blogg.tacitus.nu\/wp-content\/uploads\/2023\/04\/osprey2.jpg\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"699\" height=\"919\" src=\"https:\/\/blogg.tacitus.nu\/wp-content\/uploads\/2023\/04\/osprey2.jpg\" alt=\"\" class=\"wp-image-3044\" srcset=\"https:\/\/blogg.tacitus.nu\/wp-content\/uploads\/2023\/04\/osprey2.jpg 699w, https:\/\/blogg.tacitus.nu\/wp-content\/uploads\/2023\/04\/osprey2-228x300.jpg 228w\" sizes=\"auto, (max-width: 699px) 100vw, 699px\" \/><\/a><\/figure>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">\u00c4ven p\u00e5 denna bild ser man osvenska \u00e4rmuppslag med knappar. Men det intressanta \u00e4r att S\u00f6dra Sk\u00e5nskas ryttare har f\u00e5tt ljusbl\u00e5 uppslag. Det st\u00e5r ingenstans att deras rockar hade tv\u00e5 olika nyanser av bl\u00e5tt samtidigt. H\u00f6glunds bok har dock illustrationer av ryttare (inklusive S\u00f6dra sk\u00e5nska) d\u00e4r foder och uppslag \u00e4r n\u00e5got ljusare \u00e4n rockens f\u00e4rg. Troligen \u00e4r det d\u00e4rifr\u00e5n som Osprey har h\u00e4mtat sin inspiration, men de har gjort kontrasten mellan nyanserna \u00e4nnu st\u00f6rre \u00e4n i H\u00f6glunds bok. Som jag har f\u00f6rst\u00e5tt det var det exakt samma nyans av bl\u00e5tt p\u00e5 rock och foder. Skillnaden var mest att fodret var gjort av ett annat materiel \u00e4n rocken och d\u00e4rf\u00f6r kunde se lite annorlunda ut. <\/p>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">Den gr\u00e5kl\u00e4dde artilleristen anges vara fr\u00e5n 1715, men vid det laget hade artilleristerna bl\u00e5 rockar. Sista g\u00e5ngen det svenska artilleriet stred i gr\u00e5 rockar var Stenbocks sk\u00e5nska f\u00e4ltt\u00e5g 1710. Dessutom tycks gr\u00e5kl\u00e4dda artillerister alltid ha haft m\u00e4ssingknappar.<\/p>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">Sammanfattningsvis s\u00e5 m\u00e4rks det v\u00e4l att jag inte \u00e4r s\u00e5 imponerad av den h\u00e4r boken. Det korta formatet g\u00f6r en bok om detta breda \u00e4mne till ett n\u00e4stan om\u00f6jligt uppdrag. Det skulle ha kr\u00e4vts en f\u00f6rfattare som verkligen kunde \u00e4mnet utan och innan f\u00f6r att den h\u00e4r (m\u00f6jligen) skulle ha kunnat bli en bra bok. Jag vet inte heller riktigt vem som \u00e4r m\u00e5lgruppen f\u00f6r denna bok. N\u00e5gon som kan t\u00e4nka sig att l\u00e4sa p\u00e5 om stora nordiska kriget men som beh\u00f6ver ett litet smakprov f\u00f6rst och inte vet hur man googlar?<\/p>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">Visst \u00e4r det v\u00e4l bra att  samla alla sm\u00e5 arm\u00e9er som deltog i kriget i en enda volym eftersom det skulle nog inte b\u00e4ra sig att ge ut separata b\u00f6cker f\u00f6r dem. Men det var on\u00f6digt att inkludera ryssarna som redan har egna b\u00f6cker, och den svenska arm\u00e9n \u00e4r \u00e4ven den v\u00e4l v\u00e4rd att f\u00e5 sina egna b\u00f6cker. Hade man skippat svenskarna och ryssarna och fokuserat p\u00e5 de mindre nationerna skulle den h\u00e4r boken ha blivit betydligt mer anv\u00e4ndbar, om \u00e4n inte s\u00e5 kommersiellt framg\u00e5ngsrik.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Under den tid som min blogg och hemsida befann sig i en t\u00f6rnrosas\u00f6mn publicerade Osprey 2019 \u00e4ntligen en titel som t\u00e4ckte in den karolinska arm\u00e9n. Bortsett fr\u00e5n Angus Konstams tre b\u00f6cker om slaget vid Poltava och Peter den stores arm\u00e9 &hellip; <a href=\"https:\/\/blogg.tacitus.nu\/?p=3042\">Forts\u00e4tt l\u00e4sa <span class=\"meta-nav\">&rarr;<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[9],"tags":[],"class_list":["post-3042","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-litteratur"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/blogg.tacitus.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/3042","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/blogg.tacitus.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/blogg.tacitus.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogg.tacitus.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogg.tacitus.nu\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=3042"}],"version-history":[{"count":3,"href":"https:\/\/blogg.tacitus.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/3042\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":3049,"href":"https:\/\/blogg.tacitus.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/3042\/revisions\/3049"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/blogg.tacitus.nu\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=3042"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogg.tacitus.nu\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=3042"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogg.tacitus.nu\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=3042"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}