N\u00e4r August den starke undertecknade f\u00f6rdraget i Altranst\u00e4dt september 1706 gav han upp sin polska kungakrona och erk\u00e4nde Stanislaw Leszczynski som Polens r\u00e4ttm\u00e4tige kung. Det polska inb\u00f6rdeskriget upph\u00f6rde dock inte med denna underskrift. Augusts polska anh\u00e4ngare (Sandomierzkonfederationen) ans\u00e5g fortfarande att Stanislaw var en illegitim svensk marionett och freden i Altranst\u00e4dt innebar f\u00f6r dem bara att Polens tron nu var vakant och att en ny kung beh\u00f6vde v\u00e4ljas.<\/p>\n
Sandomierzkonfederationen hade dock inte s\u00e5 br\u00e5ttom med att v\u00e4lja en ny kung. Slaget vid Kalisz en m\u00e5nad senare innebar att Polen under ett \u00e5r hamnade under rysk kontroll och Peter den store lade ner mycket energi p\u00e5 att f\u00e5 Augusts gamla anh\u00e4ngare att v\u00e4lja en ny ryssv\u00e4nlig kung. Polackerna var dock inte villiga att ta det steget utan f\u00f6redrog att avvakta den kommande h\u00e4ndelseutvecklingen. Ifall en segerrik Karl XII t\u00e5gade \u00f6sterut och besegrade ryssarna, som m\u00e5nga trodde,\u00a0 s\u00e5 skulle det vara oklokt att alltf\u00f6r h\u00e5rt knuta sig till Peter den store. I s\u00e5 fall var en f\u00f6rlikning med Stanislaw p\u00e5 gynnsamma villkor att f\u00f6redra.<\/p>\n
De krav som Sandomierzkonfederationen st\u00e4llde var att deras medlemmar skulle \u00e5terf\u00e5\/beh\u00e5lla de \u00e4mbeten som de hade tilldelats av August, och att Stanislaws utn\u00e4mningar d\u00e4rmed ogiltigf\u00f6rklarades. Dessutom skulle Warszawakonfederationen uppl\u00f6sas och ett nytt kungaval h\u00e5llas f\u00f6r att eventuellt v\u00e4lja Stanislaw till Polens laglige kung. Det var just Warszawakonfederationen som hade valt Stanislaw till polsk kung 1704 och som hade varit Sverige motpart n\u00e4r polsk-svenska avtal undertecknades. Genom att uppl\u00f6sa Warszawakonfederationen skulle dess medlemmar bli befriade fr\u00e5n sina trohetseder till Stanislaw och de polsk-svenska avtalen skulle bli ogiltiga. I vanlig ordning hade den polska oppositionen intagit en strikt legalistisk h\u00e5llning som inte tog n\u00e5gon som helst h\u00e4nsyn till faktiska maktf\u00f6rh\u00e5llanden. Stanislaw var villig att g\u00e5 med p\u00e5 l\u00e5ngtg\u00e5ende kompromisser men dessa krav var orimliga och det skulle till slut st\u00e5 klart att milit\u00e4ra medel var n\u00f6dv\u00e4ndiga f\u00f6r att betvinga oppositionen.<\/p>\n
Karl XII l\u00e4mnade kvar en styrka p\u00e5 8 000 man under Krassows bef\u00e4l f\u00f6r att st\u00f6dja Stanislaw medan han sj\u00e4lv t\u00e5gade vidare \u00f6sterut mot ryssarna. Bland de inhemska trupper som st\u00f6dde Stanislaw r\u00e4knades den litauiska kronoarm\u00e9n p\u00e5 16 000 man under Johan Sapiehas bef\u00e4l samt i egentliga Polen en 8 000 man stark Stanislawtrogen ”kronoarm\u00e9” under bef\u00e4l av Josef Potocki. Kvalit\u00e9n p\u00e5 den sistn\u00e4mnda styrkan var l\u00e5g, f\u00f6r\u00a0 den riktiga kronoarm\u00e9n i Polen var lojal med Sandomierzkonfederationen och leddes av Adam Sieniawski. Men sammantaget borde stridskrafterna ha varit mer \u00e4n tillr\u00e4ckliga f\u00f6r att besegra oppositionens trupper som varierade betydligt i styrka beroende p\u00e5 aktuell tillg\u00e5ng till proviant och dagspolitiska l\u00e4ge.<\/p>\n
Efter att utdragna f\u00f6rhandlingar med Sandomierzkonfederationenen inte ledde n\u00e5gonvart s\u00e5 inledde Krassow sent omsider offensiven mot Sieniawski under h\u00f6sten 1708. Meningen var att de tv\u00e5 Stanislawtrogna arm\u00e9errna skulle skydda flankerna, men p\u00e5 grund av en blunder av Potocki som hade avancerat f\u00f6r l\u00e5ngt blev hans styrka besegrad av Sieniawski i slaget vid Koniecpol den 21 november. Sieniawski utnyttjade detta till att h\u00e4rja Stanislawtrogna landsdelar och hotade rent av svenskarnas basomr\u00e5de i V\u00e4stpreussen. Nyheten om slaget vid Ljesna hade dessutom skr\u00e4mt Sapieha som var r\u00e4dd f\u00f6r ett eventuellt ryskt angrepp i Litauen och d\u00e4rf\u00f6r drog tillbaka sin styrka. Ensam djupt nere i Polen och med risk att f\u00e5 sin f\u00f6rs\u00f6rjningslinje bruten drog \u00e4ven Krassow sig tillbaka till V\u00e4stpreussen\u00a0 under vintern. Pacificeringen av Polen hade misslyckats och avst\u00e5ndet mellan Krassows k\u00e5r och huvudarm\u00e9n blev enormt stor n\u00e4r Karl XII samtidigt t\u00e5gade mot Ukraina.<\/p>\n
De milit\u00e4ra bakslagen vid Ljensa och Koniecpol innebar att Preussen och Sachsen blev intresserade av blanda sig in i Polens aff\u00e4rer. I december b\u00f6rjade Preussen i tysthet uppmuntra polackerna att g\u00f6ra motst\u00e5nd mot Stanislaw. August hade i princip redan gjort detta innan bl\u00e4cket hade hunnit torka p\u00e5 f\u00f6rdraget i Altranst\u00e4dt. Men trots ideliga l\u00f6ften om att en sachsisk arm\u00e9 snart skulle t\u00e5ga in i Polen var det f\u00f6rst nu som han var n\u00e5gorlunda seri\u00f6s med sina l\u00f6ften. Hans stora problem vid denna tid var dock att Sachsen var s\u00e5 gott som bankrutt och att han inte hade r\u00e5d att starta ett nytt krig. L\u00f6sningen var att f\u00e5 ryska subsidier & hj\u00e4lptrupper och \u00e4ven om detta hade f\u00f6rhandlingar p\u00e5g\u00e5tt redan innan det ovann\u00e4mnda bl\u00e4cket torkade. Ryssarna var dock inte villiga att punga ut s\u00e5 mycket som August ville ha. August b\u00f6rjade dock k\u00e4nna av pressen mer under 1709 eftersom hans polska anh\u00e4ngare b\u00f6rjade tr\u00f6ttna och antydde att de skulle v\u00e4lja n\u00e5gon annan till kung ifall August inte infriade sina l\u00f6ften.<\/p>\n
Slaget vid Poltava innebar att ryssarna inte l\u00e4ngre beh\u00f6vde sachsarnas hj\u00e4lp och \u00e4n mindre betala f\u00f6r den. I slutet av juli anl\u00e4nder en rysk diplomat i Dresden med nyheten och ett ultimatum. Om Sachsen \u00f6verhuvudtaget skulle f\u00e5 n\u00e5gra subsidier m\u00e5ste de f\u00f6re augusti m\u00e5nad invadera Polen med 10 000 man och f\u00f6rlita sig p\u00e5 tsarens v\u00e4lvilja eftersom ett avtal inte skulle hinnas ratificeras innan den korta deadlinen. August skrev under trots att han inte hade 10 000 man och inte heller v\u00e5gade attackera Polen med Krassows k\u00e5r och svenska trupper i Pommern i n\u00e4rheten av Sachsen. Det var f\u00f6rst efter att Ryssland hotade att utse n\u00e5gon annan till kung av Polen som August i desperation korsade den polska gr\u00e4nsen i slutet av augusti. Till ryssarnas stora ilska undvek han dessutom strid med Krassow och l\u00e4t honom evakuera sin arm\u00e9 till Pommern i oktober.<\/p>\n
August fick tillbaka sin polska krona, men n\u00e5gra ryska subsidier fick han inte. Den polska kronan var dessutom nu kraftigt devalverad eftersom Peter den store sk\u00f6tte utn\u00e4mningarna till polska \u00e4mbeten och h\u00f6ll en stor rysk ockupationsarm\u00e9 i Polen mot b\u00e5de polackernas och Augusts uttryckta vilja. Sandomierzkonfederationen som hade motsatt sig Stanislaw p\u00e5 grund av att han var en svensk marionett fann sig nu styras av en rysk marionett ist\u00e4llet.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
N\u00e4r August den starke undertecknade f\u00f6rdraget i Altranst\u00e4dt september 1706 gav han upp sin polska kungakrona och erk\u00e4nde Stanislaw Leszczynski som Polens r\u00e4ttm\u00e4tige kung. Det polska inb\u00f6rdeskriget upph\u00f6rde dock inte med denna underskrift. Augusts polska anh\u00e4ngare (Sandomierzkonfederationen) ans\u00e5g fortfarande att … Forts\u00e4tt l\u00e4sa