{"id":2716,"date":"2017-04-16T16:40:54","date_gmt":"2017-04-16T14:40:54","guid":{"rendered":"http:\/\/blogg.tacitus.nu\/?p=2716"},"modified":"2017-04-16T16:40:54","modified_gmt":"2017-04-16T14:40:54","slug":"brigadmuseets-tennsoldater","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/blogg.tacitus.nu\/?p=2716","title":{"rendered":"Brigadmuseets tennsoldater"},"content":{"rendered":"<p><a href=\"https:\/\/blogg.tacitus.nu\/?attachment_id=2717\" rel=\"attachment wp-att-2717\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" class=\"aligncenter wp-image-2717 size-full\" src=\"https:\/\/blogg.tacitus.nu\/wp-content\/uploads\/2017\/04\/skvadron.jpg\" width=\"640\" height=\"332\" srcset=\"https:\/\/blogg.tacitus.nu\/wp-content\/uploads\/2017\/04\/skvadron.jpg 640w, https:\/\/blogg.tacitus.nu\/wp-content\/uploads\/2017\/04\/skvadron-300x156.jpg 300w\" sizes=\"auto, (max-width: 640px) 100vw, 640px\" \/><\/a>I h\u00f6stas bes\u00f6kte jag Brigadmuseet i Karlstad som \u00e4r lite grann av ett nostalgimuseum f\u00f6r dem som gjorde lumpen under andra halvan av 1900-talet. L\u00e4ngst upp fanns det dock ett rum fyllt med tennsoldater av Holger Eriksson som visade hur de v\u00e4rml\u00e4ndska soldaterna s\u00e5g ut under olika tidsperioder. Och som synes ovan har de \u00e4ven en fulltalig karolinsk skvadron som visserligen inte kan vara v\u00e4rml\u00e4ndsk men som \u00e4nd\u00e5 \u00e4r fin att se.<\/p>\n<div id=\"attachment_2718\" style=\"width: 410px\" class=\"wp-caption aligncenter\"><a href=\"https:\/\/blogg.tacitus.nu\/?attachment_id=2718\" rel=\"attachment wp-att-2718\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" aria-describedby=\"caption-attachment-2718\" class=\"wp-image-2718 size-full\" src=\"https:\/\/blogg.tacitus.nu\/wp-content\/uploads\/2017\/04\/trettio\u00e5rigakriget.jpg\" width=\"400\" height=\"341\" srcset=\"https:\/\/blogg.tacitus.nu\/wp-content\/uploads\/2017\/04\/trettio\u00e5rigakriget.jpg 400w, https:\/\/blogg.tacitus.nu\/wp-content\/uploads\/2017\/04\/trettio\u00e5rigakriget-300x256.jpg 300w\" sizes=\"auto, (max-width: 400px) 100vw, 400px\" \/><\/a><p id=\"caption-attachment-2718\" class=\"wp-caption-text\">Musketerare och pikenerare fr\u00e5n trettio\u00e5riga kriget<\/p><\/div>\n<div id=\"attachment_2719\" style=\"width: 231px\" class=\"wp-caption alignleft\"><a href=\"https:\/\/blogg.tacitus.nu\/?attachment_id=2719\" rel=\"attachment wp-att-2719\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" aria-describedby=\"caption-attachment-2719\" class=\"size-full wp-image-2719\" src=\"https:\/\/blogg.tacitus.nu\/wp-content\/uploads\/2017\/04\/V\u00e4rmland1683.jpg\" alt=\"\" width=\"221\" height=\"394\" srcset=\"https:\/\/blogg.tacitus.nu\/wp-content\/uploads\/2017\/04\/V\u00e4rmland1683.jpg 221w, https:\/\/blogg.tacitus.nu\/wp-content\/uploads\/2017\/04\/V\u00e4rmland1683-168x300.jpg 168w\" sizes=\"auto, (max-width: 221px) 100vw, 221px\" \/><\/a><p id=\"caption-attachment-2719\" class=\"wp-caption-text\">N\u00e4rke-V\u00e4rmlands uniform 1683<\/p><\/div>\n<div id=\"attachment_2720\" style=\"width: 304px\" class=\"wp-caption alignright\"><a href=\"https:\/\/blogg.tacitus.nu\/?attachment_id=2720\" rel=\"attachment wp-att-2720\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" aria-describedby=\"caption-attachment-2720\" class=\"size-full wp-image-2720\" src=\"https:\/\/blogg.tacitus.nu\/wp-content\/uploads\/2017\/04\/V\u00e4rmland1700.jpg\" alt=\"\" width=\"294\" height=\"394\" srcset=\"https:\/\/blogg.tacitus.nu\/wp-content\/uploads\/2017\/04\/V\u00e4rmland1700.jpg 294w, https:\/\/blogg.tacitus.nu\/wp-content\/uploads\/2017\/04\/V\u00e4rmland1700-224x300.jpg 224w\" sizes=\"auto, (max-width: 294px) 100vw, 294px\" \/><\/a><p id=\"caption-attachment-2720\" class=\"wp-caption-text\">N\u00e4rke-V\u00e4rmlands sl\u00e4pmundering 1700?<\/p><\/div>\n<p>Huvudbonaderna p\u00e5 tennsoldaterna fr\u00e5n 1683 och 1700 \u00e4r karpuser, dock inte G\u00f6te G\u00f6ranssons tolkning som vi \u00e4r mest vana vid utan en toppluve-variant som ofta f\u00f6rekommer i \u00e4ldre illustrationer. Under sk\u00e5nska kriget hade N\u00e4rke-V\u00e4rmland r\u00f6da rockar med vita uppslag, men innan de fick sin f\u00f6rsta karolinska uniform 1691 verkar det som om de fick r\u00f6da rockar med bl\u00e5 uppslag i b\u00f6rjan av 1680-talet.<\/p>\n<p>Enligt skylten till diaramat ska musketeraren till h\u00f6ger b\u00e4ra en gr\u00e5 pajrock som fastst\u00e4lldes som sl\u00e4pmundering omkring 1700. Men fr\u00e5gan \u00e4r hur p\u00e5litlig museets information \u00e4r. Se till exempel nedanst\u00e5ende bild som visar diaramat f\u00f6r den karolinska tiden:<\/p>\n<p><a href=\"https:\/\/blogg.tacitus.nu\/?attachment_id=2721\" rel=\"attachment wp-att-2721\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" class=\"alignright size-full wp-image-2721\" src=\"https:\/\/blogg.tacitus.nu\/wp-content\/uploads\/2017\/04\/V\u00e4rmland1688.jpg\" alt=\"\" width=\"763\" height=\"522\" srcset=\"https:\/\/blogg.tacitus.nu\/wp-content\/uploads\/2017\/04\/V\u00e4rmland1688.jpg 763w, https:\/\/blogg.tacitus.nu\/wp-content\/uploads\/2017\/04\/V\u00e4rmland1688-300x205.jpg 300w\" sizes=\"auto, (max-width: 763px) 100vw, 763px\" \/><\/a><\/p>\n<p>P\u00e5 museets skylt st\u00e5r det:<\/p>\n<p><em>&#8221;Underofficer i uniform 1688 f\u00f6rande livfana fr\u00e5n 1658. Officer, trumslagare och soldfater 1688-1717, de r\u00f6da strumporna inf\u00f6rdes omkring 1700. Grenadj\u00e4r (granatkastare) i uniform 1690.&#8221;<\/em><\/p>\n<p>F\u00e4rgs\u00e4ttningen (r\u00f6da uppslag och gult foder) \u00e4r ohistorisk f\u00f6r N\u00e4rke-V\u00e4rmlands regemente, men den \u00f6verensst\u00e4mmer med den rock i Arm\u00e9museum som tidigare troddes vara ett exemplar av den &#8221;\u00e4ldre karolinska uniformen&#8221; och som man genom missf\u00f6rst\u00e5nd hade identifierat som tillh\u00f6randes N\u00e4rke-V\u00e4rmlands regement. I verkligheten hade den f\u00f6rsta v\u00e4rml\u00e4ndska karoliner-rocken r\u00f6tt foder 1691 och strumporna var definitivt r\u00f6da innan 1710, troligen redan 1691.<\/p>\n<p>Grenadj\u00e4rerna l\u00e4r dessutom med st\u00f6rsta sannolikhet ha haft samma uniformer som de \u00f6vriga manskapet och borde d\u00e4rmed inte alls ha sett ut som p\u00e5 bilden nedan:<\/p>\n<div id=\"attachment_2722\" style=\"width: 333px\" class=\"wp-caption alignright\"><a href=\"https:\/\/blogg.tacitus.nu\/?attachment_id=2722\" rel=\"attachment wp-att-2722\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" aria-describedby=\"caption-attachment-2722\" class=\"size-full wp-image-2722\" src=\"https:\/\/blogg.tacitus.nu\/wp-content\/uploads\/2017\/04\/Grenadj\u00e4r1690.jpg\" alt=\"\" width=\"323\" height=\"300\" srcset=\"https:\/\/blogg.tacitus.nu\/wp-content\/uploads\/2017\/04\/Grenadj\u00e4r1690.jpg 323w, https:\/\/blogg.tacitus.nu\/wp-content\/uploads\/2017\/04\/Grenadj\u00e4r1690-300x279.jpg 300w\" sizes=\"auto, (max-width: 323px) 100vw, 323px\" \/><\/a><p id=\"caption-attachment-2722\" class=\"wp-caption-text\">&#8221;Grenadj\u00e4r i uniform 1690&#8221;<\/p><\/div>\n<p>Livfanan \u00e4r intressant eftersom den tillverkades i Hamburg 1658 men levererades inte till Sverige f\u00f6rr\u00e4n 1677. I sviten ingick ocks\u00e5 papegojgr\u00f6na kompanifanor med olika motiv och n\u00e5gra av dessa delades ut till V\u00e4stmanlands regemente 1680. Livfanan kom dock inte till anv\u00e4ndning f\u00f6rr\u00e4n 1713 d\u00e5 den delades ut till N\u00e4rke-V\u00e4rmlands trem\u00e4nningsregemente. Denna livfana och en av kompanifanorna f\u00f6rvaras idag i Arm\u00e9museum:<\/p>\n<ul>\n<li><a href=\"https:\/\/digitaltmuseum.se\/011024425026\/fana?pos=4\">Livfana 1658<\/a><\/li>\n<li><a href=\"https:\/\/digitaltmuseum.se\/011024424134\/fana?pos=2\">Kompanifana 1658<\/a><\/li>\n<\/ul>\n<p>Anledningen till att V\u00e4rmlands vapensk\u00f6ld \u00e4r r\u00f6d p\u00e5 fanan beror p\u00e5 att den andra sidan visar N\u00e4rkes vapensk\u00f6ld och det var inte tekniskt m\u00f6jligt att m\u00e5la olika f\u00e4rger p\u00e5 vardera sida.<\/p>\n<div id=\"attachment_2723\" style=\"width: 460px\" class=\"wp-caption aligncenter\"><a href=\"https:\/\/blogg.tacitus.nu\/?attachment_id=2723\" rel=\"attachment wp-att-2723\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" aria-describedby=\"caption-attachment-2723\" class=\"size-full wp-image-2723\" src=\"https:\/\/blogg.tacitus.nu\/wp-content\/uploads\/2017\/04\/Gustavianska-tiden.jpg\" alt=\"\" width=\"450\" height=\"338\" srcset=\"https:\/\/blogg.tacitus.nu\/wp-content\/uploads\/2017\/04\/Gustavianska-tiden.jpg 450w, https:\/\/blogg.tacitus.nu\/wp-content\/uploads\/2017\/04\/Gustavianska-tiden-300x225.jpg 300w\" sizes=\"auto, (max-width: 450px) 100vw, 450px\" \/><\/a><p id=\"caption-attachment-2723\" class=\"wp-caption-text\">Gustavianska tiden, m\/1778<\/p><\/div>\n<div id=\"attachment_2724\" style=\"width: 650px\" class=\"wp-caption aligncenter\"><a href=\"https:\/\/blogg.tacitus.nu\/?attachment_id=2724\" rel=\"attachment wp-att-2724\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" aria-describedby=\"caption-attachment-2724\" class=\"size-full wp-image-2724\" src=\"https:\/\/blogg.tacitus.nu\/wp-content\/uploads\/2017\/04\/finska-kriget.jpg\" alt=\"\" width=\"640\" height=\"250\" srcset=\"https:\/\/blogg.tacitus.nu\/wp-content\/uploads\/2017\/04\/finska-kriget.jpg 640w, https:\/\/blogg.tacitus.nu\/wp-content\/uploads\/2017\/04\/finska-kriget-300x117.jpg 300w\" sizes=\"auto, (max-width: 640px) 100vw, 640px\" \/><\/a><p id=\"caption-attachment-2724\" class=\"wp-caption-text\">Finska kriget, patrull och officer i m\/1808 och handr\u00e4ckningsman i m\/1792.<\/p><\/div>\n<p>Brigadmuseet har ytterligare sex diaramor som t\u00e4cker in tiden fr\u00e5n Karl XIV Johan till andra v\u00e4rldskriget, men eftersom mitt intresse f\u00f6r svensk milit\u00e4rhistoria upph\u00f6r 1814 s\u00e5 s\u00e4tter jag punkt h\u00e4r. F\u00f6r den som \u00e4r intresserad av forts\u00e4ttningen \u00e4r det bara att bege sig till Karlstad!<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>I h\u00f6stas bes\u00f6kte jag Brigadmuseet i Karlstad som \u00e4r lite grann av ett nostalgimuseum f\u00f6r dem som gjorde lumpen under andra halvan av 1900-talet. L\u00e4ngst upp fanns det dock ett rum fyllt med tennsoldater av Holger Eriksson som visade hur &hellip; <a href=\"https:\/\/blogg.tacitus.nu\/?p=2716\">Forts\u00e4tt l\u00e4sa <span class=\"meta-nav\">&rarr;<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[15],"tags":[],"class_list":["post-2716","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-sevardheter"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/blogg.tacitus.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/2716","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/blogg.tacitus.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/blogg.tacitus.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogg.tacitus.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogg.tacitus.nu\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=2716"}],"version-history":[{"count":2,"href":"https:\/\/blogg.tacitus.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/2716\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":2770,"href":"https:\/\/blogg.tacitus.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/2716\/revisions\/2770"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/blogg.tacitus.nu\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=2716"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogg.tacitus.nu\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=2716"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogg.tacitus.nu\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=2716"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}